Swedish:Arbetsmiljö och säkerhet — Grunder

Arbetsmiljö och säkerhet — Grunder
Inledning
Vald jurisdiktion: Sverige.
Den här modulen, Arbetsmiljö och säkerhet — Grunder, är avsedd för yrkeselever inom smide, konstsmide och konstnärlig metallbearbetning. Du lär dig att se risker innan arbetet börjar, välja förebyggande åtgärder och arbeta med kvalitet utan att skilja säkerhet från hantverksskicklighet.
Officiella svenska regler, arbetsgivarens eller utbildningsanordnarens riskbedömning, maskin- och utrustningstillverkarens instruktioner samt arbetsplatsens lokala arbets- och säkerhetsrutiner har alltid företräde framför denna kurs. Praktiska moment med hetta, öppen låga, gas, roterande maskiner, maskinhammare, svetsning, termisk skärning, lyft eller andra särskilda risker ska endast utföras när en ansvarig lärare eller handledare har godkänt momentet och den tillsyn som krävs finns på plats.
Den här modulen är inte ett behörighets-, tillstånds- eller certifieringsbevis. För varje särskilt arbetsmoment ska du kontrollera vilka dokumenterade kunskaper, instruktioner, tillstånd eller andra krav som gäller på arbetsplatsen.
Landavgränsning: Kursen gäller Sverige. Regler, utbildningsvägar, standarder och yrkesbenämningar i Finland och på Åland behandlas inte som automatiskt motsvarande svenska förhållanden. Ingen gränsöverskridande likvärdighet ska antas utan separat kontroll hos behöriga organ i respektive land eller region.
En säker smedja är också en tillgänglig smedja. Instruktioner ska vara begripliga, riskinformation ska kunna uppfattas av alla som berörs och personlig skyddsutrustning ska passa användaren. Om du inte förstår en instruktion, inte kan använda föreskrivet skydd på rätt sätt eller upptäcker en ny risk ska du avbryta momentet och ta kontakt med ansvarig handledare.


Lärandemål
Efter modulen ska du kunna:
- identifiera centrala riskkällor i en smedja och beskriva möjliga konsekvenser,
- förklara hur risker undersöks, bedöms, åtgärdas och följs upp i systematiskt arbetsmiljöarbete,
- använda principen att i första hand ta bort eller minska risker vid källan och inte ersätta möjliga tekniska eller organisatoriska åtgärder med personlig skyddsutrustning,
- planera en grundläggande arbetsberedning för handsmide tillsammans med lärare eller handledare,
- kontrollera vanliga handverktyg, arbetszoner och personlig skyddsutrustning före användning,
- förklara hur buller, vibrationer, rök, damm, ergonomi, brandrisk och heta föremål kan förebyggas,
- beskriva hur tillbud, avvikelser och oklara instruktioner ska hanteras på arbetsplatsen,
- bedöma grundläggande kvalitetskriterier och föreslå säkra, resurseffektiva förbättringar.
Smedjan som arbetsmiljö
Risk, fara och arbetsberedning
En riskkälla eller fara är något som kan orsaka skada eller ohälsa. En risk handlar både om vad som kan hända och hur allvarlig konsekvensen kan bli. I en smedja ändras riskbilden snabbt: ett kallt ämne blir hett, ett arbetsstycke flyttas mellan ässja och städ, glödskal kan lossna, en slipmaskin kan skapa gnistor och buller och en förflyttning kan korsa någon annans arbetszon.
Därför gör yrkespersoner en arbetsberedning innan arbetet startar. Du klargör uppgiften, materialet, arbetsordningen, verktygen, riskerna, skyddsåtgärderna, kommunikationssätten och vad som ska få dig att stoppa arbetet. Arbetsberedningen ska stämma med arbetsplatsens riskbedömning och instruktioner.
| Riskområde | Exempel i smedjan | Förebyggande tänkande |
|---|---|---|
| Hetta och brand | Ässja, glödande eller eftervärmt stål, gnistor och heta verktyg | Håll brännbart borta från riskzonen, använd tydligt bestämd hetzon och följ lokal brand- och släckberedskap. |
| Slag och flygande partiklar | Hammarslag, glödskal, mejsling och slipning | Rätt verktyg i gott skick, avgränsad slag- eller gnistzon, säkert arbetsavstånd och lämpligt ögon- eller ansiktsskydd enligt riskbedömningen. |
| Klämning och maskinrörelse | Maskinhammare, vals, slipmaskin eller andra drivna maskiner | Endast utbildad och godkänd användning, fungerande skydd, tydliga stoppregler och ingen felsökning eller rensning i riskzonen utan föreskriven frånkoppling och säkring mot återstart. |
| Buller och vibrationer | Hammarslag, slipning, maskinhammare och vibrerande handverktyg | Minska exponeringen vid källan, välj arbetssätt och utrustning med lägre exponering där det går, begränsa tid och använd rätt hörselskydd när det krävs. |
| Rök, damm och gaser | Uppvärmning, slipning, svetsning och vissa ytbeläggningar | Känn materialet, undvik okända beläggningar, använd effektiv processventilation nära källan och följ kemikalie- och ventilationsrutiner. |
| Belastning och lyft | Tunga ämnen, städ, verktyg och upprepat hammararbete | Planera höjd, grepp, arbetsställning, hjälpmedel och lyft tillsammans med handledare; dela eller mekanisera lasten när riskbedömningen kräver det. |
| Fall och kollision | Slangar, kablar, material, tänger och trånga gångar | Håll gångvägar fria, ge heta arbetsstycken egna platser och lägg tillbaka verktyg efter användning. |
Åtgärdshierarkin: börja vid källan
En central yrkesprincip är att inte börja med frågan ”vilka skydd ska jag ta på mig?” utan med ”kan risken tas bort eller minskas där den uppstår?”. Personlig skyddsutrustning är viktig, men den ska inte användas som ersättning när risken rimligen kan minskas genom bättre utformning, teknik eller organisation.
| Prioritet | Fråga | Exempel i smedjan |
|---|---|---|
| Ta bort risken | Kan det farliga momentet undvikas? | Använd inte ett okänt eller belagt skrotämne när ett känt och lämpligt material finns. |
| Tekniska åtgärder | Kan människan skiljas från risken? | Fånga rök och damm med processventilation nära källan, använd maskinskydd och ordna stabila arbetsstationer. |
| Organisatoriska åtgärder | Kan arbetssätt, zoner eller tid ändras? | Separera gångstråk från gnistzon, begränsa samtidig aktivitet och använd tydliga signaler för hett material. |
| Personlig skyddsutrustning | Vilket kvarvarande skydd krävs för individen? | Välj rätt ögon-, ansikts-, hörsel-, hand-, fot- och kroppsskydd efter riskbedömning och tillverkarinformation. |
Stoppa, säkra och kommunicera
Du ska inte ”rädda” ett moment som håller på att gå fel genom att ta en större personlig risk. Tappar du kontrollen över ett hett arbetsstycke ska du inte försöka fånga det. Om en tång tappar greppet, ett hammarhuvud känns löst, ett maskinskydd saknas, ventilationen inte fungerar eller en person går in i riskzonen ska arbetet stoppas på ett kontrollerat sätt enligt arbetsplatsens rutiner.
Bestäm före arbetet vilka ord eller signaler som används för hett material, maskinstopp och utrymning. Ljudnivån kan göra tal svårt att uppfatta; därför behöver kommunikationen vara planerad och entydig.
Jurisdiktion Sverige: regler, ansvar och utbildningsram
Systematiskt arbetsmiljöarbete i Sverige
I Sverige beskriver Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:1 det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. Arbetsmiljöarbetet ska vara en del av den löpande verksamheten och omfatta fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljöförhållanden. Risker ska undersökas och bedömas, åtgärdas och följas upp. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. Om en nödvändig åtgärd inte kan genomföras direkt ska den planeras, och allvarliga risker ska prioriteras.
Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och ska se till att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna. När det finns allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner som är anpassade till dem som ska använda dem och hålls aktuella. Arbetstagare, skyddsombud och i utbildningsmiljö även elever ska kunna medverka i arbetsmiljöarbetet enligt de regler som gäller för situationen.
Filmen ovan är Arbetsmiljöverkets svenska film om rutiner, risker och förebyggande arbete inom SAM. Använd filmen tillsammans med myndighetens aktuella regler och din arbetsplats instruktioner.
Filmen ovan är Arbetsmiljöverkets svenska film om uppföljning i SAM. I smedjan betyder uppföljning bland annat att kontrollera om en åtgärd faktiskt minskat exponeringen eller olycksrisken och att korrigera sådant som inte fungerar.
Praktik, APL och minderåriga
Sverige: Vid praktik och arbetsplatsförlagt lärande behöver skolan och praktikplatsen samverka om arbetsmiljön. För minderåriga finns särskilda regler. Praktikplatsen ska ha kontroll på de arbetsplatsspecifika riskerna, ge introduktion och handledning och se till att arbetsuppgifter och utrustning är lämpliga. Skolan har samtidigt ansvar inom sitt område. Exakt ansvarsfördelning och vilka arbetsuppgifter en minderårig får utföra ska kontrolleras mot Arbetsmiljöverkets aktuella regler och den individuella riskbedömningen.
Att du har sett en yrkesperson göra ett moment betyder inte att du får göra samma moment själv. En elev ska veta vem som är handledare, vilka maskiner eller processer som är godkända för eleven och när direkt uppsikt krävs.
Svensk utbildningsram och intyg
Sverige: För gymnasial utbildning som startat efter den 30 juni 2025 gäller Gy25 med ämnen och nivåer i stället för det tidigare kurssystemet. Skolverket anger också att det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. Äldre uppgifter om yrkesutgången ”Smed” hör därför till det tidigare systemet och ska inte användas som en aktuell behörighetsbeskrivning utan kontroll. Utbildningar som påbörjats tidigare kan följa äldre bestämmelser. Kontrollera alltid aktuell studieväg, ämnesplan och utbildningsform hos Skolverket och den ansvariga utbildningsanordnaren.
Denna aiMOOC ger inte automatiskt något svenskt yrkesbevis, maskintillstånd, svetsarprövningsintyg eller annan behörighet. Kraven beror på arbetsuppgift och sammanhang och ska verifieras separat innan ett reglerat eller särskilt riskfyllt moment utförs.
Svensk standardisering och personlig skyddsutrustning
Sverige: SIS är ett av Sveriges nationella standardiseringsorgan och ansvarar för standardisering inom flertalet områden utanför de särskilda el- och teleområdena. Standarder används bland annat för att beskriva provningsmetoder och prestandakrav på skyddsutrustning. Vid faktakontrollen för denna modul var exempelvis SS-EN 407:2020 en gällande svensk standard för skyddshandskar mot termiska risker, SS-EN ISO 16321-1:2022 med tillägg A1:2025 relevant för ögon- och ansiktsskydd, SS-EN 352-1:2020 relevant för hörselkåpor och SS-EN ISO 20345:2022 relevant för skyddsskor.
En standardbeteckning räcker inte för att välja utrustning. Rätt typ, prestandanivå, passform, kompatibilitet med annan skyddsutrustning och aktuell utgåva ska kontrolleras utifrån riskbedömningen och tillverkarens information. Arbetsmiljöregler och arbetsplatsinstruktioner har företräde.


Verktyg, material och arbetszoner
Grundläggande handverktyg
Ett vanligt handsmidesarbete kan använda städ, smideshammare, smidestänger, dornar, mejslar, avskrot, skruvstycke, måttverktyg och borstar. Varje verktyg har en avsedd funktion. Ett verktyg som är olämpligt för uppgiften kan ge dålig kvalitet och samtidigt öka risken för tappat grepp, splitter, snedbelastning eller okontrollerad rörelse.
Före användning kontrollerar du tillsammans med handledaren att hammarskaft och infästning är hela, att slagytor inte har skador som kan ge splitter, att tångens käftar passar arbetsstyckets dimension och form, att städet står stabilt och att verktyg ligger så att de kan nås utan att du korsar en het- eller slagzon.

Materialkännedom före uppvärmning
För en grundövning ska materialet vara känt, lämpligt och godkänt av handledaren. Okänt skrot kan ha ytbeläggningar, oljerester, föroreningar eller materialegenskaper som gör uppvärmning olämplig. Upphettning och slipning kan bilda rök, damm och andra luftföroreningar.
Värm därför inte målade, galvaniserade, oljehaltiga, pläterade eller på annat sätt okända ämnen bara för att de ”ser användbara ut”. Stoppa och identifiera materialet. Följ säkerhetsdatablad och lokal kemikaliehantering där sådana är tillämpliga. Materialbesparing är aldrig ett skäl att kringgå riskbedömningen.
Heta zoner, gångvägar och avläggning
Ett varmt arbetsstycke kan se mörkt ut och ändå orsaka brännskada. Smedjan behöver därför ett gemensamt system för vad som betraktas som hett, var heta ämnen får läggas och hur andra varnas. En bestämd hetzon eller avläggningsplats minskar risken att någon tar i ett eftervärmt ämne av misstag.
Gångvägen mellan ässja och städ ska vara fri innan uppvärmningen börjar. Tänger och hjälpverktyg placeras så att du inte behöver sträcka dig över heta föremål. Lämna inte ett varmt arbetsstycke på en vanlig arbetsbänk utan den markering eller placering som arbetsplatsen kräver.
Exponeringar och riskkontroller
Rök, damm och processventilation
Arbetsmiljöverket beskriver damm som partiklar som bland annat kan bildas vid slipning och annan bearbetning, medan rök kan bildas vid heta processer som svetsning, lödning, förbränning och annan uppvärmning. En smedja behöver därför bedöma luftföroreningar utifrån de processer och material som faktiskt används.
Processventilation ska fånga föroreningen så nära källan som det är praktiskt möjligt när arbetet kräver det. Punktutsug är ett exempel. Allmänventilation kan behövas samtidigt men ersätter inte effektiv källinfångning när en process avger föroreningar. Ventilation får inte stängas av för att spara energi under ett moment där den krävs för säkerheten.
Vid behov ska exponeringen mätas och jämföras med Arbetsmiljöverkets gällande hygieniska gränsvärden enligt AFS 2023:14. Det är arbetsgivarens eller verksamhetens ansvar att bedöma behovet; en elev ska inte själv avgöra att luften är säker för att rök inte syns.
Buller
Smideshammare mot städ, maskinhammare, slipmaskiner och andra metallbearbetningsprocesser kan ge höga ljudnivåer. I AFS 2023:10 används bland annat undre insatsvärdet 80 dB för daglig bullerexponering och övre insatsvärdet 85 dB. För daglig bullerexponering är gränsvärdet 85 dB. Reglerna innehåller dessutom värden för maximal A-vägd ljudtrycksnivå och C-vägd toppljudtrycksnivå.
Siffrorna är inte mål att ”ligga precis under”. Riskbedömningen ska leda till förebyggande åtgärder. Minska bullret vid källan, välj lämpligare utrustning eller arbetsmetod, skilj bullrande aktivitet från andra, begränsa exponering där det behövs och använd korrekt valt hörselskydd när riskbedömningen kräver det.
Vibrationer
Handhållna slipmaskiner och andra vibrerande verktyg kan ge hand- och armvibrationer. Arbetsmiljöverkets aktuella vägledning anger ett insatsvärde A(8) på 2,5 m/s² och ett gränsvärde A(8) på 5,0 m/s² för hand- och armvibrationer. Exponering beror på både vibrationsnivån och den tid verktyget används.
Planera därför arbetet så att vibrationer minskas genom val av metod och utrustning, underhåll, rimlig användningstid och andra åtgärder som riskbedömningen visar. Domningar, stickningar eller andra besvär ska tas på allvar och rapporteras enligt arbetsplatsens rutiner.
Slipning, gnistor och roterande maskiner
Slipning kan skapa gnistor, flygande partiklar, buller, vibrationer och damm. En elev ska endast använda en slipmaskin som hen fått instruktion för och blivit godkänd att använda. Kontroll av skiva, skydd, arbetsstöd, utsug och arbetszon ska göras enligt maskinens instruktion och arbetsplatsens rutin.
Handskar som skyddar i ett varmt handsmidesmoment kan vara olämpliga nära vissa roterande delar om de kan dras in. Därför ska handskval aldrig generaliseras från ett moment till ett annat. Följ den maskinspecifika riskbedömningen och instruktionen.

Hetta, eld och bränsle
Vid fastbränsle- eller gasässja ska lokala regler för tändning, drift, släckning, ventilation och nödstopp följas. En gasässja innebär dessutom hantering av brandfarlig gas. I Sverige finns regler och vägledning från MSB för yrkesmässig hantering av brandfarlig gas. Eventuell tillståndshantering och lokala krav ska avgöras av ansvarig verksamhet och behörig kommunal funktion där det är aktuellt.
Som elev ska du inte koppla, byta, reparera eller felsöka gasflaskor, regulatorer, slangar eller annan gasutrustning utan uttrycklig instruktion, rätt kompetens och den handledning som arbetsplatsen kräver. Den här kursen beskriver därför inte någon procedur för gasinkoppling eller brännarjustering.
Smältning och gjutning är ett eget riskområde
Vanligt handsmide ska inte blandas ihop med smältning och gjutning. Sverige: Om utbildningen omfattar smältning eller gjutning av metall gäller särskilda krav, bland annat i 15 kap. AFS 2023:13. Smält metall medför risker som kräver särskild arbetsberedning, torr och lämplig utrustning, kontrollerade transportvägar och andra skyddsåtgärder. Sådana moment ligger utanför denna grundmoduls praktiska demonstration och ska bara genomföras inom en särskilt riskbedömd utbildnings- eller arbetsprocess.
Personlig skyddsutrustning som del av helheten
AFS 2023:11 bygger på att personlig skyddsutrustning används när risker inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt med andra åtgärder. I smedjan kan riskbedömningen exempelvis kräva ögon- eller ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor, lämpliga handskar och arbetskläder anpassade till värme, gnistor och rörelse.
Kontrollera att utrustningen är hel, ren där det krävs, rätt justerad och kompatibel. Skyddsglasögon som inte sluter eller passar användaren kan ge sämre skydd. Hörselkåpor som störs av andra remmar eller skalmar kan förlora dämpning. Skyddsskor behöver rätt egenskaper för miljön och ska vara i användbart skick.

Stegvis demonstration: säker arbetsberedning och enkel avsmalning
Demonstrationen gäller ett enkelt handsmidesmoment med ett känt, rent och för utbildningen godkänt stålämne. Den ska genomföras under direkt handledning i en utrustad smedja. Den innehåller inte gasinkoppling, maskinhammare, slipning eller felsökning av utrustning.
- Läraren eller handledaren bekräftar att uppgiften är godkänd för dig och går igenom lärandemål, stoppregler och vem som leder momentet.
- Du identifierar materialet och kontrollerar att det är känt, rent och utan okänd beläggning eller förorening.
- Ni gör en kort riskgenomgång: hetta, slag, glödskal, grepp med tång, gångväg, brandrisk, buller och ventilation.
- Du kontrollerar arbetszonen: fri gång mellan ässja och städ, bestämd hetzon, ordnade verktyg och fungerande skyddsåtgärder.
- Tillsammans med handledaren kontrollerar du hammare, tång, städ och den personliga skyddsutrustning som riskbedömningen kräver.
- Långt hår, lösa delar och smycken säkras enligt arbetsplatsens klädregler; du gör en kall torrövning av tånggrepp och förflyttning.
- Ässjan startas och ställs in endast enligt den lokala instruktionen och av den person som har rätt att göra det; ventilationen ska vara i drift när processen kräver det.
- Arbetsstycket värms under handledning. Du håller uppmärksamhet på arbetsstycke, tånggrepp, andra personer och den avtalade förflyttningsvägen.
- Innan förflyttning varnar du enligt arbetsplatsens signal för hett material och går kontrollerat till städet utan att korsa någon annans riskzon.
- Du står stabilt och utför kontrollerade handslag enligt handledarens demonstration för att skapa en enkel avsmalning; slagkraft och tempo anpassas så att du behåller kontrollen.
- Om greppet försämras, verktyget skadas, någon går in i riskzonen eller du blir osäker stoppar du och återställer situationen med handledaren. Ett tappat hett arbetsstycke fångas inte med handen.
- Arbetsstycket läggs på den bestämda heta platsen. Kylning sker endast på det sätt som läraren och arbetsplatsens rutin anger för övningen.
- När arbetsstycket är bekräftat säkert att hantera kontrollerar du form, rakhet, avsmalning och yta mot den mall eller ritning som används.
- Momentet avslutas med föreskriven avstängning, städning och kontroll tillsammans med handledaren. Avvikelser eller tillbud rapporteras och används för att förbättra nästa arbetsberedning.
Vanliga fel och hur de förebyggs
| Vanligt fel | Varför det är problematiskt | Professionell motåtgärd |
|---|---|---|
| Mörkt stål antas vara kallt | Eftervärme syns inte alltid | Behandla material som hett tills arbetsplatsens metod har bekräftat säker hantering och använd bestämd hetzon. |
| Fel tång används | Dåligt grepp kan göra att arbetsstycket vrids eller tappas | Prova passning kallt och byt till rätt tång före uppvärmning. |
| Ett löst eller skadat hammarverktyg används | Delar kan lossna och slaget blir mindre kontrollerat | Ta verktyget ur bruk och rapportera felet. |
| Skyddsglasögon ses som lösningen på alla partiklar | Flygande partiklar kan kräva fler åtgärder och ibland ansiktsskydd | Minska risken vid källan och välj rätt skyddsnivå efter riskbedömning. |
| Utsug eller maskinskydd kringgås för att arbeta snabbare | Exponering och olycksrisk ökar | Stoppa arbetet tills föreskrivna tekniska skydd fungerar. |
| Okänt skrot värms | Beläggning eller förorening kan ge oönskade emissioner och materialet kan vara olämpligt | Identifiera och godkänn materialet innan uppvärmning. |
| Hett material läggs på vanlig bänk | Någon kan ta i det eller lägga brännbart intill | Använd markerad avläggningsplats och tydlig kommunikation. |
| Handskar används likadant vid alla maskiner | Handskar kan vara fel skydd nära vissa roterande risker | Följ den specifika maskinens riskbedömning och instruktion. |
| Tillbud tystas för att ”ingen skadades” | En möjlighet att förebygga nästa olycka försvinner | Rapportera och utred tillbud enligt arbetsplatsens rutin. |
Kvalitet i grundövningen
Kvalitet i yrkessmide omfattar både resultat och arbetsprocess. Ett föremål är inte ett kvalitetsarbete om formen är bra men det framställdes genom att säkerhetsrutiner kringgicks.
För en enkel avsmalningsövning kan läraren använda följande kriterier: arbetsstycket följer överenskommen ritning eller mall; avsmalningen ligger där den ska; övergången är kontrollerad; centrumlinjen är rimligt rak; ytan har avsedd struktur utan oönskade grova skador; mått och form kontrolleras först när arbetsstycket är säkert att hantera; verktyg och arbetsplats lämnas i föreskrivet skick; samt risker, avvikelser och materialval kan förklaras av eleven.
En bra kvalitetskontroll frågar både ”blev formen rätt?” och ”var processen kontrollerad, repeterbar och säker?”.
Hållbarhet och resurseffektivitet
Hållbart smide börjar med planering. Kapa ämnen med rimlig marginal, sortera återanvändbara restbitar efter känd materialkvalitet och håll återvinning separerad där verksamheten kräver det. Ett materialstycke som inte kan identifieras är inte automatiskt en hållbar resurs för uppvärmning.
Energi kan sparas genom att planera arbetsföljden, undvika onödiga återuppvärmningar och stänga utrustning enligt lokal säker avstängningsrutin när den inte behövs. Säkerhetsfunktioner som nödvändig ventilation får däremot inte stängas av för att minska energianvändningen.
Väl underhållna verktyg håller längre och gör arbetet mer kontrollerbart. God ergonomi, tydlig handledning, respektfull kommunikation och utrustning som passar olika användare är också en del av social hållbarhet: ett yrke är hållbart när människor kan lära och arbeta utan onödig risk för skada eller utestängning.
Nödläge, tillbud och lärande efter händelser
Innan praktiskt arbete börjar ska du känna till arbetsplatsens larmvägar, utrymningsvägar, samlingsplats, första hjälpen, placering av lämplig släckutrustning och hur en maskin eller process stoppas i nödläge. Vid akut allvarlig händelse ska arbetsplatsens nödrutin följas och 112 kontaktas när situationen kräver det. Försök inte bekämpa en brand eller hantera en nödsituation på ett sätt som utsätter dig eller andra för större risk.
Ett tillbud är en händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa även om ingen blev skadad just den gången. Exempel kan vara att en tång tappade ett varmt ämne utan att någon träffades, att en maskin startade oväntat eller att utsuget slutade fungera mitt i en process. Tillbud ska rapporteras enligt arbetsplatsens rutiner så att orsaken kan undersökas och åtgärder följas upp.
Reflektion och professionellt omdöme
Professionell säkerhet är inte att mekaniskt följa en lista. Du behöver kunna upptäcka när förutsättningarna har ändrats. Fundera efter ett övningspass: Vilken risk kunde tas bort vid källan? Vilken åtgärd fungerade bara därför att alla följde samma kommunikationsrutin? Vad hade fått dig att stoppa arbetet tidigare? Vilken kvalitetsbrist kan vara ett tecken på att grepp, arbetsställning eller verktygsval inte var stabilt? Vilken resursbesparing är rimlig och vilken skulle skapa en ny risk?
Diskutera svaren med handledaren. Målet är att utveckla ett yrkesmässigt omdöme där säkerhet, kvalitet, produktivitet och hållbarhet bedöms tillsammans.
Faktakontroll och källor för expertgranskning
Faktakontrollerad mot officiella svenska källor den 4 september 2026.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete används för SAM, kunskaper, instruktioner, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön används för bland annat buller, vibrationer, kemiska risker och luftföroreningar. Den konsoliderade version som kontrollerades innehåller ändringar till och med AFS 2025:1.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning används för principerna kring utrustning och personlig skyddsutrustning.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser används bland annat för processventilation.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten kontrolleras när utbildningen omfattar särskilda arbeten, exempelvis smältning och gjutning av metall.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering används när kemisk exponering behöver bedömas mot hygieniska gränsvärden.
Arbetsmiljöverket: Kom igång med SAM är källan till de två inbäddade svenska myndighetsfilmerna.
Arbetsmiljöverket: praktik för minderåriga ska kontrolleras när elevens ålder gör de särskilda reglerna tillämpliga.
Skolverket: Gy25 och ämnesbetyg på gymnasial nivå används för den aktuella utbildningsramen. Äldre utbildningsuppgifter ska hållas åtskilda från Gy25.
SIS: svenska standarder används för att kontrollera aktuell utgåva och omfattning för standarder som berör skyddsutrustning och andra tekniska frågor.
MSB: handbok om hantering av brandfarlig gas för yrkesmässig verksamhet används som svensk vägledning när gasässja eller annan brandfarlig gas ingår i verksamheten; gällande författningar och lokala tillstånds- och arbetsrutiner ska kontrolleras separat.
Granskningsstatus: Kursen är utformad för expertgranskning före lokal användning. Ansvarig arbetsmiljöfunktion, yrkeslärare eller handledare ska anpassa riskexempel, utrustningsnamn, nödrutiner, maskinbehörigheter och instruktioner till den faktiska smedjan. Myndighetsregler och arbetsplatsens gällande instruktioner har företräde.
Öppen licens: Den nyskrivna kursdelen är avsedd att publiceras öppet under Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0. Inbäddade Wikimedia Commons-filer behåller sina egna licensvillkor enligt respektive filsida, och inbäddade videor omfattas av respektive plattforms och rättighetshavares villkor.
Interaktiva uppgifter
Quiz: testa dina kunskaper
Vilken jurisdiktion gäller för denna modul? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder automatiskt)
Vilken åtgärdsprincip ska normalt prövas först när en risk har identifierats? (Ta bort eller minska risken vid källan) (!Välja den tjockaste handsken) (!Sätta upp en varningsskylt och fortsätta oförändrat) (!Låta varje person själv avgöra om risken är acceptabel)
Vad beskriver bäst personlig skyddsutrustnings roll? (Den skyddar mot kvarvarande risker när andra åtgärder inte räcker) (!Den ersätter fungerande processventilation) (!Den gör riskbedömning onödig) (!Den får användas likadant vid alla maskiner)
Vad ska göras med en riskbedömning enligt svenskt systematiskt arbetsmiljöarbete? (Den ska dokumenteras skriftligt) (!Den behöver bara finnas muntligt) (!Den görs bara efter en olycka) (!Den behövs inte vid förändringar i arbetet)
Hur ska ett mörkt arbetsstycke som nyligen varit upphettat hanteras? (Som hett tills säker hantering har bekräftats enligt arbetsplatsens metod) (!Som kallt eftersom glöd inte syns) (!Med bar hand för att kontrollera temperaturen snabbt) (!På valfri bänk utan markering)
Vilken ventilationsåtgärd fångar förorening nära den plats där den bildas? (Processventilation eller punktutsug) (!Ett öppet förrådsskåp) (!En hörselkåpa) (!En golvmarkering)
Vad gäller vid praktik för en minderårig elev i Sverige? (Skola och praktikplats ska samverka och särskilda regler för minderåriga ska följas) (!Eleven övertar själv arbetsgivarens arbetsmiljöansvar) (!Alla maskiner får användas när eleven har sett en demonstration) (!Arbetsplatsens riskbedömning gäller inte under utbildning)
Hur ska äldre information om yrkesutgången Smed i det tidigare Hantverksprogrammet behandlas efter Gy25? (Som äldre utbildningsinformation som måste skiljas från aktuell utbildningsram) (!Som bevis på att samma nationella utbildningsväg automatiskt gäller idag) (!Som en finsk yrkeskvalifikation) (!Som ett maskintillstånd för alla smidesmaskiner)
Vad är rätt åtgärd om du inte vet om ett skrotämne har en farlig beläggning? (Stoppa och identifiera materialet innan uppvärmning) (!Värm det snabbt så att beläggningen försvinner) (!Slipa det utan utsug för att se metallen) (!Lita på att allt stålskrot är lämpligt för smide)
Vad ska du göra om tånggreppet försämras eller en ny risk uppstår under övningen? (Stoppa kontrollerat och ta hjälp av handledaren) (!Öka tempot för att bli klar snabbare) (!Fånga ett tappat hett ämne med handen) (!Fortsätta tills nästa planerade rast)
Memoryspel
| Systematiskt arbetsmiljöarbete | Återkommande process för att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön |
| Tillbud | Händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa |
| Punktutsug | Processventilation som fångar förorening nära källan |
| Smidestång | Handverktyg som ger kontrollerat grepp om arbetsstycket |
| Hetzon | Bestämd plats eller zon för föremål som ska betraktas som heta |
| Arbetsberedning | Planering av uppgift, risker, verktyg, skydd, arbetsordning och stoppregler före start |
Dra och släpp
| Matcha varje åtgärd med rätt funktion. | Funktion i smedjans säkerhetsarbete |
|---|---|
| Punktutsug | Fångar rök eller damm nära den plats där föroreningen bildas |
| Hörselskydd | Minskar ljudexponering när rätt typ används och sitter korrekt |
| Smidestång | Ger ett anpassat grepp om varmt arbetsstycke under handsmide |
| Handlingsplan | Dokumenterar en arbetsmiljöåtgärd som inte kan genomföras direkt |
| Hetzon | Håller varma arbetsstycken på en överenskommen plats och minskar risken för oavsiktlig beröring |
| Maskinskydd | Skiljer användaren från farlig maskinrörelse när skyddet används som avsett |
Korsord
| Tillbud | Vad kallas en händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa? |
| Punktutsug | Vilket ord används för utsug som fångar en luftförorening nära källan? |
| Buller | Vad kallas oönskat ljud som kan orsaka hörselskada eller andra besvär? |
| Vibration | Vad kallas mekanisk svängning som kan överföras från ett handverktyg till kroppen? |
| Skyddsskor | Vilket personligt skydd bärs på fötterna när riskbedömningen kräver det? |
| Riskbedömning | Vad kallas den dokumenterade värderingen av identifierade risker före val av åtgärder? |
Öppna uppgifter
Enkel
- Riskkarta i smedjan: Observera smedjan tillsammans med lärare utan att starta utrustning och rita en enkel karta över hetzon, gångväg, slagzon, gnistzon, ventilation och nödfunktioner.
- Kontroll av handverktyg: Använd en lärargodkänd checklista för att inspektera kalla, avstängda handverktyg och förklara vilka fel som gör att ett verktyg ska tas ur bruk.
- Skyltning och kommunikation: Dokumentera med skiss eller foto utan personuppgifter hur heta områden, utrymningsvägar och skyddskrav kommuniceras och föreslå en tillgänglig förbättring.
- Fiktiv tillbudsrapport: Skriv en kort rapport om ett påhittat tillbud med tappad varm metall och ange riskkälla, omedelbar åtgärd och vad som bör följas upp.
Standard
- Arbetsberedning för handsmide: Gör en skriftlig arbetsberedning för den enkla avsmalningsövningen och låt handledaren granska risker, stoppkriterier, verktyg, material och arbetszon innan något värms.
- Ventilationsanalys: Rita ett flödesschema från föroreningskälla till processventilation och förklara vad som händer om utsuget placeras för långt från källan; ändra inte ventilationssystemet själv.
- Jämför skyddsutrustning: Jämför tillverkarinformation för två lärargodkända skyddsprodukter och koppla deras egenskaper till riskbedömningen och relevant SIS-standard utan att utgå från att högsta siffra alltid är rätt val.
- Kvalitet och säker process: Bedöm ett helt avsvalnat provstycke eller en bild av ett provstycke mot form, mått, yta och processkriterier och skriv vad som behöver förbättras.
Avancerad
- Förslag enligt åtgärdshierarkin: Välj en verklig men avstängd arbetsstation och ta fram tre förbättringar där minst en tar bort eller minskar en risk vid källan; låt ansvarig lärare bedöma förslagen innan någon förändring görs.
- Intervju med smed eller yrkeslärare: Intervjua med samtycke en erfaren yrkesperson om hur tillbud, heta zoner, materialkännedom och lärlingshandledning fungerar i praktiken och anonymisera personuppgifter om det behövs.
- Hållbar arbetsplan: Skapa en material- och energiplan för en liten smidesserie där du minimerar spill och onödig uppvärmning utan att stänga av nödvändiga skyddssystem eller använda okända material.
- Granska en säkerhetsinstruktion: Skriv ett utkast till en lokal elevinstruktion för ett grundmoment och låt yrkeslärare, handledare eller arbetsmiljökompetent person expertgranska den mot aktuell riskbedömning; revidera texten utan att genomföra ett nytt riskfyllt moment.
Länkade lärandeområden
Ordlista
| Begrepp | Förklaring |
|---|---|
| Arbetsberedning | Planering före arbetet av uppgift, material, verktyg, risker, skydd, arbetsordning, kommunikation och stoppkriterier. |
| Arbetsmiljö | De fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som påverkar människor i arbete eller utbildningsmiljö. |
| Riskkälla | Något som kan orsaka skada eller ohälsa, exempelvis hetta, maskinrörelse eller luftförorening. |
| Riskbedömning | Dokumenterad värdering av identifierade risker som används för att välja och prioritera åtgärder. |
| SAM | Förkortning för systematiskt arbetsmiljöarbete: att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön återkommande. |
| Tillbud | Händelse som kunde ha lett till skada eller ohälsa men där utfallet blev mindre allvarligt eller ingen skadades. |
| Processventilation | Ventilation utformad för att föra bort luftföroreningar från en process, helst så nära källan som möjligt. |
| Punktutsug | Typ av processventilation som fångar rök, damm eller annan förorening lokalt vid källan. |
| Personlig skyddsutrustning | Utrustning som en person bär eller håller för skydd mot kvarvarande risker, vald efter riskbedömning. |
| Smidestång | Handverktyg vars käftar väljs för att hålla och styra ett arbetsstycke säkert under smide. |
| Hetzon | Överenskommen plats eller markerat område där föremål ska betraktas som heta och hanteras därefter. |
| Insatsvärde | Exponeringsnivå som enligt en regel utlöser bestämda förebyggande åtgärder; det är inte ett mål för normal exponering. |
| Gränsvärde | Högsta tillåten exponeringsnivå enligt den regel som gäller för den aktuella risken. |
| Frånskiljning | Säker separation från energitillförsel inför arbete där oavsiktlig start eller energifrigörelse kan skada; den lokala proceduren ska följas. |
aiMOOC-projekt
MOOCwiki · Deutsch
Nach dem Lernen ist vor dem Lernen
Entdecke direkt den nächsten Lernkurs. Weitere Inhalte erscheinen, wenn Du weiter nach unten scrollst.
Zur MOOCwiki-HauptseiteMediathek wird aus dem Wiki geladen ...
Keine passenden Inhalte gefunden. Bitte ändere Suche oder Filter.
NEWSLernweltNOAH fragen