Framställning av ytor och hålformer genom drivning — Planering och förberedelse

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här aiMOOC-kursen är avsedd för yrkesinriktat lärande inom smide, konstsmide, silversmide och annan konstnärlig metallbearbetning. Den behandlar modulen Planering och förberedelse i arbetet med att framställa ytor och hålformer genom drivning. Alla avsnitt om arbetsmiljö, utbildningsvägar, standarder och ansvar avser Sverige. Regler, föreskrifter, aktuell utbildningsplan, riskbedömning på plats, maskin- och verktygsinstruktioner samt arbetsplatsens eller skolans lokala instruktioner har alltid företräde framför denna kurs.

Säkerhetsprincip: Praktiska moment med slagverktyg, uppvärmd metall, ässja, gasbrännare, maskiner eller andra betydande risker ska inte genomföras utan en utsedd och kompetent handledare samt en dokumenterad riskbedömning som gäller den aktuella miljön. Kursen är inte en behörighet, certifiering eller automatisk yrkeskvalifikation.

Kursmetadata	Uppgift
Språk	Svenska, sv-SE
Jurisdiktion	Sverige
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstnärlig metallbearbetning
Modul	Planering och förberedelse
Fokus	Drivna ytor, hålformer, arbetsberedning, riskkontroll och kvalitetsplanering
Status	Redo för expertgranskning, faktakontrollerad mot aktuella svenska källor i september 2026
Öppen licens	Kursens nyskrivna text och uppgifter är avsedda att delas enligt CC BY-SA 4.0 om inte annat anges; inbäddade medier följer respektive källas licensvillkor

Lärandemål

Efter kursen ska du kunna förklara vad drivning betyder i olika svenska hantverkstraditioner, skilja mellan drivning av en yta och formning av ett hål med puns och dorn, läsa en enkel ritning eller skiss och omvandla den till en arbetsberedning, välja material, mothåll och handverktyg utifrån form och ytkvalitet, identifiera risker innan arbetet börjar, beskriva en säker demonstrationsföljd, känna igen vanliga fel samt ange kvalitetskriterier och hållbarhetsaspekter.

Du ska också kunna motivera varför provbit, referenslinjer, kontrollmått, verktygskontroll och stoppkriterier är en del av yrkesskicklig planering och inte något som läggs till först när problem uppstår.

Svensk yrkeskontext och regelhierarki

I Sverige är Arbetsmiljöverket den centrala myndigheten för arbetsmiljöregler. Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 kräver att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsmiljön och bedömer risker samt att riskbedömningar dokumenteras skriftligt. AFS 2023:11 behandlar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, bland annat instruktioner, kunskaper och val av skydd utifrån riskbedömningen. AFS 2023:10 samlar regler om flera risker i arbetsmiljön, bland annat belastning, buller och vibrationer. Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11 Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10

För gymnasial yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande är Skolverket en central myndighet. Skolverket anger att arbetsplatsförlagt lärande är en del av yrkesutbildningen och att huvudmannen har ett övergripande ansvar för att organisera platser som uppfyller skolans och myndigheternas krav. I Gy25 har det tidigare Hantverksprogrammet upphört. Därför ska äldre utbildningsbeskrivningar som placerar smedutbildning direkt i Hantverksprogrammet inte användas som om de vore en aktuell programkarta. Skolverket: yrkesutbildning och apl Skolverket: Gy25

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar bland annat för yrkeshögskolan och konst- och kulturutbildningar. Myndighetens information visar att smide kan förekomma i eftergymnasiala utbildningsformer, men utbud, namn och examensupplägg förändras. Kontrollera därför alltid den aktuella utbildningen i myndighetens register innan du beskriver en kvalifikation. Myndigheten för yrkeshögskolan: konst- och kulturutbildningar

För standardisering är Svenska institutet för standarder, SIS en av de av regeringen utsedda nationella standardiseringsorganisationerna. SIS publicerar bland annat standarder om maskinsäkerhet och arbetsmiljö. Ett exempel är SS-EN ISO 12100:2010 om riskbedömning och riskreducering vid maskinkonstruktion. Standarder kan vara viktiga stöd, men deras tillämplighet måste bedömas för den aktuella utrustningen och de ersätter inte lag, föreskrift eller lokal riskbedömning. SIS: standardisering inom maskinsäkerhet SIS: SS-EN ISO 12100:2010

Ingen automatisk likvärdighet mellan länder ska antas. Den här kursen gör inga kvalifikationsjämförelser med Finland eller Åland. Om en utbildning, yrkestitel eller standard ska användas i ett annat land måste den kontrolleras mot det landets egna behöriga organ.

Vad drivning betyder i verkstaden

Begreppet drivning används inte helt likadant i alla svenska metallhantverk. Inom plastiskt smide kan det beskriva hur hammarslag mot ett mothåll flyttar material och förändrar yta, tjocklek och geometri. Inom silversmide och skålslagning används drivning ofta om att successivt resa en plåt till en kärlform, där kanten bearbetas i återkommande varv. Praktiker använder också ord som skålslagning, planering, planslagning, knoppning, ciselering och punsning. Det viktiga i en arbetsberedning är därför att definiera vilken process du menar, inte bara skriva ordet drivning.

Drivning av yta betyder i den här modulen kontrollerad plastisk formning där en plan eller tidigare formad metallyta ges krökning, relief, fördjupning eller höjd genom slag mot ett lämpligt mothåll. Resultatet beror på material, tjocklek, verktygets radie, mothållets form, slagriktning, arbetsordning och hur ofta formen kontrolleras.

Formning av hål i smide ska skiljas från vanlig borrning och från att bara slå ut en sprint med ett verkstadsdrivdorn. Vid smidd hålformning kan en öppning först förberedas med ett lämpligt hålverktyg och därefter kalibreras eller ges slutlig geometri med en dorn eller formdorn. I olika verkstäder kan ordet drivdorn betyda olika saker. Skriv därför i beredningen vad verktyget faktiskt gör: exempelvis "dorn för att kalibrera fyrkantigt hål" i stället för bara "drivdorn".

En hålform är inte automatiskt ett genomgående hål. I konstnärlig metallbearbetning kan en negativ form, en urgröpning eller en lokal fördjupning vara en del av ytdrivningen. I ritningen måste du markera om funktionen kräver genomgående öppning, blind fördjupning, relief, passning mot en tapp eller bara ett visuellt motiv.

Från ritning till arbetsberedning

Yrkesmässig planering börjar med funktionen. Fråga vad den färdiga detaljen ska göra, vilka mått som är kritiska, vilka ytor som ska synas, hur föremålet ska monteras och vilka toleranser som är rimliga för hantverksmetoden. En dekorativ skålform kan bedömas mer på rytm, symmetri och yta, medan ett dornformat hål som ska passa en tapp måste bedömas mot passning, orientering och mått.

En användbar arbetsberedning innehåller minst: material och ämnesdimension, referensritning, kritiska mått, vilken sida som är synsida, vald operationsföljd, verktyg och mothåll, håll- och stödpunkter, risker och skyddsåtgärder, mätmetod, provbit, kvalitetskriterier, stoppkriterier och plan för återbruk av spill.

Referenslinjer hjälper dig att se om metallen flyttar sig jämnt. På en rund blank kan du markera centrum, bottenzon och ett antal radiella kontrollinjer. På ett hålämne kan du markera centrumlinjer och orientering. Märkningen får inte i sig skada en synlig slutyta eller skapa en brottanvisning.

Stoppkriterier ska bestämmas i förväg. Exempel är synlig spricka, kraftig skevhet, okontrollerad veckbildning, verktyg som lossnar, förändrat ljud som tyder på instabilt stöd, ett mått som närmar sig sin gräns eller att handledaren bedömer att materialet måste avspännas, glödgas eller ersättas. Du ska inte "slå igenom" ett problem för att se vad som händer.

Materialval och materialbeteende

Vanliga material i konstnärlig drivning är koppar, mässing, silver och olika stålkvaliteter. Materialnamnet räcker inte. Legering, utgångstillstånd, tjocklek och tidigare bearbetning påverkar formbarheten. Flera metaller arbetshårdnar när de deformeras kallt. Då ökar motståndet mot fortsatt formning och risken för sprickor kan öka om processen fortsätter utan rätt mellanoperation.

För värmebehandling ska du följa materialdata, lärarens eller arbetsplatsens metod och rätt utrustning. Den här kursen anger medvetet inga generella glödgningstemperaturer: rätt värde och rätt metod beror på legering, dimension, utrustning och process. Uppvärmning, ässja och brännare är handledarstyrda riskmoment.

För en första provform är ett material med känd specifikation bättre än en oidentifierad skrotbit. Återbruk är värdefullt, men bara om du kan avgöra att materialet är lämpligt för uppgiften och inte bär på okända beläggningar, sprickor eller andra risker.

Verktyg, mothåll och kontrollutrustning

Drivhammare har slagbanor som är valda för kontrollerad formning. Kulhammare kan användas för lokal formning och texturering. Planhammare eller lämplig slät hammare används vid planering och finish. En sickhammare förekommer i skålslagning. För reliefarbete används olika punsar. För hålformning används hålverktyg och dornar som motsvarar den avsedda geometrin.

Mothållet är lika viktigt som hammaren. Det kan vara städ, svampformat städ, bägarnhorn, stake, träform, sandpåse, beck eller ett särskilt formverktyg beroende på process. Mothållets radie styr var materialet stöds och därmed hur det flyttar sig. En för skarp eller skadad kant kan märka materialet eller koncentrera deformationen.

Kontrollutrustning kan vara stållinjal, skjutmått, passbit, mall, radieprofil, vinkelhake och enkel symmetrimall. Välj mätmetod innan du börjar, så att du kan kontrollera mellan arbetsvarven utan att improvisera.

Riskbedömning och säker förberedelse

Hammarslag kan ge splitter, klämskador, buller, vibrationer och belastningsproblem. Uppvärmning kan ge brännskador, brandrisk, heta föremål som ser kalla ut och exponering för rök eller nedbrytningsprodukter från föroreningar och ytbeläggningar. Instabila städ, dåliga skaft, spruckna slagverktyg och felaktigt stöd kan skapa allvarliga olycksrisker.

Planera enligt en åtgärdshierarki. Försök först ta bort eller minska risken genom metodval, arbetsstyckets utformning och lämplig utrustning. Använd därefter tekniska skydd som stabil infästning, avskärmning och rätt hållverktyg. Komplettera med organisatoriska åtgärder som avspärrad slagzon, tydlig kommunikation, handledning, pauser och ordnad materialtransport. Personlig skyddsutrustning väljs sist utifrån den kvarvarande risken och ska passa användaren.

För den aktuella uppgiften kan riskbedömningen leda till krav på ögon- eller ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och ändamålsenliga arbetskläder. Handskydd är inte universellt rätt i alla moment utan ska väljas efter metod och risk. All utrustning ska vara hel, rätt inställd och användas enligt tillverkarens och arbetsplatsens instruktioner.

Ergonomi är en kvalitetsfråga. Städhöjd, arbetsstyckets placering, hammarens massa, grepp, räckvidd och hur länge en slagserie pågår påverkar både precision och belastning. Byt arbetsställning, använd rätt hammare och planera mikropauser. Vid återkommande eller kraftigt slagarbete ska buller- och vibrationsrisk bedömas systematiskt.

Inkludering och anpassning: Instruktioner ska vara begripliga och anpassade till erfarenhet, språk och individuella förutsättningar. Arbetsstationer och verktyg bör kunna anpassas för olika kroppsmått och styrka. En säker metod är den som den faktiska användaren kan kontrollera, inte den som bara fungerar för en idealiserad användare.

Stegvis demonstration under handledning

Följande demonstration visar hur en yrkeselev kan planera och följa en kontrollerad drivningsövning. Själva slagarbetet och all eventuell uppvärmning genomförs endast efter handledarens klartecken. Syftet är att träna arbetsberedning, observation och mätning.

Steg	Åtgärd	Kontrollpunkt
Ett	Läs ritningen och definiera om målet är en driven yta, en fördjupning, en genomgående hålform eller en kombination.	Funktionen är entydigt beskriven.
Två	Identifiera synsida, kritiska mått och vilka ytor som får bära verktygsspår.	Kvalitetskraven är noterade före arbetet.
Tre	Välj ett känt material och gör en provbit med samma eller jämförbar tjocklek.	Materialets identitet och skick är kända.
Fyra	Välj hammare, puns eller dorn och ett mothåll vars radie och form stödjer den planerade geometrin.	Verktygen är hela, rena och avsedda för uppgiften.
Fem	Ordna arbetsplatsen: stabilt städ eller mothåll, fri slagzon, bra belysning, mätverktyg inom räckhåll och borttagna snubbelrisker.	Handledaren godkänner uppställningen.
Sex	Gör en gemensam riskgenomgång och bestäm skydd, hållmetod, kommunikationssignal och stoppkriterier.	Alla vet när arbetet ska avbrytas.
Sju	Markera referenslinjer och utgångsmått på provbiten med en metod som inte skadar slutytan.	Centrum och orientering kan följas under arbetet.
Åtta	Handledaren visar den första korta slagserien med kontrollerad rytm och visar hur verktyget lämnar ytan mellan slagen.	Eleven observerar ljud, märkesbild och materialrörelse.
Nio	Arbetet stoppas och formen mäts mot mall eller kontrollmått.	Resultatet jämförs med beredningen, inte med magkänsla.
Tio	Nästa arbetsvarv planeras. Om materialet kräver mellanbehandling eller uppvärmning beslutar handledaren om metod och utrustning.	Ingen värmebehandling improviseras.
Elva	För hålform kontrolleras dornets orientering och passning stegvis; för driven yta kontrolleras symmetri, radie och tjockleksförändring.	Fel upptäcks tidigt och korrigeras utan överarbete.
Tolv	När provbiten uppfyller kriterierna dokumenteras verktyg, ordningsföljd och kontrollpunkter inför den riktiga detaljen.	Beredningen är reproducerbar och kan expertgranskas.

Videon är på engelska och används som visuell processreferens för hur en uppdriven stålform förändras genom flera kontrollerade arbetsvarv. Den ersätter inte svensk arbetsmiljöinformation eller handledning.

Ytkvalitet, hålkvalitet och vanliga fel

En bra driven yta har en form som stämmer med ritning eller mall, en avsiktlig och jämn hammarslagsbild eller en jämnt planerad yta, inga oönskade sprickor och inga djupa märken från skadade verktyg. Symmetri bedöms med referenslinjer och mallar, inte bara genom att "se ungefär rätt" ut.

Ett format hål bedöms mot mått, orientering, kantkvalitet och passning. Om hålet ska ta emot en tapp eller annan detalj är funktionen viktigare än att det ser perfekt symmetriskt ut på avstånd. En hålform som har rivna kanter, sprickor, skev orientering eller kraftigt lokalt uttunnat material ska inte godkännas utan bedömning.

Vanliga fel och orsaker:

Felbild	Vanlig bakomliggande orsak	Förebyggande planering
Oregelbunden krökning	Ojämn slagföljd eller fel mothåll	Markera arbetsvarv och välj rätt radie
Djupa slagmärken	För liten slagbana, skadat verktyg eller för koncentrerade slag	Inspektera och putsa verktyg före start
Veck som låser sig	För stor formändring i ett enda arbetsvarv	Planera mindre deformation per varv och tätare kontroll
Skevt hål	Dorn eller arbetsstycke hålls snett	Markera centrumlinjer och kontrollera från flera riktningar
Sprickor	Materialet är olämpligt, skadat eller för arbetshärdat	Använd känt material och planera rätt mellanoperation
Dålig passning	Slutmått saknas eller kontrolleras för sent	Använd passbit eller mall mellan arbetsvarven
Trötthet och tappad precision	För tung hammare, dålig höjd eller för långa pass	Anpassa verktyg, arbetsställning och pauser

Hållbarhet och resurshushållning

Hållbar planering börjar innan första slaget. Optimera ämnets storlek så att onödigt spill minimeras, men lämna tillräcklig marginal för säker uppspänning och formning. Sortera rent metallspill efter materialslag så att det kan återvinnas eller återbrukas på ett säkert sätt. Blanda inte okända legeringar i ett återbruksflöde där materialegenskaperna är viktiga.

Förläng verktygens liv genom rengöring, korrekt förvaring och underhåll av slagbanor och skaft. Ett välskött verktyg ger både bättre yta och lägre olycksrisk. Planera provbiten så att den samtidigt ger information om slagbild, materialrespons och verktygsradie i stället för att göra flera onödiga prov.

Energieffektivitet handlar inte om att hoppa över nödvändiga mellanoperationer. Om processen kräver uppvärmning ska arbetsflödet organiseras så att uppvärmning sker kontrollerat, med rätt utrustning och så få onödiga omtag som möjligt. Kemikalier för rengöring, betning, patinering eller ytbehandling ligger utanför den här modulens praktiska instruktioner och ska hanteras enligt säkerhetsdatablad och lokala rutiner.

Reflektion och yrkesmässig överföring

Fundera på skillnaden mellan att kunna slå med en hammare och att kunna planera en formningsprocess. Vilka beslut måste fattas innan materialet förändras oåterkalleligt? Vilka kontrollmått säger mest om funktionen? När är en synlig hammarslagsbild ett kvalitetskrav och när är den ett fel? Hur skulle din arbetsberedning ändras om föremålet vore ett unikt konstverk jämfört med en liten serie där alla delar ska passa samma mall?

En yrkesskicklig smed gör processen läsbar för andra. Dokumentera därför inte bara slutresultatet utan också varför du valde ett visst mothåll, när du mätte, vilka fel du såg på provbiten och vad du ändrade innan den riktiga detaljen.

Källor för expertgranskning

De viktigaste aktuella kontrollkällorna för svensk jurisdiktion är Arbetsmiljöverkets konsoliderade föreskrifter och vägledning, Skolverkets information om yrkesutbildning och apl, Myndigheten för yrkeshögskolans information om eftergymnasiala utbildningsformer samt SIS information om standardisering och aktuella standardutgåvor. För yrkesterminologi har kursen även jämförts med svensk hantverksundervisning och branschbruk där drivning, skålslagning, punsning, planering och dorn används i sina praktiska betydelser.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken uppgift ska göras först när en ny drivningsövning planeras? (Definiera funktion form och kvalitetskrav) (!Börja slå tills formen syns) (!Välja den tyngsta hammaren) (!Polera ämnet till spegelglans)

Vad har alltid företräde framför kursens generella råd i en svensk verkstad? (Aktuella regler riskbedömning och lokala instruktioner) (!En äldre arbetsmetod utan dokumentation) (!Den snabbaste arbetsordningen) (!En metod från ett annat land)

Varför används en provbit före den riktiga detaljen? (För att kontrollera material verktyg och slagbild) (!För att slippa göra en ritning) (!För att ersätta riskbedömningen) (!För att undvika alla mätningar)

Vilket begrepp beskriver ett verktyg som kan ge ett smitt hål sin slutliga geometri? (Dorn) (!Fil) (!Sax) (!Skruvmejsel)

Vad är ett stoppkriterium? (Ett förutbestämt tecken på att arbetet ska avbrytas och bedömas) (!Ett mått på hur snabbt arbetet ska gå) (!En dekorativ linje på metallen) (!Ett namn på en särskild hammare)

Varför markeras referenslinjer före drivning? (För att följa symmetri orientering och materialrörelse) (!För att göra metallen mjukare) (!För att ersätta en mall) (!För att minska ljudnivån)

Vilken princip gäller för personlig skyddsutrustning? (Den väljs utifrån kvarvarande risk efter andra skyddsåtgärder) (!Samma utrustning passar alla arbeten) (!Den ersätter tekniska skydd) (!Den behövs bara vid varmt arbete)

Vilket påstående om utbildningsvägar i Sverige är korrekt? (Aktuellt upplägg ska verifieras hos ansvarig myndighet) (!Alla smidesutbildningar ger samma examen) (!Hantverksprogrammet är oförändrat i Gy25) (!En kurs på nätet ger automatiskt yrkesbehörighet)

Vad är en central kvalitetskontroll för en dornformad öppning? (Mått orientering kantkvalitet och passning) (!Endast metallens färg) (!Endast hur många slag som använts) (!Endast verktygets vikt)

Vilken åtgärd stödjer både hållbarhet och kvalitet? (Underhålla verktyg och sortera känt metallspill) (!Blanda alla metallrester i samma behållare) (!Använda okänt material till kritiska detaljer) (!Hoppa över provbit för att spara tid)

Memoryspel

Drivning	Plastisk formning där slag och mothåll flyttar metall
Dorn	Verktyg som används för att kalibrera eller forma en öppning
Mothåll	Underlag vars form styr hur materialet deformeras
Referenslinje	Märkning som hjälper dig följa symmetri och orientering
Stoppkriterium	Förutbestämd signal att avbryta och bedöma processen
Provbit	Teststycke som används före den riktiga detaljen
Planering	Kontrollerad utjämning av en redan driven yta

Dra och släpp

Matcha rätt term med rätt användning.	Planering och förberedelse
Drivhammare	Kontrollerad formning av metallens yta
Dorn	Slutformning eller kalibrering av en öppning
Mall	Jämförelse av geometri under arbetsvarven
Skjutmått	Kontroll av dimension och passning
Mothåll	Stöd som påverkar radie och materialrörelse
Provbit	Kontroll av metod innan slutdetaljen bearbetas

Korsord

Drivning	Vilken metod formar metall plastiskt med slag och mothåll?
Mothåll	Vad kallas stödet som arbetsstycket formas mot?
Planering	Vad kallas utjämning och färdigbearbetning av en driven yta?
Provbit	Vad testar du på innan du bearbetar slutdetaljen?
Riskbedömning	Vad ska identifiera och värdera faror innan arbetet börjar?
Arbetshärdning	Vad kallas ökad hårdhet efter kall plastisk deformation?

Öppna uppgifter

Enkel

Formanalys: Välj ett färdigt metallföremål och rita ut vilka ytor som kan ha formats genom drivning utan att själv utföra något riskfyllt arbete.
Verktygskort: Fotografera eller skissa fem verktyg i en undervisningsverkstad med handledarens tillstånd och skriv deras svenska namn, användning och en kontrollpunkt före användning.
Riskkarta: Gör en enkel planritning över en fiktiv smidesstation och markera slagzon, mätplats, materialflöde och säker reträttväg.
Kvalitetsord: Skriv korta egna förklaringar till symmetri, passning, ytkvalitet och stoppkriterium och jämför dem med kursens ordlista.

Standard

Arbetsberedning: Skapa en arbetsberedning för en enkel skålform med material, verktyg, mothåll, kontrollmått, risker och stoppkriterier; den praktiska delen får bara genomföras efter handledarens godkännande.
Provbitsprotokoll: Utforma ett protokoll där du kan registrera slagbild, formförändring, mått, felbild och beslut mellan arbetsvarv utan att behöva publicera personuppgifter.
Yrkesintervju: Intervjua en smed, silversmed eller metallhantverkslärare om hur ordet drivning används i deras verkstad och redovisa vilka termer som skiljer sig mellan traditioner.
Materialjämförelse: Jämför koppar, mässing och stål utifrån formbarhet, arbetshärdning, behov av känd materialdata och lämplighet för en handledd övning.

Avancerad

Kvalitetsplan för hålform: Konstruera en mät- och kontrollplan för ett smitt hål som ska passa en bestämd tapp och ange hur skevhet, kantkvalitet och orientering ska bedömas.
Felsökningsfilm: Skapa en kort säker demonstrationsfilm med stillbilder eller kallt övningsmaterial som visar tre vanliga planeringsfel och hur de upptäcks innan riskfyllt arbete börjar.
Hållbar arbetsberedning: Utvärdera två möjliga operationsföljder för samma föremål och argumentera för den som bäst minskar spill, omarbete, onödig energi och verktygsslitage utan att sänka säkerheten.
Expertgranskning: Låt en lärare eller yrkesverksam smed granska din arbetsberedning mot svenska arbetsplatskrav och dokumentera vilka formuleringar, mått eller riskkontroller du behöver ändra.

Länkade lärandeområden

Drivning i metallhantverk

Ordlista

Arbetsberedning: Skriftlig plan som översätter ritning och krav till material, operationsföljd, verktyg, kontroller och riskåtgärder.

Arbetshärdning: Ökad hårdhet och minskad fortsatt formbarhet som kan uppstå när vissa metaller deformeras kallt.

Dorn: Formverktyg som kan användas för att kalibrera eller ge en öppning dess slutliga geometri.

Drivhammare: Hammare med slagbanor avsedda för kontrollerad plastisk formning av metall.

Drivning: Kontrollerad plastisk formning där metall flyttas genom slag mot eller över ett mothåll.

Hålform: Definierad negativ geometri eller öppning vars mått, orientering och kantkvalitet har en avsedd funktion.

Mothåll: Städ, horn, stake, träform, sandpåse eller annat stöd som styr var och hur materialet deformeras.

Planering: Utjämnande bearbetning av en driven yta för att styra form, slagbild och finish.

Puns: Slagverktyg med formad arbetsände som används för lokal formning, markering eller reliefarbete.

Provbit: Teststycke med känt material som används för att kontrollera metod och verktyg innan slutdetaljen bearbetas.

Referenslinje: Markerad linje som används för att följa centrum, symmetri, riktning eller formförändring.

Stoppkriterium: Förutbestämd situation som kräver att arbetet avbryts och bedöms innan det fortsätter.

Synsida: Den yta som ska vara visuellt framträdande i den färdiga detaljen och därför kräver särskild kontroll av verktygsspår och finish.

Tolerans: Tillåten variation från ett mått eller en geometri, bestämd av funktion och tillverkningsmetod.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Kunst, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache

Swedish:Framställning av ytor och hålformer genom drivning — Planering och förberedelse