Arbetsmiljö och säkerhet — Praktiskt projekt och reflektion

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här modulen är avsedd för yrkeselever inom smide, konstsmide och konstnärligt metallarbete. Du arbetar med ett praktiskt projekt som tränar planering, riskkontroll, hantverksmässig kvalitet och reflektion. Kursen ersätter inte introduktion, handledning, arbetsplatsens riskbedömning eller maskin- och verktygsinstruktioner.

Företrädesregel: Gällande svenska lagar och föreskrifter, arbetsgivarens eller skolans aktuella riskbedömning, tillverkarens bruksanvisning och arbetsplatsens lokala instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. Om du är osäker ska arbetet avbrytas och handledare eller ansvarig arbetsledare kontaktas. Farliga moment får aldrig genomföras utan den introduktion, tillsyn och behörighet som krävs på den aktuella platsen.

Finland och Åland behandlas inte som samma rätts- eller utbildningssystem som Sverige. Denna modul gör ingen automatisk likställning av lagar, yrkesutbildningar, standarder, certifikat eller yrkestitlar mellan länder.

Kursens myndighetsuppgifter är kontrollerade mot svenska officiella källor den 4 september 2026. Mediefilerna från Wikimedia Commons är verifierade på sina filsidor och omfattas av öppna licenser eller public domain enligt respektive filsida. Inbäddade videor kommer från Arbetsmiljöverkets officiella kanal och används som kompletterande undervisningsmaterial.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna:

beskriva hur systematiskt arbetsmiljöarbete hänger ihop med ett praktiskt smidesprojekt
identifiera typiska riskkällor vid varmt smide, handverktyg, slipning, buller, vibrationer och kemisk exponering
föreslå riskreducerande åtgärder i rätt ordning, med tekniska och organisatoriska åtgärder före personlig skyddsutrustning när det är möjligt
planera ett enkelt handledarlett smidesprojekt med känd råvara, lämpliga verktyg och tydliga kvalitetskriterier
dokumentera avvikelser, tillbud, materialspill och förbättringsförslag
reflektera över ergonomi, säkerhetskultur, kvalitet och hållbarhet i den egna arbetsprocessen

Sverige: regler, ansvar och utbildningsram

I Sverige är arbetsgivaren ansvarig för att organisera, genomföra och följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 gäller sedan den 1 januari 2025 och beskriver bland annat undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning. För ett smidesprojekt innebär det att riskbedömningen ska vara en aktiv del av planeringen, inte ett dokument som skrivs efteråt.

Arbetstagare och elever ska medverka i arbetsmiljöarbetet, följa instruktioner och rapportera risker eller tillbud. Personlig skyddsutrustning är viktig när riskbedömningen kräver den, men Arbetsmiljöverket betonar att risker i första hand ska minskas genom gemensamma tekniska och organisatoriska åtgärder.

För minderåriga gäller särskilda svenska regler. Praktikgivare och skola har ansvar för säkerheten vid arbetsplatsförlagt lärande. En minderårig elev ska få introduktion och handledning, och riskfyllda arbetsuppgifter som omfattas av undantag för undervisning eller handledarledd praktik får inte utföras ensamma. I denna kurs ska därför alla heta, maskinella eller på annat sätt riskfyllda moment genomföras endast när en ansvarig lärare eller handledare har bedömt uppgiften som lämplig och finns tillgänglig enligt reglerna och den lokala rutinen.

Utbildningsram i Sverige: Skolverkets Gy25 gäller för gymnasial utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. Därför påstår denna aiMOOC inte att smide eller konstsmide automatiskt tillhör ett visst nationellt program eller leder till en viss examen. Den som använder modulen i formell utbildning måste koppla den till den aktuella utbildningens beslutade styrdokument.

Certifiering och behörighet: Den här aiMOOC-modulen utfärdar ingen behörighet, certifiering, yrkeslegitimation, gesäll- eller mästarbrev. Om en arbetsplats, beställare, försäkringsgivare eller utbildningsanordnare kräver särskild utbildning eller intyg ska de aktuella kraven kontrolleras hos ansvarig organisation. Ett krav i en viss verksamhet ska inte framställas som ett generellt lagkrav för allt smide.

Standardisering i Sverige: Kommerskollegium anger att Sverige har tre standardiseringsorganisationer som deltar på europeisk och internationell nivå: SIS, SEK Svensk Elstandard och ITS. SIS arbetar inom de flesta områden utanför el och telekommunikation. Standarder är i grunden frivilliga men kan få särskild betydelse när de hänvisas till i föreskrifter, avtal eller upphandling. Standarder ersätter inte lagstiftning eller arbetsplatsens riskbedömning.

Risker i en smedja och hur de kontrolleras

Ett smidesarbete samlar flera riskkällor på samma arbetsyta: heta arbetsstycken, glödskal och gnistor, slagverktyg, buller, hand- och armvibrationer, tunga eller obekväma arbetsställningar, damm och rök, roterande maskiner samt brandrisk. Riskerna ska bedömas för det faktiska arbetsmomentet, den faktiska utrustningen och den person som ska utföra arbetet.

Arbetsmiljöverkets aktuella regler om risker i arbetsmiljön finns bland annat i AFS 2023:10. Regler om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning finns i AFS 2023:11. Arbetsplatsens utformning och frågor om bland annat stark värme behandlas i AFS 2023:12.

Riskkontroll i rätt ordning

Använd följande tänkesätt när du planerar. Personlig skyddsutrustning är inte ett förstahandsval om risken kan tas bort eller minskas bättre på annat sätt.

Prioritet	Fråga	Exempel i smidesmiljö
Eliminera eller undvik	Kan riskkällan tas bort?	Välj känd, ren och obelagd råvara i stället för okänt skrot som kan avge skadliga ämnen vid uppvärmning.
Teknisk åtgärd	Kan risken minskas vid källan?	Använd fungerande utsug, skydd, avskärmning, rätt verktyg och väl underhållen utrustning.
Organisatorisk åtgärd	Kan arbetet planeras säkrare?	Avgränsa slagzon, markera het metall, begränsa exponeringstid och planera vem som gör vad.
Personlig skyddsutrustning	Vilket återstående skydd krävs?	Välj ögon-, ansikts-, hörsel-, fot- och klädskydd enligt riskbedömningen och arbetsplatsens instruktion.
Kontroll	Fungerade åtgärderna?	Följ upp observationer, tillbud, mätningar, avvikelser och återkoppling från dem som arbetar i miljön.

Het metall, brand och arbetszon

Stål kan vara farligt varmt även när det inte längre lyser. Därför ska het metall alltid hanteras som varm tills den har placerats i en överenskommen avsvalningszon och en säker rutin visar något annat. Lämna aldrig ett hett arbetsstycke på en vanlig arbetsbänk utan markering.

Håll brännbart material borta från gnist- och värmezonen. Vägar till släckutrustning och utrymning ska hållas fria. Ässja, gasutrustning, bränsle och ventilationssystem hanteras endast enligt lokal instruktion av personer som har fått rätt utbildning och uppgift. Den här kursen innehåller därför inga instruktioner för att tända, justera eller reparera en ässja eller gasinstallation.

Buller, vibrationer och ergonomi

Hammarslag mot städ, slipmaskiner, mejsling och maskinsmide kan ge betydande buller. Buller ska i första hand minskas vid källan genom arbetsmetod, utrustningsval, underhåll och akustiska åtgärder. Hörselskydd väljs när riskbedömningen kräver det och får inte skapa nya olycksrisker genom att viktiga varningssignaler inte kan uppfattas.

Handhållna slipmaskiner och andra vibrerande verktyg kan belasta händer och armar. Arbetsmiljöverket rekommenderar att vibrationer minskas vid källan genom val av lämplig utrustning, rätt tillbehör, underhåll, arbetsplanering och utbildning. Undvik långvarigt statiskt grepp, böjda handleder och onödigt hårt grepp. Variera arbetsställning och planera arbetshöjd och materialplacering så att du inte behöver lyfta eller vrida onödigt.

Damm, rök, kemiska risker och materialkännedom

Värm inte målat, förzinkat, oljigt, okänt eller på annat sätt förorenat material utan att en kompetent riskbedömning och arbetsplatsens metod uttryckligen tillåter det. Ytbeläggningar och föroreningar kan bilda farliga luftföroreningar vid uppvärmning eller slipning. För ett grundprojekt används därför känd och ren stålråvara med dokumenterad materialidentitet.

Punktutsug eller annan teknisk ventilation ska placeras och användas enligt arbetsplatsens utformning och riskbedömning. Ett andningsskydd är inte en ersättning för fungerande processventilation när risken kan kontrolleras vid källan.

Personlig skyddsutrustning och klädsel

Ögonskydd är centralt där partiklar, glödskal eller splitter kan förekomma. Ansiktsskydd kan behövas vid vissa moment men ska inte automatiskt antas ersätta det ögonskydd som riskbedömningen kräver. Arbetskläder ska vara lämpliga för värme, gnistor och rörelse, och skyddsskor ska väljas för arbetsplatsens risker. Löst hängande kläder, smycken och långt hår ska hanteras så att de inte kan fastna i utrustning.

Handskar kräver särskild eftertanke. En handske kan skydda mot vissa mekaniska eller termiska risker men kan samtidigt öka risken att fastna vid roterande utrustning. Följ alltid riskbedömningen och maskinens instruktion för det aktuella momentet.

Verktyg, material och yrkesspråk

I ett handledarlett grundprojekt kan följande utrustning förekomma: städ, smideshammare, smidestång som passar materialdimensionen, måttverktyg, mall, märkkrita, borste och avsedd avsvalningsplats. Maskinell slipning, kapning, borrning eller maskinsmide ingår bara när handledaren har godkänt momentet, utrustningen är kontrollerad och du har fått särskild instruktion.

Material: För projektet används en känd, ren och obelagd bit lågkolhaltigt stål som lämpar sig för varmformning. Exakt dimension bestäms av läraren eller verkstaden utifrån projektets ritning, verktyg och riskbedömning. Okänt skrot används inte som nybörjarmaterial.

Viktiga yrkestermer: Ässjan värmer arbetsstycket. Städet ger mothåll. Smidestången håller arbetsstycket på säkert avstånd. Utsträckning innebär att materialet görs längre och tunnare genom kontrollerad deformation. Stukning innebär att materialet görs kortare och grövre. Böjning formar en kurva eller krok. Glödskal är oxidskikt som bildas på varm stålyta och kan lossna under arbetet.

Praktiskt projekt: handledarledd S-krok

Projektets mål är att skapa en enkel S-krok eller motsvarande krokform enligt en ritning som läraren tillhandahåller. Formen är pedagogiskt lämplig eftersom den tränar grepp, planering, utsträckning, böjning, symmetri och kvalitetskontroll utan att kräva härdning. Allt varmt arbete sker under direkt eller tydligt tillgänglig handledning enligt skolans eller verkstadens säkerhetsrutin.

Stopprekvisit: Om tången inte greppar stabilt, arbetszonen inte är fri, utsug eller skydd inte fungerar, materialet är okänt, du saknar rätt skydd eller du är osäker på arbetsmomentet ska du inte fortsätta. Säg till handledaren.

Steg-för-steg-demonstration

Läs ritningen och gör en kall pappers- eller trådmodell så att du förstår proportioner och böjriktningar utan heta moment.
Gå igenom arbetsplatsens riskbedömning tillsammans med handledaren och bestäm slagzon, gångvägar, avsvalningsplats, kommunikation och skyddsutrustning.
Kontrollera att städ, hammare, smidestång och övriga verktyg är hela, rätt dimensionerade och placerade så att du inte behöver sträcka dig över en riskzon.
Handledaren säkerställer att ässja, ventilation och brandberedskap är klara enligt lokal instruktion. Du tänder eller justerar inte bränslesystemet om du inte uttryckligen har utbildats och fått uppgiften.
Arbetsstycket värms under handledning. Ta ut det med en tång som greppar stabilt och håll den fria handen borta från slag- och klämzonen.
Forma först den planerade avsmalningen med kontrollerade hammarslag. Om stålet blivit för kallt för fortsatt varmformning går arbetsstycket tillbaka till uppvärmning i stället för att du ökar slagkraften.
Böj den första kroken mot en godkänd formyta eller mall. Kontrollera riktning och proportion innan du fortsätter.
Upprepa processen för den andra änden och jämför mot ritningen. Justera i små steg för att undvika överarbete och onödig uppvärmning.
Lägg det heta arbetsstycket på den markerade avsvalningsplatsen. Anta aldrig att mörkt stål är kallt.
När handledaren bedömt att arbetsstycket kan hanteras säkert gör du kall kvalitetskontroll. Grader eller skarpa kanter åtgärdas endast med godkänd metod. Maskinell slipning kräver separat riskbedömd instruktion.
Mät den färdiga formen, dokumentera avvikelser och fotografera endast om skolans regler tillåter det och inga personer eller känsliga uppgifter fångas utan samtycke.
Avsluta med städning och materialseparering enligt verkstadens rutin. Utrustning stängs av eller säkras av den person som har uppgiften, och du gör sedan din reflektionslogg.

Vanliga fel och hur de förebyggs

Fel: för lös tång. Arbetsstycket kan vrida sig eller falla. Åtgärd: byt till en tång som passar dimensionen och prova greppet innan du går in i slagzonen.

Fel: att fortsätta när materialet blivit för kallt. Det leder ofta till dålig kontroll, onödigt hårda slag och sämre yta. Åtgärd: följ handledarens bedömning och återvärm när processen kräver det.

Fel: att lägga het metall på en vanlig bänk. Någon annan kan ta i den eller brännbart material kan skadas. Åtgärd: använd endast den markerade avsvalningsplatsen.

Fel: att använda personlig skyddsutrustning som enda åtgärd. Glasögon, visir eller hörselskydd tar inte bort riskkällan. Åtgärd: börja med metod, avskärmning, utsug, arbetsorganisation och underhåll.

Fel: att värma material med okänd beläggning. Det kan skapa kemisk exponering. Åtgärd: använd känd och ren råvara eller stoppa arbetet tills materialet är identifierat och bedömt.

Fel: att skynda till slipmaskinen för att rätta formen. Ett nytt maskinmoment skapar nya risker. Åtgärd: kontrollera först om felet kan lösas med säkrare metod och använd maskin endast efter instruktion och riskbedömning.

Fel: att arbeta med spända axlar och böjda handleder. Det ökar belastningen och kan försämra precisionen. Åtgärd: justera arbetshöjd, fotställning, grepp och pauser i samråd med handledaren.

Kvalitetskriterier

En yrkesmässig bedömning omfattar både resultat och arbetssätt. Följande kriterier passar ett enkelt krokprojekt:

formen följer ritning eller godkänd mall och fungerar för avsett bruk
båda krokarna har kontrollerade proportioner och en medveten symmetri eller avsiktlig asymmetri
avsmalningar är jämna utan tydliga veck, sprickor eller oavsiktliga skarpa kanter
ytan motsvarar uppgiften och har inte skadats av onödiga slag eller aggressiv efterbearbetning
mått och avvikelser är dokumenterade på ett sätt som kan följas upp
arbetsprocessen har följt riskbedömning, verktygsinstruktioner och handledarens besked
materialspill, energiåtgång och behov av omarbete har begränsats genom planering

Hållbarhet och resurshushållning

Hållbarhet i smide handlar både om material, energi, livslängd och arbetsmiljö. Planera ämneslängd innan uppvärmning så att du minskar spill. Sortera stålspill enligt verkstadens återvinningsrutin. Värm endast det som behövs för uppgiften och undvik onödig omvärmning genom att förbereda verktyg och arbetssekvens i förväg.

Ett hållbart föremål är också reparerbart och dimensionerat för sin funktion. Kvalitet som förlänger livslängden kan minska resursanvändningen. Ytbehandling väljs efter funktion och miljökrav; kemiska produkter används endast enligt säkerhetsdatablad, lokal riskbedömning och avfallsrutin.

Arbetsmiljö är en del av social hållbarhet. Ett effektivt arbetsflöde ska inte bygga på att någon tar genvägar, arbetar för länge i buller eller vibrationer, eller använder en arbetsställning som är olämplig för den personen.

Reflektion efter projektet

Efter arbetet ska du kunna förklara inte bara vad du gjorde utan varför du valde en viss metod. Jämför plan, riskbedömning och färdigt resultat. Notera var du behövde ändra ordningsföljd, verktyg eller grepp. Beskriv vilken åtgärd som hade störst säkerhetseffekt och om något skydd skapade en ny begränsning, till exempel sämre hörbarhet eller rörelsefrihet.

Reflektera också över hantverkskvaliteten. Var uppstod de största dimensionsavvikelserna? Vilket slag eller vilken böjning gav bäst kontroll? Hur hade en annan materialdimension, annan mall eller bättre förberedelse påverkat kvalitet och energianvändning? Om ett tillbud eller en osäker situation uppstod ska det hanteras enligt arbetsplatsens rapporteringsrutin, inte gömmas i en personlig reflektionslogg.

Källor för expertgranskning

Följande svenska källor har använts för kontroll av aktuella sakuppgifter. Officiella regler och lokala arbetsplatsinstruktioner har alltid företräde.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion gäller för den här kursens rättsliga och utbildningsmässiga uppgifter? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder)

Vad ska i första hand övervägas när en risk kan minskas utan personlig skyddsutrustning? (Tekniska och organisatoriska åtgärder) (!Enbart mer skyddskläder) (!Enbart kortare instruktioner) (!Enbart ett nytt certifikat)

Vad gör du om smidestången inte greppar arbetsstycket stabilt? (Stoppar och byter till ett lämpligt greppverktyg) (!Håller hårdare med handen) (!Ökar slagkraften) (!Arbetar snabbare)

Hur ska ett mörkt arbetsstycke som nyligen varit i ässjan behandlas? (Som varmt tills säker rutin visar annat) (!Som kallt eftersom det inte lyser) (!Som kallt efter en minut) (!Som ofarligt om det ligger på städet)

Vilket material är lämpligast i ett grundprojekt enligt kursen? (Känd ren och obelagd stålråvara) (!Okänt lackerat skrot) (!Förzinkad restbit utan kontroll) (!Oljigt material med okänd kvalitet)

Vad gäller för en minderårig elev vid riskfyllda arbetsuppgifter som får ingå i handledarledd praktik? (Uppgiften får inte utföras ensam) (!Eleven bestämmer själv när tillsyn behövs) (!En videofilm ersätter handledaren) (!Samma regler gäller som för hobbyarbete hemma)

Vilket påstående om personlig skyddsutrustning stämmer bäst? (Den kompletterar andra riskreducerande åtgärder) (!Den tar alltid bort riskkällan) (!Den ersätter ventilation) (!Den gör riskbedömning onödig)

Vad ska ske innan ett nytt maskinmoment som slipning läggs till i projektet? (En separat bedömning och instruktion för momentet) (!Ett snabbt prov utan handledare) (!Endast byte av handskar) (!Endast en muntlig kommentar efteråt)

Vad intygar denna aiMOOC efter genomförande? (Ingen formell behörighet eller certifiering) (!Automatisk svensk yrkesexamen) (!Automatiskt gesällbrev) (!Nordisk behörighet för heta arbeten)

Vilket är ett yrkesmässigt kvalitetskriterium i projektet? (Både säkert arbetssätt och kontrollerat resultat) (!Endast att arbetet blir snabbt klart) (!Endast att ytan blir blank) (!Endast att materialet blir varmt)

Memoryspel

Riskbedömning	Skriftlig bedömning av risker och åtgärder före arbetet
Punktutsug	Teknisk åtgärd som fångar föroreningar nära källan
Smidestång	Greppverktyg för att hålla varmt arbetsstycke på avstånd
Glödskal	Oxidskikt som kan lossna från varm stålyta
Tillbud	Händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa
Stukning	Formning som gör materialet kortare och grövre

Dra och släpp

Matcha rätt säkerhetsåtgärd med rätt situation.	Situation i projektet
Känd och ren stålråvara	Material ska väljas före uppvärmning
Markerad avsvalningsplats	Arbetsstycket ska lämnas efter varmt moment
Rätt dimensionerad smidestång	Arbetsstycket ska greppas stabilt
Punktutsug eller processventilation	Luftföroreningar ska minskas vid källan
Handledarens klartecken	Ett riskfyllt elevmoment ska startas
Dokumenterad kvalitetskontroll	Färdigt föremål ska jämföras med ritning och kriterier

Korsord

Riskbedömning	Vad kallas den dokumenterade bedömningen som styr vilka åtgärder som behövs före arbetet?
Punktutsug	Vilken teknisk lösning fångar rök eller damm nära källan?
Vibrationer	Vad kan handhållna slipmaskiner utsätta händer och armar för?
Smidestång	Vilket greppverktyg håller ett varmt arbetsstycke på avstånd?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som kan lossna från varm stålyta?
Tillbud	Vad kallas en händelse som kunde ha lett till skada?

Öppna uppgifter

Enkel

Riskjakt på verkstadsbild: Markera minst fem möjliga riskkällor på en lärarvald bild av en smidesmiljö och föreslå en åtgärd för varje risk utan att gå in i en aktiv riskzon.
Begreppskort för smide: Skapa åtta kort med svenska yrkestermer från kursen och en kort förklaring på baksidan.
Skyddshierarki i praktiken: Sortera sex föreslagna åtgärder som eliminering, teknisk åtgärd, organisatorisk åtgärd eller personlig skyddsutrustning och motivera din ordning.
Kvalitetschecklista för S-krok: Gör en enkel checklista för form, yta, funktion, mått, dokumentation och säkert arbetssätt.

Standard

Kall processplan: Bygg en pappers-, tråd- eller kartongmodell av krokformen och skriv en säker arbetsordning som handledaren kan granska före varmt arbete.
Handledarintervju om säkerhetskultur: Intervjua en lärare eller yrkeshandledare om hur tillbud, avvikelser och stoppbeslut hanteras och sammanfatta utan personuppgifter.
Spill- och energikarta: Kartlägg var materialspill och onödig omvärmning kan uppstå i projektet och föreslå två förbättringar.
Observationslogg från säker zon: Observera en lärarledd smidesdemonstration från anvisad plats och notera verktygsval, kommunikation, riskkontroller och kvalitetskontroller.

Avancerad

Förslag till projektriskbedömning: Skriv ett utkast till riskbedömning för det handledarledda krokprojektet och låt ansvarig lärare granska och korrigera det innan något praktiskt moment sker.
Säker instruktionsfilm som storyboard: Skapa ett storyboardmanus som visar planering, stoppkriterier och kvalitetskontroll med kall simulering; heta moment får endast filmas om skolan uttryckligen godkänner ett handledarlett upplägg.
Myndighetsgranskning av kursen: Kontrollera tre sakpåståenden mot Arbetsmiljöverket, Skolverket eller Kommerskollegium och redovisa källa, datum och om kursformuleringen behöver justeras.
Förbättringsförslag för smedjan: Utforma ett förslag som samtidigt förbättrar säkerhet, ergonomi, resurshushållning och tillgänglighet och presentera det för lärare eller verkstadsansvarig.

Länkade lärandeområden

Arbetsmiljö och säkerhet

Ordlista

Arbetszon: Avgränsat område där ett arbetsmoment pågår och där särskilda risker och regler gäller.
Ässja: Utrustning där metall värms inför smidning; användning sker enligt lokal instruktion och handledning.
Glödskal: Oxidskikt som bildas på varm stålyta och kan lossna vid bearbetning.
Personlig skyddsutrustning: Utrustning som bärs av individen för att skydda mot återstående risker efter andra åtgärder.
Punktutsug: Ventilation som fångar föroreningar nära den plats där de bildas.
Riskbedömning: Systematisk bedömning av risker och behovet av åtgärder innan och under arbetet.
Slagzon: Område kring smidesarbetet där hammare, arbetsstycke, glödskal eller verktyg kan utgöra risk.
Smideshammare: Handverktyg för kontrollerad plastisk deformation av metall mot ett mothåll.
Smidestång: Tång som är anpassad till arbetsstyckets form och dimension för säker hantering.
Städ: Massivt mothåll med arbetsytor för smidning och formning.
Stukning: Smidesoperation där materialet görs kortare och grövre.
Tillbud: Händelse som inte gav skada men som hade kunnat göra det och därför ska tas på allvar.
Utsträckning: Smidesoperation där materialet görs längre och vanligen tunnare.
Vibrationsexponering: Belastning från mekaniska svängningar som överförs till kroppen under en viss tid.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Weitere, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache

Swedish:Arbetsmiljö och säkerhet — Praktiskt projekt och reflektion