Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Praktiskt projekt och reflektion

Inledning

Vald jurisdiktion: Sverige. Den här modulen är utformad för yrkesstuderande inom smide, konstsmide och konstnärligt metallarbete. Den behandlar ett praktiskt projekt där du planerar, tillverkar, kontrollerar, underhåller och reflekterar över ett enkelt smidesverktyg. Modulen är utbildningsmaterial och ger i sig ingen svensk yrkeskvalifikation, behörighet eller certifiering. Den ska inte heller tolkas som automatisk motsvarighet till utbildning, yrkestitel eller behörighet i Finland, Åland eller något annat land.

Officiella svenska regler, tillverkarens bruksanvisningar och arbetsplatsens lokala instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. Riskfyllda moment som arbete vid ässja, varmbearbetning, slipning, kapning och värmebehandling ska bara genomföras i en godkänd utbildnings- eller arbetsmiljö under ledning av behörig lärare, handledare eller annan utsedd kompetent person. Kursens regeluppgifter har kontrollerats mot Arbetsmiljöverket, Skolverket och Svenska institutet för standarder, SIS, med aktuella källor i september 2026. SIS är ett av Sveriges av regeringen utsedda nationella standardiseringsorgan och verkar inom ISO- och CEN-områdena; standardisering är inte i sig en myndighetsfunktion.

MOOCwiki-metadata	Värde
Modul	Praktiskt projekt och reflektion
Huvudområde	Tillverkning och underhåll av smidesverktyg
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallarbete
Jurisdiktion	Sverige
Språk	Svenska
Arbetssätt	Handledd verkstadspraktik, dokumentation och reflektion
Granskningsstatus	Klar för yrkes- och arbetsmiljöexpertgranskning

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna beskriva hur ett smidesverktygs funktion styr materialval, geometri, värmebehandling och underhåll. Du ska kunna planera ett handledt verkstadsprojekt från kravbild till slutkontroll, använda fackspråk för att diskutera verktygsstål, dorn, tänger, slagytor, stukskägg, normalisering, härdning och anlöpning samt dokumentera avvikelser och förbättringar.

Du ska också kunna identifiera centrala risker vid smide och verktygsunderhåll, föreslå åtgärder enligt principen att risker i första hand ska undanröjas eller minskas med tekniska och organisatoriska åtgärder och först därefter kompletteras med personlig skyddsutrustning. Slutligen ska du kunna bedöma ett verktyg mot mätbara kvalitetskriterier, resonera om hållbar resursanvändning och reflektera över din egen arbetsprocess utan att överskatta den egna kompetensen.

Projektets yrkesmässiga utgångspunkt

Ett smidesverktyg är en del av ett system: arbetsstycket, städet, tången, hammaren eller släggan, smedens rörelse och verkstadens utrustning påverkar varandra. Ett bra verktyg ska därför inte bara se korrekt ut. Det ska passa uppgiften, ha en kontrollerad geometri, ge ett säkert grepp eller slag, tåla belastningen och kunna inspekteras och underhållas.

I den här modulen används ett enkelt koniskt dorn som huvudexempel. Ett dorn används för att forma eller kalibrera ett hål efter att hålet har tagits upp med lämplig metod. Läraren kan byta projektet mot exempelvis en enkel mejsel, ett mothåll eller ett annat handsmitt verktyg om utbildningens utrustning, material och riskbedömning gör det mer lämpligt. Verktyg som ska slås på, skära eller arbeta vid höga temperaturer ställer särskilda krav på materialidentitet och värmebehandling.

Förkunskaper: Du bör före verkstadsdelen ha introduktion i smedjans ordningsregler, säker användning av aktuella maskiner och ässja, brandrutiner, personlig skyddsutrustning, första hjälpen och hur arbetsplatsens riskbedömning används. Du ska också känna till hur varm metall markeras och läggs i avsedd säker zon.

Verktyg och material i projektet

Typisk utrustning är städ, smideshammare, rätt dimensionerad tång, märknings- och mätverktyg, filar samt vid behov skyddad slipmaskin eller bandslip. Ässja och annan uppvärmningsutrustning används bara enligt arbetsplatsens instruktioner. För kapning, slipning och annan maskinbearbetning gäller respektive maskins bruksanvisning, skydd och lokala arbetsmetod.

Projektmaterialet ska vara känt stål med dokumenterad kvalitet och en värmebehandlingsanvisning som läraren eller arbetsplatsen har godkänt. Okänt skrot är olämpligt för ett säkerhetskritiskt slag- eller skärverktyg eftersom legering, tidigare värmebehandling, sprickor och beläggningar kan vara okända. Återbruk är däremot möjligt när materialets identitet och skick är tillräckligt verifierade.

Svensk arbetsmiljö, ansvar och säkert arbetssätt

I Sverige är arbetsmiljölagen grunden för arbetsmiljöarbetet och Arbetsmiljöverkets föreskrifter preciserar krav för olika risker. AFS 2023:1 behandlar systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2023:11 behandlar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Arbetsutrustning omfattar bland annat maskiner, verktyg, redskap och installationer. Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma om utrustningen är lämplig för uppgiften, ge nödvändig information och instruktion samt se till att utrustningen används med betryggande säkerhet.

Arbetsmiljöverkets vägledning anger också att personlig skyddsutrustning ska vara den sista skyddsnivån när risker inte kan undanröjas eller begränsas tillräckligt genom gemensamma tekniska eller organisatoriska åtgärder. I en smedja betyder det till exempel att utsug, avskärmning, ordnad arbetszon, korrekt maskinskydd och arbetsorganisation kommer före att enbart förlita sig på skyddsglasögon, hörselskydd eller annan personlig utrustning.

Följande riskområden ska ingå i den lokala riskbedömningen: heta arbetsstycken och glödskal, kläm- och slagrisker, kast från dåligt greppande tänger, buller, hand-arm-vibrationer, slip- och kaprisker, brand, förbränningsgaser, damm och rök, ergonomisk belastning samt risker från lösa kläder, hår eller smycken nära roterande utrustning. Handskar väljs efter riskbedömning och får inte användas på ett sätt som skapar indragningsrisk vid roterande maskiner.

Säker stoppregel: Om materialidentiteten är okänd, tången inte greppar stabilt, verktyget har sprickor, maskinskydd saknas, ventilationen är otillräcklig eller instruktionen är oklar ska arbetet stoppas och handledaren kontaktas. Ett varmt arbetsstycke behandlas alltid som varmt tills det säkert har verifierats annat enligt arbetsplatsens rutin.

Riskkontroll i praktiken

Riskkälla	Förebyggande prioritet	Exempel på kompletterande åtgärd
Glödskal och heta partiklar	Avskärmning, rätt slagteknik och ren arbetszon	Ögon- eller ansiktsskydd enligt riskbedömning
Buller från slag och maskiner	Minska buller vid källan, underhåll utrustning och planera exponering	Hörselskydd när riskbedömningen kräver det
Rök, damm och förbränningsgaser	Effektiv ventilation och punktutsug där det behövs	Andningsskydd endast när riskbedömning och instruktion kräver det
Slip- och kapmaskiner	Fast skydd, korrekt inställning, säker arbetsställning och utbildad användare	Ögon- och hörselskydd enligt lokal instruktion
Tångsläpp	Välj tång som passar ämnet och kontrollera käftarnas anliggning	Håll obehöriga utanför slagzonen
Belastning och vibration	Rätt hammarmassa, grepp, arbetshöjd, pauser och fungerande verktyg	Individuella hjälpmedel efter bedömning

Material, geometri och värmebehandling

Verktygets material måste passa funktionen. Ett verktygsstål behöver tillräcklig seghet för slagbelastning och tillräcklig hårdhet där slitage eller deformation annars skulle bli för stor. Hög hårdhet utan tillräcklig seghet kan göra ett verktyg sprött. Därför är hårdare inte automatiskt bättre.

Vid smide förändras stålets form genom plastisk deformation. För låg arbetstemperatur kan öka risken för sprickor och dålig formning, medan överhettning kan skada materialet. Exakt temperaturintervall bestäms av stålsorten och ska hämtas från leverantörens datablad eller arbetsplatsens processkort. Färgbedömning i smedjan är en hjälp för en erfaren smed men får inte ensam ersätta dokumenterad processdata där värmebehandlingskrav finns.

Normalisering används efter behov för att jämna ut och förfina struktur och spänningstillstånd efter smidning. Härdning och anlöpning används för att nå avsedd kombination av hårdhet och seghet. För ett verktyg som ska slås på får slagänden inte göras olämpligt hård och spröd. Värmebehandlingen ska därför följa verktygstypens konstruktion, stålets datablad och handledarens fastställda process.

Processdiagram för ett säkert projektflöde

Start	Kontroll	Bearbetning	Värmebehandling	Slutkontroll
Kravbild och ritning	Materialidentitet och riskbedömning	Handledd smidning och maskinbearbetning	Endast enligt datablad och processkort	Mått, yta, sprickor, funktion och dokumentation

Om en kontrollpunkt inte är godkänd går processen tillbaka till föregående steg eller stoppas. Det är bättre yrkesskicklighet att stoppa ett osäkert eller felaktigt arbete än att försöka dölja ett fel i efterhand.

Demonstration: tillverka ett enkelt koniskt dorn

Den här demonstrationen är en handledd yrkesövning. Den anger arbetsordning och kvalitetskontroller men ersätter inte den lokala arbetsinstruktionen. Läraren bestämmer ritning, ämnesdimension, stålsort, smidestemperatur, kylning och eventuell härdning/anlöpning utifrån utrustning och materialdata.

Läs ritningen och skriv upp funktion, mått, toleranser, ytkrav och vilka delar av dornet som ska vara arbetsyta respektive slagände.
Kontrollera märkning eller materialcertifikat så att stålsorten är känd och kopplad till rätt processkort.
Gör den lokala riskbedömningen tillsammans med handledaren och kontrollera tång, hammare, städ, ässja, ventilation, maskinskydd och personlig skyddsutrustning.
Förbered ämnet med godkänd kapmetod, ta bort vassa grader och placera allt material så att du inte behöver korsa en het zon i onödan.
Värm bara under handledning till det arbetsintervall som anges för stålsorten och håll arbetsstycket med en tång som greppar stabilt utan att vrida sig.
Försmid den koniska delen med kontrollerade slag, rotera ämnet metodiskt och kontrollera att sektionen förblir symmetrisk i stället för att jaga slutmåttet direkt.
Skapa mjuka övergångar utan skarpa inskärningar som kan koncentrera spänningar; stoppa om sprickor, veck eller andra misstänkta ytfel syns.
Låt dornet genomgå den normalisering eller mellanliggande kylning som processkortet anger och lägg alltid varmt material på markerad säker plats.
Finbearbeta mått och yta med fil eller skyddad sliputrustning enligt maskinens instruktion; undvik lokal överhettning och ändra inte en värmebehandlad zon utan kontroll.
Genomför eventuell härdning och anlöpning endast tillsammans med handledaren och exakt enligt stålets datablad och arbetsplatsens processkort; improvisera inte kylmedium eller temperatur.
Mät dornets längd, konicitet och rakhet, granska ytan för sprickor och veck samt kontrollera att slagänden är lämpligt utformad utan skarpa kanter eller stukskägg.
Gör ett begränsat funktionstest enligt lärarens instruktion, inspektera verktyget på nytt efter testet och dokumentera resultat, avvikelser och beslut om godkännande, omarbete eller kassation.

En kompletterande engelskspråkig video från Black Bear Forge visar tillverkning av enkla smidesverktyg och innehåller en uttrycklig säkerhetsvarning. Videon är endast ett visuellt komplement; svensk arbetsmiljöreglering och den egna verkstadens instruktioner har företräde.

Underhåll av smidesverktyg

Före användning ska du göra en snabb visuell och funktionell kontroll. Leta efter sprickor, lös infästning, stukskägg på slagändar, skadade tångkäftar, vassa grader, kraftiga slagmärken, värmeskadade zoner och föroreningar som kan påverka grepp eller geometri. Ett verktyg med misstänkt spricka ska tas ur drift och bedömas av ansvarig person; en spricka slipas inte bara bort utan att orsaken och återstående material bedöms.

Hammare: Kontrollera att skaftet sitter fast, att ögat inte visar sprickor, att slagytan är jämn och att kanter inte har utvecklat farliga flisor. Ett skadat skaft byts med material och infästningsmetod som passar hammaren. Slagytor riktas eller slipas bara med godkänd metod och utan att förstöra värmebehandlingen.

Tänger: Käftarna ska passa ämnet och mötas så att greppet blir stabilt. Nit eller led ska röra sig utan stort glapp men inte vara så trög att användaren behöver onödig kraft. En tång som måste klämmas extremt hårt för att hålla ett vanligt ämne är ofta fel dimensionerad eller feljusterad.

Dorn och mejslar: Slagänden får inte utveckla kraftigt stukskägg som kan spricka och kasta metallfragment. Arbetsänden ska behålla avsedd geometri. Om verktyget har blivit blåanlöpt, lokalt överhettat eller permanent böjt utanför acceptabla gränser ska det bedömas innan fortsatt användning.

Vanliga fel och hur de förebyggs

Fel	Trolig orsak	Yrkesmässig åtgärd
Verktyget spricker tidigt	Fel material, överhettning, skarp övergång eller olämplig värmebehandling	Stoppa användningen, utred orsaken och följ materialets processdata
Slagänden får snabbt stukskägg	För mjuk zon, för liten area eller felaktig användning	Bedöm geometri, material och användningssätt innan omarbetning
Ytan får veck eller kallflytningar	Dålig slagordning eller bearbetning utanför lämpligt intervall	Arbeta stegvis och omvärm enligt processkort
Dornet blir krokigt	Ojämt uttag av material eller ensidig slagbild	Kontrollera rakhet ofta och korrigera tidigt under handledning
Slipningen ger missfärgning	Lokal överhettning vid för aggressiv slipning	Minska värmeutvecklingen och kontrollera om värmebehandlingen har påverkats
Tången släpper ämnet	Käftarna passar inte formen eller leden är feljusterad	Välj eller justera rätt tång innan smidet fortsätter
Resultatet går inte att upprepa	Mått och processsteg dokumenterades inte	Använd ritning, mätprotokoll och versionsmärkt processkort

Kvalitetskriterier och godkännande

Ett yrkesmässigt verktyg bedöms med flera kriterier samtidigt. För projektets dorn kan läraren använda följande kontrollpunkter: materialet är spårbart, geometri och mått ligger inom ritningens toleranser, dornet är tillräckligt rakt, ytan saknar synliga sprickor och skadliga veck, övergångar är mjuka, slagänden är korrekt utformad, värmebehandlingen är dokumenterad och funktionstestet visar att verktyget arbetar stabilt utan onormal deformation.

Utseende är en del av hantverkskvaliteten men får inte dölja funktion. En blankpolerad yta kompenserar inte för en spricka, felaktig värmebehandling eller dålig materialidentitet. På motsvarande sätt kan ett verktyg med synliga men kontrollerade smidesspår vara yrkesmässigt om spåren inte är skadliga och verktyget uppfyller funktions- och säkerhetskraven.

För verktyg som ska användas i återkommande produktion bör en enkel livscykeljournal användas. Skriv datum, identitet, kontrollresultat, reparationer, eventuell omslipning, värmepåverkan och beslut om fortsatt användning. Då blir underhåll ett systematiskt arbete i stället för en åtgärd först när något går sönder.

Hållbarhet, inkludering och yrkesreflektion

Hållbart smide börjar med att undvika felproduktion. Planera ämneslängd och geometri så att spill minskar, använd känd stålkvalitet, sortera metallskrot och sliprester enligt verkstadens rutiner och underhåll verktyg så att de får lång livslängd. Uppvärmning bör planeras så att ässjan inte står igång längre än nödvändigt och så att flera moment kan samordnas utan att säkerheten försämras. Material med okända beläggningar eller föroreningar ska inte värmas bara för att det råkar vara tillgängligt som skrot.

Ett inkluderande verkstadsupplägg bygger inte på att alla arbetar på exakt samma sätt. Arbetshöjd, hammarmassa, tånglängd, grepp, visuell information och instruktioner kan behöva anpassas efter kroppsstorlek, styrka, räckvidd, syn, hörsel eller andra behov. Säkerhetskraven är desamma, men vägen till ett säkert och kvalitativt resultat kan anpassas. Instruktioner bör finnas både muntligt och skriftligt, med tydliga bilder där det hjälper.

Reflektionsmodell: Beskriv först vad du planerade. Redogör sedan för vad som faktiskt hände. Koppla avvikelser till möjliga orsaker i material, metod, verktyg, mätning eller arbetsmiljö. Avsluta med en konkret förändring som du skulle göra vid nästa tillverkning. En stark yrkesreflektion är specifik och visar hur du använder observationer för att förbättra nästa process.

Svenska källor och expertgranskning

De viktigaste aktuella svenska källorna för den här modulen är Arbetsmiljöverket för arbetsmiljöregler och vägledning, Skolverket för gymnasial utbildning och vuxenutbildning samt SIS för standardisering inom bland annat maskinsäkerhet. Skolverkets äldre Hantverksprogram gäller enligt Skolverkets information för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2025; därför ska denna aiMOOC inte beskrivas som en automatisk nuvarande programkurs eller examen. Skolverkets Utbildningsguide listar samtidigt metall och smide som ett sökområde inom vuxenutbildningar. Lokala utbildningsanordnare måste kontrollera vad som faktiskt erbjuds och vilka styrdokument som gäller för den aktuella utbildningsstarten.

Före användning i skola eller företag bör modulen granskas av en yrkeslärare eller erfaren smed, den som ansvarar för arbetsmiljön samt vid behov en person med kompetens i de maskiner och värmebehandlingsprocesser som används. Granskaren bör särskilt kontrollera lokala riskbedömningar, maskininstruktioner, materialdata, utrymnings- och brandrutiner, ventilationslösning och att valda standardutgåvor fortfarande är aktuella.

Den nyproducerade kursdelen är utformad för öppen återanvändning på MOOCwiki. Inbäddade filer från Wikimedia Commons behåller sina egna angivna fria licenser, och den länkade YouTube-videon återlicensieras inte av kursen. Kontrollera alltid respektive medies källsida vid vidareanvändning.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vad ska göras om materialidentiteten för ett slagverktyg är okänd? (Stoppa och verifiera materialet innan tillverkningen fortsätter) (!Anta att allt fjäderliknande stål har samma egenskaper) (!Härda hårdare för att kompensera osäkerheten) (!Fortsätta om ytan ser ren ut)

Vilken skyddsprincip ska prioriteras före personlig skyddsutrustning? (Tekniska och organisatoriska riskreducerande åtgärder) (!Enbart längre arbetspass) (!Enbart tjockare handskar) (!Enbart fler varningsskyltar)

Vad är dornets huvudfunktion i projektet? (Att forma eller kalibrera ett hål) (!Att mäta stålets temperatur) (!Att slipa hammarskaft) (!Att förvara glödande ämnen)

Varifrån ska den exakta värmebehandlingen för projektstålet hämtas? (Från stålets datablad och arbetsplatsens processkort) (!Från en godtycklig färgtabell utan materialdata) (!Från samma recept för alla stålsorter) (!Från verktygets vikt ensam)

Vad är ett viktigt tecken på att en tång passar arbetsstycket? (Den greppar stabilt utan att vrida sig) (!Den måste klämmas med maximal kraft hela tiden) (!Käftarna rör bara vid en liten punkt) (!Leden har stort glapp)

Vad ska göras med ett verktyg som visar en misstänkt spricka? (Ta det ur drift och låta ansvarig person bedöma det) (!Polera ytan tills sprickan syns mindre) (!Använda det endast med hårdare slag) (!Doppa det i vatten och fortsätta direkt)

Varför normaliseras ett smitt verktyg när processen kräver det? (För att jämna ut struktur och spänningstillstånd efter smidning) (!För att göra verktyget magnetiskt) (!För att ersätta all slutkontroll) (!För att göra okänt skrot spårbart)

Vilket påstående beskriver bäst yrkesmässig kvalitet? (Funktion säkerhet mått yta och dokumentation bedöms tillsammans) (!Blankast yta är alltid högst kvalitet) (!Högst hårdhet är alltid bäst) (!Tyngst verktyg är alltid säkrast)

Vad är ett hållbart sätt att minska resursanvändningen? (Planera ämnet och underhålla verktyget för lång livslängd) (!Värma okänt belagt skrot för att se vad som händer) (!Byta verktyg efter varje användning) (!Låta ässjan stå igång mellan alla moment)

Vad visar en bra yrkesreflektion efter projektet? (Att observationer kopplas till orsaker och en konkret förbättring) (!Att alla avvikelser förklaras med otur) (!Att endast slutproduktens utseende beskrivs) (!Att inga problem nämns)

Memoryspel

Riskbedömning	Systematisk värdering av identifierade arbetsmiljörisker
Processkort	Fastställd arbetsgång med material och kritiska processteg
Dorn	Verktyg för att forma eller kalibrera ett hål
Glödskal	Oxidskikt som bildas på varmt stål och kan lossna vid slag
Anlöpning	Värmebehandling efter härdning som anpassar hårdhet och seghet
Stukskägg	Utpressad metallkant som kan bildas på en slagen verktygsände
Tångpassning	Hur väl tångens käftar stödjer och håller arbetsstyckets form
Spårbarhet	Möjlighet att koppla verktyget till känt material och dokumenterad process

Dra och släpp

Matcha rätt arbetssteg med rätt kontroll.	Projektflöde
Identifiera material	Kontrollera stålsort och rätt processkort
Försmida	Forma huvudgeometrin med stabilt grepp och kontrollerade slag
Normalisera	Följ den värmecykel som processen anger
Finbearbeta	Avlägsna grader och justera slutgeometri med godkänd metod
Härda och anlöpa	Följ datablad och handledarens fastställda instruktion
Slutkontroll	Mät granska ytan funktionsprova och dokumentera

Korsord

Dorn	Vilket verktyg används för att forma eller kalibrera ett hål
Städ	Vilket massivt mothåll används vid handsmide
Tång	Vilket handverktyg håller det varma arbetsstycket
Anlöpning	Vilken värmebehandling följer normalt efter härdning för att anpassa seghet
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som kan lossna från varmt stål
Normalisering	Vilken värmebehandling kan användas för att jämna ut struktur efter smidning

Öppna uppgifter

Enkel

Gör en verktygsinspektion: Fotografera eller skissa tre kalla och frånkopplade smidesverktyg tillsammans med handledaren och markera synliga kontrollpunkter som slagyta, öga, skaft, käftar, led och arbetsände.
Bygg en fackordlista: Välj tio yrkesord från modulen och skriv en kort svensk förklaring samt ett konkret verkstadsexempel för varje ord.
Rita verkstadens riskzon: Gör en enkel planritning över arbetsplatsen med gångväg, varm zon, slagriktning, ässja, städ och avsedd plats för varmt material utan att genomföra något varmt arbete.
Skapa ett kvalitetskort: Gör en kontrollista för ett dorn med materialidentitet, mått, rakhet, ytfel, slagände och dokumentation.

Standard

Dokumentera det handledda projektet: Följ lärarens godkända arbetsprocess och skapa en bildserie eller kort video där du förklarar varje säkert genomfört steg utan att visa oskyddade eller förbjudna arbetssätt.
Utforma en underhållsplan: Välj hammare, tång och dorn och ange vad som ska kontrolleras före användning, periodiskt och efter en avvikelse samt vem som får besluta om reparation.
Intervjua en yrkesverksam smed: Fråga om hur verktyg väljs, passas in, kasseras och dokumenteras och jämför svaren med kursens kvalitetskriterier utan att samla in onödiga personuppgifter.
Jämför två materialfall: Analysera skillnaden mellan dokumenterat verktygsstål och okänt skrot och skriv ett beslutsunderlag om vilket som är lämpligt för ett slagverktyg och varför.

Avancerad

Genomför en förbättringscykel: Tillverka under handledning en andra version av samma enkla verktyg med en dokumenterad ändring i geometri eller arbetsordning och jämför mätresultat, tidsåtgång och avvikelser.
Granska en riskreducering: Välj en verkstadsrisk och föreslå först tekniska, sedan organisatoriska och sist personliga skyddsåtgärder; låt ansvarig lärare eller arbetsmiljöperson granska förslaget innan något ändras.
Genomför en kamratrevision: Byt anonymiserade mätprotokoll med en kurskamrat och bedöm om godkännandekriterierna är tydliga, repeterbara och spårbara samt ge två sakliga förbättringsförslag.
Presentera för expertpanel: Sammanställ ritning, processkort, riskbedömning, foton, mätdata, underhållsplan och reflektion till en kort presentation för yrkeslärare eller smed och dokumentera vilka ändringar som rekommenderas inför nästa version.

Länkade lärandeområden

Praktiskt projekt och reflektion

Ordlista

Anlöpning: värmebehandling efter härdning som används för att anpassa verktygets hårdhet och seghet.

Arbetsutrustning: maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.

Dorn: verktyg som används för att forma, driva upp eller kalibrera ett hål.

Glödskal: oxidskikt som bildas på upphettat stål och kan lossna som heta partiklar vid bearbetning.

Härdning: kontrollerad värmebehandling som för en lämplig stålsort kan öka hårdheten genom en bestämd uppvärmnings- och kylningsprocess.

Normalisering: värmebehandling som kan användas för att jämna ut materialstruktur och spänningstillstånd efter smidning.

Processkort: verkstadens dokumenterade arbetsgång som anger material, kritiska steg, kontroller och eventuella värmebehandlingsdata.

Riskbedömning: dokumenterad bedömning av identifierade riskers allvar och vilka åtgärder som behövs.

Slagyta: den del av en hammare eller ett slående verktyg som är utformad för att överföra slagkraft.

Spårbarhet: möjlighet att koppla ett verktyg till känt material, tillverkningsdata, kontroller och underhållshistorik.

Stukskägg: utpressad och utvikt metallkant som kan bildas på en verktygsände efter upprepad slagbelastning.

Tångpassning: hur väl en smidestångs käftar överensstämmer med arbetsstyckets form och ger ett stabilt grepp.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Physik, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache

Swedish:Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Praktiskt projekt och reflektion