Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Verktyg och material

Inledning

Den här aiMOOC-modulen behandlar verktyg och material för tillverkning och underhåll av smidesverktyg inom yrkesmässigt smide, konstsmide och angränsande metallhantverk. Du arbetar med sambandet mellan verktygets funktion, materialval, smidesform, värmebehandling, underhåll, riskkontroll och kvalitet. Målet är inte att ersätta handledning i smedjan utan att ge ett gemensamt yrkesspråk och en metod för att planera, bedöma och dokumentera arbetet.

Jurisdiktion: Sverige. Alla avsnitt om arbetsmiljö, utbildningsram, ansvar, standardisering och behörighet gäller Sverige. Finland och Åland omfattas inte av dessa uppgifter, och kursen gör inget anspråk på automatisk likvärdighet mellan länder. Gällande svenska regler, arbetsgivarens riskbedömning, skolhuvudmannens instruktioner, maskinernas bruksanvisningar och den lokala verkstadens säkerhetsrutiner har alltid företräde framför denna kurs. Praktiskt arbete med heta ämnen, ässja, slipmaskiner, härdning eller annan riskfylld utrustning ska ske inom godkänd undervisning eller arbete och med kompetent handledning.

MOOCwiki-metadata	Uppgift
Jurisdiktion	Sverige
Modul	Verktyg och material
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallarbete
Förkunskaper	Introduktion till smedja, lokala säkerhetsrutiner och grundläggande varmsmide under handledning
Granskningsstatus	Klar för sakkunniggranskning av yrkessmed eller smideslärare samt arbetsmiljöansvarig
Öppen licens	Nyskriven kurstext licensieras under Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0; inbäddade medier behåller licens eller användningsvillkor på respektive källsida
Regelkontroll	Svenska officiella källor kontrollerade 4 september 2026

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna beskriva de viktigaste smidesverktygens funktion, skilja mellan vanliga materialfamiljer för verktyg och skaft, välja en säker metod för materialidentifiering och spårbarhet, planera tillverkning från kravbild till provning, upptäcka vanliga skador före användning, föreslå underhållsåtgärder, förklara hur risker ska reduceras innan personlig skyddsutrustning används som sista barriär, samt dokumentera kvalitet och hållbarhetsval på ett sätt som kan granskas av en yrkeslärare eller handledare.

Du ska kunna	Yrkesmässigt exempel
Identifiera funktion	Avgöra om ett dorn är avsett för varm hålformning eller om ett skärverktyg är avsett för varm eller kall kapning
Bedöma skick	Upptäcka spricka, urflisning, svampad slagände, lös skaftning eller glapp tångled innan verktyget tas i bruk
Välja materialprincip	Kräva känd stålsort för ett slagtåligt verktyg i stället för att gissa egenskaper hos okänt skrot
Planera underhåll	Bestämma när ett verktyg ska rengöras, riktas, slipas om, skaftas om, tas ur drift eller lämnas till specialist
Kontrollera kvalitet	Jämföra form, mått, yta, symmetri och funktion mot en ritning, mall eller godkänt referensverktyg

Jurisdiktion, utbildningsram och ansvar

Sverige: arbetsmiljö och handledning

I Sverige är det arbetsgivaren som har huvudansvaret för att det systematiska arbetsmiljöarbetet organiseras, genomförs och följs upp. Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 gäller sedan 1 januari 2025 och kräver bland annat undersökning av arbetsförhållanden, riskbedömning och åtgärder. För en smedja innebär det att riskerna i exempelvis upphettning, slag, glödskal, buller, vibrationer, slipning, materialhantering, brand, rök och damm måste bedömas i den faktiska verksamheten.

AFS 2023:11 omfattar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Arbetsutrustning ska väljas och användas utifrån riskbedömning, och gemensamma skyddsåtgärder ska prioriteras framför individuella. Personlig skyddsutrustning är viktig men får inte användas som ursäkt för att hoppa över tekniska och organisatoriska åtgärder, exempelvis utsug, avskärmning, säkert maskinskydd, rätt arbetsavstånd eller avspärrning av en slagzon.

För elever och praktikanter under 18 år gäller särskilda regler i AFS 2023:2. Vissa riskfyllda arbetsuppgifter är förbjudna för minderåriga om inte ett uttryckligt undantag är tillämpligt, exempelvis inom undervisning eller handledarledd praktik och under de villkor som föreskrifterna anger. Det är skolhuvudman, praktikgivare och arbetsgivare som ska bedöma om en uppgift får utföras och vilka skydd som krävs. En elev ska aldrig själv avgöra att ett riskfyllt moment är tillåtet.

Säkerhetsprincip för denna modul: Ingen tillverkning, härdning, slipning, maskinbearbetning eller provbelastning av smidesverktyg ska utföras ensam eller utan att den lokala riskbedömningen, handledaren och utrustningens instruktioner tillåter momentet.

Sverige: utbildning och kvalifikationer

Den här aiMOOCen är ett öppet läromedel och ger i sig inte betyg, yrkesexamen, behörighet eller certifiering. Skolverket anger att det tidigare Hantverksprogrammet upphörde den 1 juli 2025 i samband med Gy25. Ämnen, yrkespaket och lokala utbildningsupplägg måste därför kontrolleras mot aktuella regler och den utbildningsanordnare som faktiskt ansvarar för elevens studieplan. Smideskunskaper kan ingå i olika utbildningsmiljöer, men kursen påstår inte att en viss svensk utbildningsväg automatiskt motsvarar en annan svensk eller utländsk kvalifikation.

Sverige: standardisering

Swedac beskriver SIS, SEK och ITS som Sveriges tre standardiseringsorgan inom sina respektive områden. För allmän metallteknik, personlig säkerhet och maskinsäkerhet är SIS en central svensk standardiseringsaktör. Standarder kan ge beprövade tekniska lösningar och provningsprinciper, men de ersätter inte lag, föreskrift, riskbedömning eller tillverkarens instruktioner. Kontrollera alltid att den utgåva du använder är aktuell.

Som exempel listar SIS SS-EN ISO 12100:2010 för maskinsäkerhet, riskbedömning och riskreducering. Den blir relevant om en verksamhet konstruerar eller ändrar maskinell utrustning, inte bara handverktyg. För skyddsskor anger SIS SS-EN ISO 20345:2022 som gällande standard med tillägg A1:2024. Vilken skyddssko som behövs bestäms ändå av arbetsplatsens riskbedömning.

Verktygssystem i smedjan

Ett smidesverktyg är inte bara ett enskilt föremål. Det ingår i ett system av ämne, värme, städ, hållning, slag, formning, kontroll och underhåll. Ett välgjort verktyg ska överföra kraft på rätt sätt utan att skapa onödiga risker eller skador på arbetsstycket.

Slagverktyg

Smideshammaren är det vanligaste handhållna slagverktyget. Yrkesmässigt skiljer man bland annat mellan planare slagytor och olika penformer för att sträcka, rikta eller koncentrera deformationen. Slagytan ska vara jämn och fri från sprickor och urflisning. En alltför skarp kant kan märka arbetsstycket och öka risken för flisor. Skaftet ska sitta fast utan glapp, ha lämplig längd för arbetet och vara fritt från sprickor och krosskador.

Släggor används vid tvåpersonersarbete eller grövre dimensioner och kräver särskild samordning mellan smed och släggare. Slagzon, kommandon, rytm och avbrott ska vara överenskomna innan arbetet börjar. Ingen ska gå in i slagzonen förrän båda har avbrutit och bekräftat stopp.

Hållverktyg

Smidestången ska passa ämnets form och dimension så att arbetsstycket kan hållas stabilt utan att smeden behöver krama onödigt hårt. Käftarna, leden och skänklarna ska bilda en stabil helhet. En tång som glappar, vrider ämnet eller bara håller på en liten kontaktyta kan släppa ett hett arbetsstycke.

Städ, sänken och understöd

På ett vanligt smidesstäd kallas den plana arbetsytan bana. Hornet används för radier och bockning. Det fyrkantiga hålet används för städverktyg och det runda hålet kan ge frigång vid hålarbete. Städet ska stå stabilt, på rätt arbetshöjd för uppgiften och med en fri zon runt arbetsplatsen. Skador på städbanan, svetsreparationer eller större slipning av härdade ytor ska inte improviseras; sådan reparation kan kräva specialistbedömning.

Sänken och sänkblock ger återkommande former och kan effektivisera serietillverkning eller konstsmide. Formen ska stödja materialflödet utan att skapa en farlig kläm- eller sprickzon.

Dornar, mejslar, sättverktyg och avskrot

Dorn används för att forma eller kalibrera hål och invändiga profiler. Ett dorn för arbete i hett material behöver en form som kan dras ur utan att fastna och ett material som tål den avsedda värme- och slagbelastningen. Huggmejsel, varmkapningsverktyg och avskrot används för skärande eller delande arbete men ska inte blandas ihop: verktygsgeometri, värmebehandling och användningssätt måste passa det arbete verktyget är avsett för.

Ett drivdorn med avsmalnande arbetsände — Ett dorn eller drivdorn ska ha jämn geometri, avgradade övergångar och en slagände utan svampning.

Material för smidesverktyg

Materialvalet ska börja med funktionen. Ett verktyg som ska bära upp ett varmt ämne behöver andra egenskaper än ett verktyg som ska skära, slå eller arbeta länge nära hög temperatur. I utbildning och yrkesproduktion ska materialets beteckning kunna spåras när verktygets säkerhet beror på härdbarhet, seghet eller värmetålighet.

Stål: hårdhet, seghet och värmetålighet

Ett verktygsstål måste balansera hårdhet mot seghet. För hög hårdhet på ett slagutsatt verktyg kan öka risken för spröd urflisning. För låg hårdhet kan ge snabb deformation, svampning eller dålig eggbeständighet. Därför ska värmebehandlingen följa dokumenterad stålsort, materialleverantörens data och handledarens eller företagets fastställda process.

Medelkolstål kan vara lämpligt i vissa hammare och enklare slagverktyg. Varmarbetsstål kan vara lämpligt för dornar och formverktyg som utsätts för upprepad värme. Skärande verktyg kan kräva andra verktygsstål. Vilken stålsort som är rätt beror på dimension, slagenergi, arbetstemperatur, kylning, verktygsform och tillgänglig värmebehandling.

Okänt skrot är inte ett säkert förstahandsval för säkerhetskritiska slagverktyg. Gamla fjädrar, axlar och maskindelar kan ha varierande kemisk sammansättning, utmattningsskador eller tidigare värmebehandling som inte syns. I en yrkesutbildning är märkt material eller material med dokumenterad identitet bättre för att kunna lära ut repeterbar värmebehandling och kvalitetssäkring.

Härdning och anlöpning

Härdning används för att utveckla en hård struktur i härdbart stål. Anlöpning efter härdning används för att minska sprödhet och anpassa egenskaperna till verktygets funktion. Exakta temperaturer, hålltider och släckmedier är materialspecifika och ska därför inte gissas utifrån färg eller vana. Färgbedömning kan vara ett komplement i traditionellt hantverk men påverkas av belysning, ytans skick och individuell färguppfattning.

Filmen Härdning och anlöpning från Göteborgs universitets Hantverkslaboratorium visar traditionellt verktygssmide. Använd filmen för att observera yrkesspråk, arbetsordning och kontrollpunkter. I den egna verkstaden ska du ändå följa den stålsort, utrustning och riskbedömning som gäller där.

Skaftmaterial och andra material

Hammarskaft av exempelvis hickory eller ask används där verktygets konstruktion är avsedd för trä. Virket ska vara rakt, torrt, utan sprickor och med fiberförlopp som ger god hållfasthet. Ett skadat skaft lagas inte med tillfälliga tejpningar eller skruvar som ändrar belastningen; skaftet byts enligt verktygets konstruktion.

För smidestänger, dornar och sättverktyg används normalt stål i hela den bärande delen. Märkfärg, stansning eller annan identifikation får inte skapa en skarp brottanvisning på en högbelastad yta. Smörjmedel och rostskydd ska användas enligt produktens säkerhetsinformation och hållas borta från heta ytor om produkten inte är avsedd för detta.

Tillverkning från krav till färdigt verktyg

En professionell verktygsprocess börjar med en kravbild och slutar med dokumenterad kontroll. Formen ska inte kopieras blint från ett gammalt verktyg: först måste du förstå vad verktyget ska göra, vilken dimension det ska arbeta med och vilka felmoder som kan uppstå.

Processkarta	Kontrollfråga
Funktion och belastning →	Vad ska verktyget göra och vilka krafter eller temperaturer utsätts det för?
Material och spårbarhet →	Är stålsorten känd och lämplig för den avsedda värmebehandlingen?
Grundform genom smide →	Finns tillräckligt material där slag, böjning eller slitage blir störst?
Normalisering eller annan förbehandling →	Kräver stålsorten ett steg för att jämna struktur eller minska spänningar?
Grovbearbetning →	Är radier, övergångar, hål och skaftning fria från uppenbara brottanvisningar?
Värmebehandling →	Följs dokumenterad process för exakt stålsort och dimension?
Efterbearbetning →	Är ytan jämn utan slipbränning, skarpa grader eller osymmetri?
Kontroll och provning →	Stämmer mått, funktion, passning och synligt skick mot kraven?
Märkning och underhållsplan →	Kan verktyget identifieras och följas upp efter användning?

Handledarledd demonstration: tillverka ett enkelt varmdorn

Den här demonstrationen beskriver arbetslogiken, inte en fristående arbetsinstruktion. Alla heta moment och all maskinbearbetning utförs endast där handledaren har godkänt riskbedömning, utrustning och material.

Fastställ funktionen: Bestäm vilken hålform och vilket dimensionsområde dornet ska användas för, samt hur det ska hållas och kylas mellan arbetscykler.
Välj dokumenterat material: Använd en stålsort som handledaren eller företagets process anger för varmdorn och märk ämnet så att identiteten inte tappas bort.
Bestäm grundgeometrin: Rita längd, arbetsände, greppzon och slagände med mjuka övergångar och tillräcklig massa i den del som tar upp slag.
Förbered arbetsplatsen: Kontrollera tångpassning, fri slagzon, städ, ässja, utsug, kommunikation och personlig skyddsutrustning enligt den lokala riskbedömningen.
Smid grundformen: Under handledning formas ämnet stegvis så att materialet fördelas utan djupa veck, kalla slag eller skarpa övergångar.
Rikta och kontrollera: Kontrollera rakhet, symmetri och avsmalning när verktyget fortfarande kan korrigeras med säkra arbetsmoment.
Utför förbehandling: Låt handledaren avgöra om normalisering, avspänningssteg eller annan värmebehandling krävs för den aktuella stålsorten.
Grovbearbeta kallt: Slipa eller bearbeta endast på godkänd utrustning med rätt skydd och utsug; undvik lokal överhettning och lämna tillräckligt material för slutkontroll.
Värmebehandla enligt datablad: Härdning och anlöpning utförs enligt den exakta stålsortens fastställda process; improvisera inte släckmedium eller temperatur.
Efterbearbeta: Ta bort grader, jämna arbetsytan och skapa de radier som ritningen eller referensverktyget kräver utan att slipa bort för mycket material.
Kontrollera och provkör: Inspektera sprickor, mått och yta och låt handledaren genomföra ett kontrollerat prov på en provbit innan verktyget godkänns för normal användning.
Märk och dokumentera: Registrera stålsort, datum, tillverkare eller elev, värmebehandlingsprocess, avsedda dimensioner och nästa kontrollpunkt.

Underhåll och kontroll

Ett smidesverktyg ska inte underhållas först när det redan har gått sönder. Yrkesmässigt underhåll bygger på återkommande inspektion före användning, rengöring efter arbete och periodisk kontroll av ytor, leder, skaft och mått.

Kontroll före användning

Titta och känn efter sprickor, urflisning, svampad slagände, lös skaftning, tångglapp, grader, deformation eller annan förändring som kan påverka funktion och säkerhet. Ett misstänkt verktyg märks och tas ur drift tills en kompetent person har bedömt det. Ett verktyg som har tappats hårt, överhettats eller utsatts för felaktig maskinbearbetning kan behöva extra kontroll även om skadan inte är tydlig.

Hammare och släggor

Slagytan ska hållas jämn och ändamålsenligt rundad i kanterna. Svampning, djupa märken och urflisning kan orsaka farliga metallfragment. Vid omskaftning ska rätt skaftdimension och infästningsmetod användas. Ett skaft med sprickor, krossad ögondel eller tydlig glappning tas ur bruk.

Tänger

Kontrollera niten eller leden, käftarnas inbördes läge och skänklarnas rakhet. Tången ska hålla provämnet stabilt i avsedd riktning. En tång som måste klämmas extremt hårt för att hålla rätt dimension är ofta fel tång för uppgiften eller behöver justeras under kontrollerade former.

Dornar och skärande verktyg

Arbetsänden ska behålla sin avsedda geometri. Slagänden ska vara fri från svampning och sprickor. Vid omslipning ska värmeutvecklingen begränsas så att verktygets värmebehandlade zon inte oavsiktligt förändras. Om verktyget har blivit blåanlöpt eller missfärgat av slipvärme där detta inte är avsett ska det bedömas innan fortsatt användning.

I Smeden och stenen visar smidesmästare Sven Börjesson verktygssmide för stenhuggeri. Filmen är ett autentiskt exempel på hur tillverkning, skärpning och verktygsfunktion hänger ihop i ett hantverkssystem.

I kortfilmen Sven Börjessons Smedja får du ytterligare miljö- och verktygskontext. Använd filmerna som observationsmaterial, inte som ersättning för den egna verkstadens instruktioner.

Risker och riskkontroller

Riskkontroll ska börja med att faran tas bort eller minskas så långt det går. Därefter används tekniska och organisatoriska skydd. Personlig skyddsutrustning kompletterar dessa åtgärder.

Fara	Exempel i smedja	Prioriterad kontrollprincip
Hett material	Ämne, dorn, tång eller städverktyg kan se kallt ut men fortfarande orsaka brännskada	Tydlig hetzon, säkra avläggningsplatser, markering och gemensamma kommunikationsrutiner
Flygande glödskal och partiklar	Slag, mejsling och slipning	Rätt verktygsgeometri, avskärmning där det går, säkert avstånd och ögonskydd enligt riskbedömning
Slag och klämning	Hammare, slägga, tång och sänkverktyg	Fri slagzon, överenskomna kommandon, stabil uppställning och rätt hållverktyg
Buller	Smide på städ, slipning och maskinsmide	Källreduktion, dämpning, arbetstidsplanering och hörselskydd där riskbedömningen kräver det
Vibrationer och belastning	Upprepad hamring och statiskt grepp	Rätt verktygsvikt, arbetshöjd, teknik, variation och pauser enligt arbetsplatsens ergonomiska plan
Rök, damm och gaser	Ässja, slipning, ytbeläggningar och oljor	Undvik okända beläggningar, använd processanpassat utsug och följ kemikalie- och ventilationsrutiner
Brand	Gnistor, glöd, bränsle och släckmedia	Håll brännbart material borta, följ lokala brandrutiner och använd endast godkända släck- och härdningsarrangemang
Maskinrisk	Bandslip, borr, press eller lufthammare	Godkända skydd, stoppfunktioner, instruktioner och behörig handledning; inga egna modifieringar

En inkluderande och tillgänglig smedja

Säker undervisning ska fungera för olika kroppslängd, styrka, erfarenhet och sätt att ta in information. Anpassa arbetshöjd och arbetsposition där det är möjligt, erbjud tydliga visuella och muntliga instruktioner, och förlita dig inte enbart på färg för att avgöra temperatur eller status. Planera så att vänster- och högerhänta kan arbeta utan att gå in i varandras slagzoner. Hörselskydd måste kombineras med en kommunikationsmetod som gör stoppkommandon tydliga. Hjälpmedel och anpassning ska bedömas tillsammans med ansvarig lärare eller arbetsledare så att säkerheten inte försämras.

Vanliga fel och kvalitetskriterier

Vanliga fel

Fel	Varför det är problem	Yrkesmässig åtgärd
Okänd stålsort i kritiskt verktyg	Värmebehandling och brottbeteende kan inte förutsägas	Byt till spårbart material eller låt materialet identifieras med godkänd metod
Skarp övergång mellan tjock och tunn sektion	Kan koncentrera spänning och ge sprickstart	Arbeta in lämplig radie och jämn materialövergång
Svampad slagände	Kan kasta metallflisor vid nästa slag	Ta verktyget ur drift och återställ enligt fastställd underhållsmetod
Fel tång för ämnet	Hett material kan vrida sig eller falla	Välj eller justera en tång som passar den aktuella profilen
Slipning med för hög värme	Kan förändra värmebehandlingen lokalt	Slipa kontrollerat och låt överhettat verktyg bedömas innan användning
För hårt eller sprött slagverktyg	Ökar risken för urflisning	Följ dokumenterad stålsort och anlöpningsprocess
För lång användning utan kontroll	Små skador växer till större fel	Inför enkel kontrollrutin före och efter arbetspasset

Kvalitetskriterier

Ett godkänt smidesverktyg ska ha rätt funktion, spårbart material där det behövs, stabil geometri, jämna övergångar, avgradade ytor, säker slagände, korrekt skaftning eller led, lämplig värmebehandling, tydlig identitet och dokumenterad kontroll. Ytan behöver inte vara kosmetiskt perfekt, men den får inte dölja sprickor, slipbränning eller formfel som påverkar användningen.

För konstsmide tillkommer formkvalitet: verktygets kontaktyta ska ge den tänkta profilen utan oönskade märken. En bra yrkesmetod är att prova på en separat provbit innan verktyget används på ett värdefullt arbetsstycke.

Hållbarhet och resurshushållning

Ett hållbart verktygssystem börjar med lång livslängd. Rätt material, rätt värmebehandling och planerat underhåll minskar behovet av nytillverkning. Sortera rent stålskrot separat när den lokala avfallshanteringen medger det, och håll slipdamm, oljeförorenat avfall och kemikalier i de fraktioner som verkstaden anger.

Planera smidet så att flera arbetsmoment kan utföras inom samma uppvärmningscykel när det är tekniskt och säkerhetsmässigt lämpligt. Undvik onödig slipning som både förbrukar material och skapar damm. Reparera och omskafta verktyg när reparationen är säker och tekniskt motiverad; kassera verktyg vars material eller skadebild inte längre kan bedömas tillförlitligt.

I konstsmide kan ett välplanerat verktyg användas för många varianter av en form. Modulära sänken och genomtänkta radier kan därför minska både materialåtgång och antalet specialverktyg. Hållbarhet betyder samtidigt att inte förlänga livslängden på ett verktyg förbi den punkt där säkerheten eller kvaliteten är osäker.

Reflektion och överföring

Vilket verktygsfel är lättast att upptäcka i din verkstad, och vilket riskerar att förbises? Fundera på om kontrollrutinen bygger på syn, känsel, mätning eller dokumentation.

När är ett hemgjort verktyg bättre än ett köpt? Jämför funktion, spårbarhet, underhållbarhet, ergonomi, kostnad och möjlighet att verifiera material och värmebehandling.

Hur påverkar arbetsstyckets dimension verktygsvalet? En tång, hammare eller dorn som fungerar bra på en dimension kan bli osäker eller ineffektiv på en annan.

Hur kan du göra verktygsvård till en del av produktionen i stället för ett akut avbrott? Tänk på märkning, kontrollintervall, reservverktyg, materiallager och dokumentation.

Källor och regelkontroll

Följande svenska källor användes för den aktuella regel- och utbildningskontrollen. Kontrollera alltid den senaste konsoliderade versionen före tillämpning i en verklig verksamhet.

Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning
Skolverket: Yrkespaket och Gy25
Swedac: ordlista om standardisering och ackreditering
SIS: Vad är en standard?
SIS: Maskinsäkerhet
Göteborgs universitet, Hantverkslaboratoriet: Smeden och stenen

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion gäller kursens uppgifter om arbetsmiljö och utbildningsram? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Hela Norden)

Vilken princip ska normalt komma före personlig skyddsutrustning i riskreduceringen? (Gemensamma tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder) (!Att arbeta snabbare) (!Att använda tyngre hammare) (!Att förlita sig på erfarenhet)

Varför är okänt skrot olämpligt som förstahandsval för ett säkerhetskritiskt slagverktyg? (Materialets egenskaper och tidigare belastning kan vara okända) (!Det går aldrig att smida skrot) (!Skrot är alltid rostfritt) (!Skrot kan inte värmebehandlas)

Vad kännetecknar en lämplig smidestång för ett visst ämne? (Den håller ämnet stabilt med käftar som passar formen) (!Den har alltid de längsta skänklarna) (!Den kräver största möjliga handkraft) (!Den är blankpolerad över hela ytan)

Vilket fel gör att ett slagverktyg ska tas ur drift för bedömning? (Svampad och sprucken slagände) (!Normal mörk oxidhinna) (!Tydlig ägarmärkning) (!Jämn lätt radie på kanten)

Vad ska styra härdning och anlöpning av ett verktygsstål? (Dokumenterad stålsort och fastställd process) (!En enda temperatur för alla stål) (!Endast stålets färg i dagsljus) (!Det släckmedium som råkar finnas närmast)

Vem avgör om en minderårig elev får utföra ett riskfyllt arbetsmoment? (Ansvarig skolhuvudman praktikgivare eller arbetsgivare enligt reglerna) (!Eleven själv) (!Den äldsta eleven i gruppen) (!Den som äger verktyget privat)

Vilken beskrivning av standarder är mest korrekt i kursens sammanhang? (De kan stödja tekniska lösningar men ersätter inte lag och riskbedömning) (!De ersätter alltid Arbetsmiljöverkets föreskrifter) (!De gäller automatiskt likadant i alla länder) (!De behövs bara för exportprodukter)

Vilket är ett viktigt kvalitetskriterium för ett varmdorn? (Jämn geometri utan sprickor eller farliga grader) (!Största möjliga hårdhet oavsett stålsort) (!Så låg vikt som möjligt oavsett funktion) (!Okänd materialkvalitet för att spara tid)

Vilken åtgärd stödjer både hållbarhet och verktygssäkerhet? (Planerat underhåll och byte innan skadan blir kritisk) (!Att använda ett skadat verktyg tills det brister) (!Att slipa bort så mycket material som möjligt) (!Att blanda allt metallavfall med slipdamm)

Memoryspel

Ässja	Härd där metall värms inför varmsmide
Bana	Städets plana arbetsyta
Dorn	Verktyg som formar eller kalibrerar hål och invändiga profiler
Anlöpning	Värmebehandling efter härdning som anpassar hårdhet och seghet
Smidestång	Hållverktyg med käftar anpassade till arbetsstycket
Glödskal	Oxidskikt som kan lossna från varmt stål under smide
Spårbarhet	Möjlighet att koppla verktyget till känt material och dokumenterad process
Avskrot	Städverktyg för kontrollerad kapning av varmt material

Dra och släpp

Matcha rätt kontroll med rätt del.	Verktyg och material
Materialcertifikat	Bekräftar stålsort och materialidentitet
Slagyta	Kontrolleras för sprickor urflisning och svampning
Hammarskaft	Kontrolleras för glapp sprickor och krosskador
Tångkäftar	Ska passa arbetsstyckets profil och hålla stabilt
Punktutsug	Minskar exponering för rök eller damm nära källan
Provbit	Används för att kontrollera verktygets funktion före värdefullt arbetsstycke

Korsord

Smidestång	Vilket hållverktyg har käftar som ska passa det heta arbetsstycket?
Anlöpning	Vilken värmebehandling efter härdning används för att anpassa hårdhet och seghet?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som lossnar från varmt stål under smide?
Städet	Vilket tungt understöd bär arbetsstycket vid de flesta handsmidesmoment?
Dornen	Vilket verktyg formar eller kalibrerar ett hål inifrån?
Härdning	Vilken värmebehandling används för att utveckla hög hårdhet i ett härdbart stål?

Öppna uppgifter

Enkel

Verktygsinventering: Gör tillsammans med handledaren en visuell inventering av fem kalla och avställda smidesverktyg och fotografera eller skissa deras funktion, skick och förvaringsplats utan att använda dem.
Riskkarta för smedjan: Rita en enkel plan över städ, ässja, avläggningsplats, maskiner och gångstråk och markera var heta zoner, slagzoner och fria utrymningsvägar behöver vara tydliga.
Materialspårning: Jämför två märkta stålämnen och skriv vilka uppgifter du behöver för att kunna välja rätt värmebehandling utan att gissa materialets egenskaper.
Verktygsbild med begrepp: Skapa en annoterad bild eller teckning av ett städ eller en smideshammare och namnge minst sex delar eller kvalitetskontroller på svenska.

Standard

Kvalitetsprotokoll: Mät ett kallt och säkert verktyg med skjutmått eller mall under handledning och skapa ett protokoll för mått, symmetri, yta, märkning och synliga skador.
Tångpassning: Testa under handledning tre kalla provämnen i olika profiler mot flera tänger och dokumentera vad som gör greppet stabilt utan att något hett material används.
Underhållsplan: Utforma ett enkelt schema för kontroll före användning, rengöring, periodisk inspektion, omskaftning och urdrifttagning av verktyg i en skol- eller yrkessmedja.
Intervju med yrkessmed: Intervjua en smed eller smideslärare om vilka verktygsskador som oftast uppstår och hur de avgör om ett verktyg kan repareras eller ska kasseras; publicera inga personuppgifter utan samtycke.

Avancerad

Handledarlett verktygsprov: Planera och genomför med behörig handledare ett litet provverktyg i dokumenterat stål enligt verkstadens godkända process och redovisa vilka steg du själv fick utföra och vilka som krävde handledarens direkta kontroll.
Felsökningsvideo: Producera en kort svensk instruktionsfilm där avställda och kalla verktyg inspekteras för sprickor, svampning, glapp och felaktig passning; inga maskiner eller heta moment får köras för filmens skull.
Hållbarhetsanalys: Jämför nytillverkning, säker reparation och kassation av ett slitet smidesverktyg utifrån materialåtgång, energianvändning, risk, kvalitet och återvinningsmöjlighet.
Expertgranskning: Besök en utbildningssmedja eller yrkesverkstad med tillstånd och jämför kursens kontrollpunkter mot verksamhetens aktuella riskbedömning, Arbetsmiljöverkets regler och relevanta standarder; redovisa skillnader utan att påstå automatisk giltighet i andra länder.

Länkade lärandeområden

Verktyg och material för smidesverktyg

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Avskrot	Städverktyg eller varmkapningsverktyg som används för att dela upphettat material på ett kontrollerat sätt.
Anlöpning	Värmebehandling efter härdning som används för att minska sprödhet och anpassa verktygets hårdhet och seghet.
Bana	Städets plana arbetsyta där många smidesoperationer utförs.
Dorn	Verktyg för att forma, vidga eller kalibrera ett hål eller en invändig profil.
Glödskal	Oxidskikt som bildas på hett stål och kan lossna som partiklar vid smide.
Härdning	Kontrollerad värmebehandling som kan ge härdbart stål högre hårdhet genom uppvärmning och föreskriven kylning.
Materialspårbarhet	Möjligheten att koppla ett verktyg till känd stålsort, batch eller annan dokumenterad materialidentitet.
Sänke	Formverktyg som ger en bestämd profil eller yta vid smide, ofta som under- eller öververktyg.
Smidestång	Tång med käftar utformade för att hålla ett arbetsstycke stabilt under smide.
Svampning	Plastisk utbredning av en slagände som kan skapa skarpa kanter och risk för metallflisor.
Varmdorn	Dorn avsett för att forma hål eller invändiga profiler i upphettat material.
Värmebehandling	Samlingsnamn för kontrollerade värme- och kylförlopp som ändrar stålets struktur och egenskaper.