Tillverkning av smidda delar genom maskinsmide — Praktiskt projekt och reflektion

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter nedan om arbetsmiljö, yrkesutbildning, ansvar, standardisering och eventuella behörighetsfrågor avser Sverige. Finland och Åland behandlas inte som juridiskt eller utbildningsmässigt likvärdiga, och kursen påstår ingen automatisk gränsöverskridande motsvarighet.

Det här är modulen Praktiskt projekt och reflektion inom Tillverkning av smidda delar genom maskinsmide. Du arbetar med en enkel, icke-vapenrelaterad provdetalj i känt stål och tränar planering, maskinsmidning, kvalitetskontroll, resurshushållning och yrkesmässig reflektion. Tyngdpunkten ligger på att förstå processen och kunna motivera dina val, inte på att arbeta snabbt.

Säkerhetsram: Praktiskt arbete med maskinhammare, smidespress, ässja eller ugn och hett stål får endast genomföras i en avsedd utbildnings- eller yrkesverkstad med utsedd handledare, fungerande skydd, dokumenterad riskbedömning och lokala arbetsinstruktioner. Du får aldrig starta, ställa om, serva, felsöka eller kringgå skydd på en maskin på eget initiativ. Officiella svenska regler, maskintillverkarens anvisningar och arbetsplatsens instruktioner har alltid företräde framför denna aiMOOC.

Kursen är utformad för yrkeselever inom smide, konstsmide och metallhantverk. Den kan användas för planering, observation, handledarledd praktisk övning och efterföljande analys. Den är inte i sig ett certifikat, gesällbrev, yrkesexamen eller maskinbehörighet.

Öppen och inkluderande användning: Kursen är avsedd som en öppen utbildningsresurs för sakkunnig granskning inom MOOCwikis publiceringsvillkor. Commons-bilderna har fria licenser enligt respektive filsida. Praktiska roller, arbetsställning, tångval, lyfthjälpmedel, arbetshöjd och dokumentationssätt ska anpassas så att elever med olika kroppsförutsättningar kan delta utan att säkerhetsnivån sänks. Bedöm yrkeskunnande genom planering, säker processförståelse, kvalitet och reflektion, inte genom rå fysisk styrka.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna:

beskriva skillnaden mellan handsmide och maskinsmide och förklara när maskinhammare respektive smidespress kan vara lämplig
planera ett enkelt smidesprojekt från ritning och materialval till kvalitetskontroll och reflektion
identifiera kläm-, kross-, värme-, buller-, vibrations-, utkastnings- och luftföroreningsrisker samt föreslå riskreducerande åtgärder
använda yrkestermer som uträckning, stukning, ansättning, glödskal, smidesvärme, sänke, bana och tånggrepp på ett korrekt sätt
bedöma en färdig provdetalj mot mått, form, yta, symmetri, spårbarhet och dokumenterade kvalitetskriterier
analysera material- och energianvändning samt föreslå förbättringar som minskar kassation, omvärmningar och onödigt spill

Projektets yrkesmässiga ram

Sverige – arbetsmiljö, utbildning och standardisering

Källkontrollen för denna modul är gjord den 4 september 2026 mot svenska officiella och nationella källor. Arbetsmiljöverket anger i AFS 2023:1 att arbetstagare ska ha tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna, och att skriftliga instruktioner ska finnas när arbetet innebär allvarliga risker. AFS 2023:11 reglerar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning och innehåller särskilda organisatoriska krav för bland annat pressar. AFS 2023:10 behandlar bland annat buller, vibrationer och andra risker i arbetsmiljön.

För elever under 18 år gäller dessutom AFS 2023:2, 8 kap. om minderårigas arbetsmiljö. Minderåriga ska få introduktion, förstå riskerna och arbeta under ledning och tillsyn av en lämplig vuxen med kunskap om arbetet. Riskfyllda uppgifter får bara förekomma när de villkor och undantag som faktiskt gäller för utbildningen eller praktiken är uppfyllda. Minderåriga ska inte lämnas ensamma med riskfyllda maskinmoment.

Skolverkets Gy25 gäller för gymnasial utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. Den här aiMOOCen ska därför inte beskrivas som en automatisk del av ett äldre nationellt program. En skola, kommunal vuxenutbildning eller annan utbildningsanordnare behöver själv koppla modulen till de aktuella ämnesnivåer, lokala utbildningsmål eller andra utbildningsformer som faktiskt används.

Svenska institutet för standarder, SIS, är ett av Sveriges nationella standardiseringsorgan. SIS anger att standarder i grunden är frivilliga men att de kan bli bindande genom exempelvis föreskrift, avtal eller upphandling. SS-EN ISO 12100:2010 är gällande och beskriver allmänna principer för maskinsäkerhet, riskbedömning och riskreducering. För hydrauliska friformssmidespressar för varmsmide anger SIS att SS-EN 14673:2006+A1:2010 är gällande. SS-EN 10243-1 är gällande för dimensionstoleranser för vissa sänksmiden i hejare och press. En standard får bara tillämpas när dess omfattning passar den aktuella maskinen och processen; en standard för en viss presstyp ska inte utan vidare överföras till en maskinhammare.

Officiella regler och arbetsplatsens instruktioner har företräde. Kontrollera alltid den senast konsoliderade föreskriften, maskinens bruksanvisning, den lokala riskbedömningen och verksamhetens skriftliga rutiner före praktiskt arbete.

För sakkunnig kontroll:

Projektuppgift: maskinsmidd provdetalj

Projektet är en provdetalj för form- och processkontroll. Utgångsmaterialet är en rak stång av ett olegerat stål med känd materialbeteckning och spårbarhet som läraren har godkänt. Ena änden formas genom uträckning till en kontrollerad avsmalning. Därefter görs en tydlig men mjuk ansättning så att det uppstår en definierad övergång mellan ursprungssektionen och den smidda delen. Detaljen avslutas med riktning och mätning när den har svalnat på anvisad plats.

Projektet tränar samma grundförmågor som behövs vid många brukssmides- och konstsmidesdetaljer: att flytta material kontrollerat, hålla centrumlinjen, planera värmningar, välja tånggrepp, läsa formen mellan slagen och avsluta innan ett fel byggs in.

Ritningen styr. Läraren ska ange utgångsdimension, mått på den avsmalnade delen, tillåten rakhetsavvikelse, minsta radie i övergången och vilka ytfel som inte får förekomma. Du ska inte improvisera mått under pågående maskinkörning.

Maskiner, verktyg och material

En maskinhammare formar genom upprepade slag. Vanliga typer i smedjor är fjäderhammare och lufthammare. En smidespress formar i stället genom ett mer sammanhängande tryck. Maskinernas arbetssätt är olika, men båda skapar allvarliga kläm- och krossrisker och kräver att arbetsstycke, verktyg och operatörens position är planerade i förväg.

I ett handledarlett projekt kan följande utrustning förekomma: maskinhammare eller lämplig smidespress, smidesugn eller ässja, tänger anpassade till arbetsstyckets dimension och form, måttstock eller skjutmått för kall detalj, mallar, märkverktyg för kallt material samt borste eller annan utrustning som arbetsplatsens instruktion anger för glödskal. Verktyg som monteras i maskinen ska väljas, kontrolleras och monteras av behörig eller utsedd person enligt arbetsplatsens rutiner.

Tånggreppet är en process- och säkerhetsfråga. Käftarna ska stödja arbetsstycket så att du kan styra det utan att behöva föra händerna nära riskområdet. Om greppet känns osäkert ska arbetet stoppas och en bättre tång eller en annan metod väljas.

Materialet ska vara känt. Använd inte okänt skrot, belagda detaljer eller material med okänd ytbehandling i uppvärmningsmoment. Materialbeteckning och eventuell ytbeläggning behöver vara kända både för processkvalitet och för bedömning av luftföroreningar.

Processdiagram

Processled	Din kontrollfråga	Stoppunkt
Ritning och material	Vet jag vilket mått, vilken form och vilket material som krävs?	Oklara mått eller okänd materialidentitet
Riskkontroll	Är maskin, skydd, arbetsområde, tång och kommunikation godkända av handledaren?	Brist i skydd, instruktion eller grepp
Uppvärmning	Är arbetsstycket inom det smidesintervall som gäller för materialet?	Osäker temperatur eller tecken på överhettning
Maskinsmidning	Flyttar jag material symmetriskt och med händerna utanför riskområdet?	Sned detalj, tappat grepp eller störning i arbetsområdet
Omvärmning	Har materialet blivit för kallt för fortsatt bearbetning?	Fortsatt smide skulle öka risken för sprickor eller dålig form
Riktning och avsvalning	Är detaljen lagd på anvisad plats och markerad som varm?	Oklart varma detaljer eller obehörig hantering
Mätning och reflektion	Uppfyller den kalla detaljen ritning och ytkriterier?	Fel som kräver omarbete eller kassation

Flöde: Ritning och material → riskkontroll → uppvärmning → kontrollerad maskinsmidning → omvärmning vid behov → riktning → kontrollerad avsvalning → mätning → reflektion.

Riskkontroll i smedjan

Risker och förebyggande åtgärder

Risk	Exempel i maskinsmide	Förebyggande princip
Klämning och krossning	Arbetsstycke, sänke, bana eller rörliga maskindelar	Håll händer och kropp utanför riskområdet, använd korrekt tång och fasta skydd, stoppa maskinen före ingripande och isolera energin inför service eller verktygsbyte enligt arbetsplatsens rutin
Utkastat material och glödskal	Arbetsstycket glider eller glödskal lossnar under slag	Stabilt tånggrepp, rätt inriktning, fria skyddszoner, ögon- och ansiktsskydd enligt riskbedömningen och inga åskådare i utkastningslinjen
Heta ytor	Arbetsstycke, verktyg och avläggningsytor kan vara heta utan tydlig färg	Märk och avgränsa varm zon, använd anvisade hjälpmedel och utgå aldrig från färgen som enda temperaturindikator
Buller	Slag, resonans och kringutrustning	Minska bullret vid källan, underhåll utrustningen, använd avskärmning eller ljudabsorption där det är möjligt och bär hörselskydd när riskbedömningen kräver det
Vibrationer	Maskinens slag fortplantas till golv eller byggnadsstomme	Korrekt fundament och vibrationsisolering, underhåll och planering av exponering
Luftföroreningar	Rök, förbränningsprodukter, damm eller ämnen från beläggningar	Effektiv ventilation och utsug, känt rent material och inga okända beläggningar i värmningsprocessen
Brand	Glödande material, gnistor och brännbart material	Håll ordning, följ lokal brandrutin och placera aldrig varmt material på osäkra ytor
Belastningsergonomi	Tunga eller långa ämnen och olämpliga tänger	Planera grepp och arbetshöjd, använd hanteringshjälpmedel och dela upp momentet när det behövs
Oväntad start	Inställning eller åtgärd medan maskinen kan röra sig	Endast utsedd person får ställa om eller utföra underhåll; energi ska säkras enligt arbetsplatsens fastställda procedur

Personlig skyddsutrustning väljs efter lokal riskbedömning och maskinens instruktion. Vanliga behov kan omfatta skydd för ögon eller ansikte, hörsel, fötter och kroppen mot hetta och gnistor. Handskar ska bara användas när de är lämpliga för uppgiften och inte skapar en ny risk. Löst sittande kläder, smycken och osäkrat långt hår får inte kunna komma nära rörliga delar.

Före start – handledarens gemensamma kontroll

Bekräfta att dagens riskbedömning, arbetsinstruktion och ritning är genomgångna och förstådda.
Kontrollera att rätt maskin, rätt verktyg och rätt material har valts för uppgiften.
Säkerställ att skydd, nödstopp och manöverorgan har kontrollerats enligt verkstadens rutin av utsedd person.
Kontrollera att arbetsområdet är fritt från spill, onödiga föremål och personer som inte deltar i arbetet.
Prova tånggreppet på ett kallt provstycke och bekräfta att detaljen kan styras utan att händer förs in i riskområdet.
Kontrollera kommunikationssignaler mellan elev och handledare och bestäm vem som får avbryta arbetet; svaret ska vara att alla får stoppa vid osäkerhet.
Bekräfta ventilation, belysning och föreskriven personlig skyddsutrustning innan uppvärmning påbörjas.

Steg-för-steg-demonstration

Demonstrationen ska först utföras eller visas av läraren eller en erfaren handledare. Därefter kan eleven genomföra samma avgränsade moment under direkt handledning, om den lokala riskbedömningen och utbildningssituationen medger det.

Läs ritningen och markera på kallt ämne var övergången mellan ursprungssektion och smidd del ska ligga.
Kontrollera materialidentitet och dokumentera utgångsmått innan ämnet värms.
Gör före-start-kontrollen tillsammans med handledaren; eleven börjar inte förrän handledaren uttryckligen godkänt arbetsplats, tånggrepp och maskinläge.
Värm arbetsstycket enligt materialets och verkstadens fastställda smidesintervall; färgintryck får aldrig vara den enda temperaturbedömningen.
Ta arbetsstycket med den godkända tången och placera det i den position handledaren har demonstrerat utan att händer eller kropp går in i maskinens riskområde.
Börja med kontrollerad uträckning genom små, planerade deformationer; rotera arbetsstycket på ett konsekvent sätt så att centrumlinjen och tvärsnittet hålls jämna.
Avbryt och värm om när materialet inte längre ligger inom godkänt smidesintervall; försök inte vinna tid genom att fortsätta på för kallt material.
Forma den markerade ansättningen med det verktyg och det maskinläge som redan har förberetts av handledaren; eleven byter inte maskinverktyg under pågående övning.
Rikta detaljen med minsta nödvändiga korrigering och lägg den därefter på den markerade platsen för varma arbetsstycken.
När detaljen är säker att hantera enligt verkstadens rutin mäts längd, tvärsnitt, rakhet och övergångens läge mot ritningen.
Dokumentera yta, eventuellt glödskal, asymmetri, veck, sprickor och andra avvikelser och avgör tillsammans med handledaren om detaljen godkänns, omarbetas eller kasseras.
Avsluta med en kort reflektion över vad som gav bäst kontroll, var tid eller material förlorades och vilken förändring som skulle förbättra nästa provbit.

Observationsvideo: Svenskspråkigt benämnd demonstration av smide i fjäderhammare. Använd videon för att studera arbetsstyckets orientering och arbetsflöde, inte som ersättning för maskinens säkerhetsinstruktioner.

Observationsvideo: Ytterligare exempel med smideshammare och fjäderhammare. Jämför hur ämnet matas och roteras. Säkerhetsbedömningen ska alltid göras lokalt i din verkstad.

Vanliga fel och hur du tänker om dem

Processfel

För kall bearbetning kan ge sämre formbarhet och öka risken för sprickbildning. Yrkesmässig respons är att stoppa, kontrollera tillståndet och värma om enligt det godkända intervallet, inte att slå hårdare.

Överhettning kan ge kraftig oxidation och försämra materialet. Om handledaren bedömer att ämnet har skadats ska det inte räddas genom ytterligare bearbetning utan hanteras enligt verkstadens rutin.

Sned inmatning gör att den smidda delen böjer eller vrider sig. Korrigera tidigt genom att återgå till centrumlinje och symmetrisk bearbetning under handledning.

För stor deformation i ett steg kan bygga in veck eller överlapp. Planera flera mindre steg och kontrollera formen mellan dem.

Otillräckligt tånggrepp är ett stoppfel. Byt tång eller arbetssätt innan maskinen används vidare.

Smutsiga arbetsytor och kvarvarande glödskal kan märka detaljen och försämra ytan. Följ verkstadens fastställda rengöringsmetod när maskinen är i säkert tillstånd.

Kvalitetskriterier för provdetaljen

Kriterium	Vad du granskar	Godtagbar princip
Mått	Längd, tvärsnitt och övergångens placering	Inom ritningens angivna tolerans
Rakhet	Centrumlinjen genom den smidda delen	Ingen synlig eller uppmätt avvikelse utanför angiven tolerans
Symmetri	Avsmalningens form runt centrumlinjen	Jämn materialfördelning utan tydlig ensidig förskjutning
Övergång	Ansättning och radie	Kontrollerad form utan vass oavsiktlig skåra
Yta	Sprickor, veck, slagmärken och kraftigt glödskal	Inga sprickor eller veck; övrig yta bedöms mot lärarens specifikation
Spårbarhet	Material och provbit	Materialidentitet och elevens provnummer kan kopplas till dokumentationen
Reproducerbarhet	Två eller flera provbitar vid fördjupning	Samma metod ger jämförbara mått och form
Dokumentation	Ritningsmått, observationer och avvikelser	Tillräckligt tydlig för att en annan person ska förstå vad som gjordes och varför

En professionell bedömning skiljer mellan ett estetiskt spår av handarbete och ett tekniskt fel som påverkar funktion, passning eller hållfasthet. För konstsmide kan en textur vara avsiktlig, men den ska då vara definierad i uppgiften och inte dölja sprickor eller veck.

Hållbarhet och resurshushållning

Maskinsmide använder material, energi och maskintid. Hållbarhet börjar därför i planeringen. Ett känt material och en tydlig ritning minskar risken för kassation. Ett planerat slag- eller pressförlopp minskar onödiga omvärmningar. God maskinservice kan minska energiförluster, buller och felproduktion.

Sortera metallspill enligt verkstadens system och återanvänd endast restbitar när materialidentiteten är säker och den nya uppgiften tillåter det. Okänt skrot ska inte bli övningsmaterial bara för att det är gratis; osäker sammansättning eller beläggning kan skapa både kvalitets- och arbetsmiljöproblem.

Planera ämneslängd så att det finns tillräckligt grepp och bearbetningsmån utan onödigt stort spill. Registrera kassation och orsak. Om flera detaljer får samma fel är det ett tecken på att processen behöver förbättras, inte på att mer material ska användas.

Vid konstsmide är livslängd, reparerbarhet och materialeffektiv formgivning viktiga hållbarhetsvärden. En välgjord detalj som kan underhållas och repareras kan ha högre resursvärde än en snabbt producerad men kortlivad produkt.

Reflektion och yrkesmässig dokumentation

Efter övningen ska du kunna beskriva både vad du gjorde och varför. En bra projektlogg skiljer observation från tolkning. Exempel: Detaljen böjde sig åt vänster efter den tredje bearbetningssekvensen är en observation. Jag matade troligen in ämnet snett är en möjlig tolkning som du sedan prövar mot nästa provbit.

Använd följande reflektionsfrågor:

Vilket steg gav störst kontroll över materialflödet och varför?
När märkte du först att detaljen började avvika från centrumlinjen?
Vilken risk hade högst konsekvens i just din arbetsstation, och vilken åtgärd minskade den bäst?
Hur fungerade tånggreppet genom hela värmningen och bearbetningen?
Vilket kvalitetskriterium var svårast att uppfylla?
Vilken omvärmning hade kunnat undvikas genom bättre planering?
Hur mycket material blev spill eller kassation, och vad orsakade det?
Vad skulle du ändra i verktyg, arbetsföljd eller mätmetod inför nästa provbit?
Vilken del av resultatet är en medveten hantverkskaraktär och vilken del är ett oavsiktligt fel?
Vilken fråga behöver du ställa till en erfaren smed, lärare eller arbetsledare innan du går vidare till en mer komplex detalj?

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion gäller för kursens uppgifter om arbetsmiljö och yrkesutbildning? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder gemensamt)

Vad ska vara klart innan en elev börjar ett handledarlett maskinsmidesmoment? (Riskbedömning och arbetsinstruktion ska vara genomgångna) (!Eleven ska själv ändra maskinens skydd) (!Maskinen ska köras utan arbetsstycke tills den låter rätt) (!Alla mått ska improviseras under arbetet)

Vad är den viktigaste funktionen hos ett korrekt tånggrepp i projektet? (Att arbetsstycket kan styras säkert och stabilt) (!Att arbetsstycket kyls snabbare) (!Att smidesvärmen blir högre) (!Att maskinen får större slagkraft)

Vad betyder glödskal i smidessammanhang? (Oxid som bildas på den upphettade metallytan) (!Ett mått på materialets hårdhet) (!Maskinhammarens understa lager) (!En mall för att kontrollera längd)

Vad är yrkesmässig respons när materialet blivit för kallt för den godkända smidesprocessen? (Stoppa och värm om enligt fastställd rutin) (!Öka kraften och fortsätt utan kontroll) (!Byt till okänt skrotmaterial) (!Håll arbetsstycket närmare med handen)

Vilket av följande är ett allvarligt ytfel i en smidd provdetalj? (Spricka) (!Dokumenterat provnummer) (!Mätt rakhet) (!Avsiktlig ritningsenlig radie)

Vilken svensk standard beskriver allmänna principer för maskinsäkerhet och riskbedömning? (SS-EN ISO 12100) (!SS-EN 10243-1) (!ISO 9001) (!EN 10025)

Vad gäller i Sverige för Hantverksprogrammet inom Gy25? (Programmet har upphört) (!Programmet är obligatoriskt för alla smeder) (!Programmet har bytt namn till Maskinsmidesprogrammet) (!Programmet gäller bara på Åland)

Vilket arbetssätt stödjer bäst resurshushållning i projektet? (Planera material och arbetsföljd för att minska spill och omvärmningar) (!Använd alltid största möjliga ämne) (!Kassera alla restbitar oavsett materialidentitet) (!Värm okänt skrot för att spara inköp)

Vad krävs särskilt när en minderårig deltar i riskfyllt arbete som är tillåtet inom utbildningen? (Ledning och tillsyn av en lämplig vuxen med kunskap om arbetet) (!Att eleven arbetar ensam för att visa självständighet) (!Att eleven själv bestämmer vilka skydd som behövs) (!Att skolans introduktion kan hoppas över)

Memoryspel

Uträckning	Förlängning av material genom minskning och fördelning av tvärsnitt
Stukning	Förkortning och lokal ökning av tvärsnitt
Ansättning	Kontrollerad övergång mellan olika sektioner i arbetsstycket
Glödskal	Oxidskikt som bildas på het metallyta
Tånggrepp	Kontrollerad hållning av arbetsstycket med anpassad tång
Spårbarhet	Möjlighet att koppla detaljen till känt material och dokumentation
Rakhet	Mått på hur väl detaljens centrumlinje följer den avsedda linjen

Dra och släpp

Matcha rätt kontroll med rätt del av projektet.	Projektmoment
Materialidentitet	Kontroll före uppvärmning
Tånggrepp	Kontroll före maskinbearbetning
Smidesintervall	Kontroll under uppvärmning och bearbetning
Centrumlinje	Kontroll under uträckning och riktning
Ytfel	Kontroll efter avsvalning
Projektlogg	Dokumentation efter genomförd övning

Korsord

Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på varm metallyta?
Stukning	Vilken smidesoperation förkortar ett område och ökar tvärsnittet?
Uträckning	Vilken smidesoperation förlänger material genom att fördela tvärsnittet?
Fjäderhammare	Vad kallas en maskinhammare där en fjäder ingår i slagmekanismen?
Tånggrepp	Vad kallas den stabila hållningen av arbetsstycket med smidestång?
Tolerans	Vad kallas den tillåtna avvikelsen från ett angivet mått?

Öppna uppgifter

Enkel

Riskkarta: Rita en enkel plan över en utbildningssmedja och markera varm zon, maskinens riskområde, avläggningsplats och säker gångväg; gör uppgiften som planeringsarbete utan att starta någon maskin.
Begreppskort: Skapa åtta kort med svenska yrkestermer från kursen och en egen kort förklaring till varje term.
Mätprotokoll: Bygg en mall för att dokumentera mått, rakhet, yta och avvikelser på en kall provdetalj.
Processaffisch: Gör en tydlig bild eller infografik över arbetsflödet från ritning till reflektion och markera minst tre stoppunkter.

Standard

Handledarledd provdetalj: Genomför projektets provdetalj under direkt handledning och lämna in ritningskontroll, mätprotokoll och reflektion.
Yrkesintervju: Intervjua en yrkesverksam smed, lärare eller arbetsledare om hur de upptäcker tidiga tecken på snedhet, veck eller dåligt tånggrepp; publicera inga personuppgifter utan samtycke.
Regeljämförelse Sverige: Sammanfatta vad Arbetsmiljöverket anger om kunskap, riskbedömning och minderårigas handledning och skilj tydligt mellan myndighetskrav och din verkstads lokala rutiner.
Spillanalys: Väg eller uppskatta materialet före och efter ett lärarlett projekt och beräkna hur mycket som blev produkt, glödskal, kapspill eller kassation; föreslå två förbättringar.

Avancerad

Två provbitar: Tillverka två likadana provdetaljer under handledning och jämför mått, symmetri, antal värmningar och avvikelser för att bedöma processens reproducerbarhet.
Felorsaksanalys: Välj en kasserad eller av läraren tillhandahållen provdetalj och gör en orsaksanalys som skiljer mellan materialfel, temperaturfel, verktygsfel, greppfel och planeringsfel utan att försöka provocera fram ett farligt fel.
Säker processvideo: Skapa en kort svensk utbildningsvideo som visar planering, mätning och kvalitetskontroll; riskfyllda maskinmoment ska filmas och demonstreras av utsedd handledare enligt verksamhetens regler.
Sakkunnig granskning: Presentera ritning, riskkontroll, projektlogg, bilder på kall detalj och förbättringsförslag för en erfaren smed eller lärare och revidera dokumentationen efter återkopplingen.

Länkade lärandeområden

Maskinsmide

Ordlista

Term	Förklaring
Maskinsmide	Smide där arbetsstycket formas med en maskindriven hammare eller press i stället för enbart handhammare.
Maskinhammare	Maskin som formar metall genom upprepade slag mot arbetsstycket.
Fjäderhammare	Typ av maskinhammare där en fjäder ingår i mekanismen som överför och reglerar slagrörelsen.
Lufthammare	Maskinhammare där tryckluft används i slagmekanismen.
Smidespress	Press som formar uppvärmt eller kallt material genom kontrollerad tryckkraft.
Uträckning	Smidesoperation som förlänger ett område genom att flytta material och minska eller omfördela tvärsnittet.
Stukning	Smidesoperation som förkortar ett område och ökar dess tvärsnitt.
Ansättning	Lokal formning som skapar en definierad övergång eller skuldra mellan två sektioner.
Smidesvärme	Det temperaturtillstånd där ett visst material enligt processunderlaget får bearbetas genom smide.
Glödskal	Oxidskikt som bildas på järn- och stålytor vid upphettning i oxiderande miljö.
Sänke	Formande verktygsdel i vissa smidesprocesser; ett sänke kan vara öppet eller innehålla en bestämd form beroende på processen.
Bana	Arbetsyta på hammare, städ eller maskinverktyg som överför kraft till arbetsstycket.
Tånggrepp	Hur smidestångens käftar håller och styr arbetsstycket under hantering.
Tolerans	Tillåten avvikelse från ett nominellt mått eller en specificerad form.
Spårbarhet	Dokumenterad möjlighet att följa vilken materialidentitet, process och provbit som hör ihop.
Reproducerbarhet	Förmågan att upprepa en process och få jämförbara resultat inom angivna krav.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Weitere, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache

Swedish:Tillverkning av smidda delar genom maskinsmide — Praktiskt projekt och reflektion