Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Yrkesmässigt sammanhang

Inledning

Den här aiMOOCen behandlar modulen Yrkesmässigt sammanhang inom Tillverkning och underhåll av smidesverktyg. Målgruppen är yrkeselever och vuxenstuderande inom smide, konstsmedja och metallhantverk. Du arbetar med hur smidesverktyg väljs, tillverkas, kontrolleras, underhålls och dokumenteras i en professionell svensk verkstadsmiljö.

Jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter om arbetsmiljö, yrkesutbildning och standardisering i denna modul avser Sverige. Officiella regler, gällande föreskrifter, arbetsplatsens riskbedömning, maskinernas bruksanvisningar och handledarens instruktioner har alltid företräde framför kursens generella beskrivningar. Farliga moment med ässja, heta ämnen, slipmaskiner, härdning, pressar eller maskinhammare ska inte utföras utan behörig handledning och de skyddsåtgärder som gäller på arbetsplatsen.

Jurisdiktion	Hur den behandlas i denna modul
Sverige	Gällande referens för arbetsmiljö, yrkesutbildning och standardisering.
Finland	Inte bedömt här. Ingen automatisk motsvarighet till svenska regler, utbildningsvägar, standarder, certifikat eller yrkestitlar påstås.
Åland	Inte bedömt här. Lokala regler och behöriga organ måste kontrolleras separat.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna:

beskriva yrkesmässiga krav på vanliga smidesverktyg och deras funktion,
skilja mellan verktyg som främst formas i segt konstruktionsstål och verktyg där en dokumenterad verktygsstålkvalitet och värmebehandling krävs,
planera tillverkning och underhåll med hänsyn till funktion, material, geometri, värmebehandling, arbetsmiljö och spårbarhet,
genomföra visuell kontroll av hammare, tänger, mejslar, dornar och skaft samt avgöra när ett verktyg ska tas ur bruk för vidare bedömning,
förklara riskkontroller för buller, vibrationer, heta ytor, flygande partiklar, slipning, brand, rök och felaktig arbetsutrustning,
använda svenska yrkestermer som slagbana, öga, skaftning, tångkäft, nit, grad, svampning, glödskal, härdning och anlöpning,
bedöma kvalitet med tydliga kriterier och dokumentera kontroll, underhåll och avvikelse,
resonera om resurshushållning, livslängd, materialval och återbruk utan att kompromissa med säkerheten.

Yrkesmässigt sammanhang i Sverige

Arbetsmiljöansvar och säkra arbetsformer

I Sverige är Arbetsmiljöverket den centrala myndigheten för arbetsmiljöregler. För smidesverktyg är framför allt föreskrifterna om risker i arbetsmiljön och om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning relevanta. Den aktuella föreskriftsstrukturen omfattar bland annat buller, vibrationer, arbetsutrustning, underhåll, kontroll, information och instruktioner. Arbetsgivaren ansvarar för att riskerna med arbetsutrustningen hanteras. Arbetstagaren ska följa instruktioner och rapportera om arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara.

För yrkeseleven betyder det att ett verktyg inte blir säkert bara för att det är traditionellt eller handgjort. En hammare med sprickor, ett löst skaft, en kraftigt svampad slagände, en tång som inte håller ämnet stabilt eller en slipskiva med skada är exempel på sådant som ska stoppas och bedömas innan fortsatt arbete.

Arbetsmiljöverkets nuvarande konsoliderade regelsystem använder bland annat AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön och AFS 2023:11 Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning. AFS 2023:11 gäller i konsoliderad version med senare ändringar. Kontrollera alltid den aktuella versionen hos myndigheten före tillämpning.

Buller och vibrationer. Smidesarbete kan ge både impulsljud och hand-armvibrationer. Arbetsgivaren ska undersöka och riskbedöma exponeringen och genomföra åtgärder. Hörselskydd väljs utifrån riskbedömning och får inte användas som ursäkt för att hoppa över tekniska eller organisatoriska åtgärder.

Personlig skyddsutrustning. Ögon- och ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och lämpliga arbetskläder är vanliga delar i en smedjas skyddssystem, men exakt utrustning styrs av riskbedömningen. Handskar används där de ger nytta och inte skapar en ny risk, exempelvis indragning vid roterande maskiner. Arbetsmiljöverket anger att personlig skyddsutrustning som köps in för arbetet ska uppfylla tillämpliga produktkrav och vara CE-märkt. Se Arbetsmiljöverkets information om personlig skyddsutrustning.

Yrkesutbildning, apl och handledning

Skolverket beskriver arbetsplatsförlagt lärande, apl, som ett sätt att genomföra delar av yrkesutbildningen på en arbetsplats. I gymnasieskolans yrkesprogram ska apl ingå, och gymnasial lärlingsutbildning innebär att mer än hälften av utbildningen från lärlingsstarten genomförs som apl. Inom sammanhållen yrkesutbildning i komvux finns också regler om apl. En elev på arbetsplatsen ska ha handledning som stödjer yrkesutvecklingen.

Den här aiMOOCen är inte en svensk examen, legitimation, behörighet eller certifiering. Den kan användas som kompletterande lärresurs när en skola, utbildningsanordnare eller arbetsplats kopplar innehållet till sina gällande mål, nivåer och bedömningsunderlag. Se Skolverket om apl och Skolverket om att organisera apl.

I en smedja är handledning särskilt viktig när eleven går från observation till praktiskt arbete. En handledare behöver tydliggöra vilka verktyg eleven får använda, vilka maskiner som kräver särskild introduktion, hur den heta zonen markeras, hur fel rapporteras och hur arbetet avbryts säkert.

Standardisering och dokumenterade krav

I Sverige är Svenska institutet för standarder, SIS, ett av de nationella standardiseringsorganen och är utsett av regeringen inom sina ansvarsområden för ISO och CEN. För icke-elektrotekniska frågor kring material, verkstad, kvalitet och många typer av utrustning är SIS ofta den relevanta standardiseringsaktören. Se SIS om sitt uppdrag och SIS om standarder.

Standarder är i grunden frivilliga att tillämpa, men kan bli styrande genom hänvisning i regler, avtal, upphandling eller arbetsplatskrav. Det betyder att du aldrig ska skriva att ett smidesverktyg är "certifierat" eller "standardgodkänt" enbart för att dimensioner eller utseende verkar vanliga. Spårbar dokumentation, aktuell standardutgåva när sådan åberopas, tillverkarens instruktioner och den konkreta användningen måste bedömas.

Kontrollerat mot svenska källor: 4 september 2026. Officiella regler och arbetsplatsinstruktioner har företräde om något ändras efter detta datum.

Verktyg, material och funktion

Vanliga smidesverktyg

Ett professionellt verktygsval utgår från arbetsuppgiften, ämnets dimension, materialets temperatur, kraften i processen och hur verktyget kan hållas utan att händer eller kropp hamnar i riskzonen.

Verktyg	Yrkesmässig funktion	Viktig kontroll före användning
Smideshammare	Formar materialet med kontrollerade slag. Olika banor och geometrier ger olika materialflöde.	Slagbanan är hel, kanterna är lämpligt avrundade, ögat och skaftet är utan sprickor och huvudet sitter fast.
Smidestång	Håller varmt ämne på avstånd från handen och ger styrning.	Käftarna passar ämnet, niten eller leden fungerar, skänklarna är raka och verktyget har inga sprickor.
Huggmejsel	Delar eller markerar material när rätt mejseltyp används för varm eller kall bearbetning.	Egggeometri, slagände, sprickfrihet och känd värmebehandling.
Dorn	Driver upp eller kalibrerar hål och former.	Rakhet, rätt profil, avrundade övergångar och yta utan skadliga märken.
Sättverktyg	Lokalt formar en skuldra, plan yta eller definierad övergång.	Slagände, arbetsyta och handhållning eller infästning är säkra.
Städverktyg	Monteras i städets fyrkantshål för exempelvis formning eller avskärning.	Passning, stabilitet, sprickfrihet och fri arbetszon runt verktyget.

Materialval och spårbarhet

En vanlig yrkesmässig princip är att inte välja stål enbart efter hur det gnistrar eller hur hårt det verkar. För verktyg som ska härdas, anlöpas eller utsättas för upprepade slag behövs en känd stålkvalitet och en värmebehandlingsplan från tillförlitlig materialdata. Okänt skrot kan vara olämpligt därför att sammansättning, tidigare värmebehandling, beläggningar eller sprickhistorik är okända.

Sega delar. Tänger, enklare fixturer och vissa kroppar kan ofta göras i sega stål där motstånd mot böjning och slag är viktigare än hög hårdhet. Exakt stålsort väljs efter arbetsplatsens materialstandard och konstruktionen.

Eggar och slitytor. Mejslar, dornar och andra verktyg som kräver slitstyrka eller definierad hårdhet behöver vanligen verktygsstål eller annan dokumenterad stålkvalitet. Härdning och anlöpning ska följa materialleverantörens data och arbetsplatsens process. Färgbedömning ensam är inte ett tillräckligt kvalitetsunderlag.

Skaft. Hammarskaft ska vara rätt dimensionerat för ögat, utan skadliga sprickor och monterat med en metod som ger säker låsning. Skaftmaterial och kilning ska följa verktygets och arbetsplatsens krav.

Processkarta från krav till godkänt verktyg

Kravbild	Material och tillverkning	Kontroll	Beslut
Funktion, dimension, belastning och användare	Känd stålkvalitet, lämplig smidessekvens, bearbetning och dokumenterad värmebehandling	Geometri, yta, sprickor, skaft eller led, passning och märkning	Godkänn för angiven användning, bearbeta om under kontrollerade former eller ta ur bruk

Den här kedjan är ett enkelt kvalitetsdiagram: ett verktyg är inte färdigt bara för att formen är färdig. Kraven ska kunna följas från material till användning.

Riskkontroller i smedjan

Från riskkälla till åtgärd

Professionellt arbetsmiljöarbete börjar med att undersöka riskerna och välja åtgärder som minskar risken vid källan. I en smedja kan det innebära att välja känt och rent material, avskärma heta eller rörliga zoner, använda fungerande utsug, hålla maskinskydd på plats, ordna stabila arbetsställen och planera arbetet så att personer inte hamnar i slaglinjen. Personlig skyddsutrustning kompletterar dessa åtgärder.

Risk	Exempel	Yrkesmässig kontroll
Flygande partiklar	Glödskal, slipkorn, grad eller fragment från skadat verktyg	Inspektera verktyg, använd maskinskydd och lämpligt ögon- eller ansiktsskydd, håll andra utanför riskzonen.
Het metall och brand	Ämnen, tänger och verktyg kan se kalla ut trots farlig temperatur	Märk och avgränsa het zon, använd tång och avläggningsplats, ha ordnad brandberedskap enligt arbetsplatsens instruktion.
Buller	Hammarslag, städ, maskinhammare och slipning	Riskbedöm exponering, dämpa vid källan där möjligt, planera arbetstid och använd rätt hörselskydd.
Vibrationer	Handhållna slipmaskiner och upprepade slag	Välj lämplig utrustning, underhåll den, begränsa exponering och följ arbetsplatsens vibrationsbedömning.
Slipning	Skivbrott, gnistor, indragning och damm	Rätt skiva och varvtal, fungerande kåpa och stöd, utsug, kontroll före start och inga lösa kläder eller osäkra handgrepp.
Rök och beläggningar	Färg, olja, zink eller okänt ytmaterial kan ge skadliga emissioner vid upphettning	Använd dokumenterat material och ta inte in okända eller belagda ämnen i ässjan utan riskbedömd metod och lämplig ventilation.
Ergonomi	För tung hammare, fel arbetshöjd, långvarigt statiskt grepp	Välj verktyg efter person och uppgift, anpassa höjd, variera arbete och använd hjälpmedel.

Slipmaskiner och roterande utrustning

Underhåll av slagbanor, grader och verktygsprofiler innebär ofta slipning. Innan slipning ska du känna till maskinens bruksanvisning, skivans tillåtna användning och arbetsplatsens rutiner. Skyddskåpor och anhåll får inte tas bort för att "komma åt bättre". En skadad eller felmonterad skiva tas ur bruk. Verktyget hålls så att det inte kan kastas in i skivan, och gnistor riktas bort från personer, brännbart material och känslig utrustning.

Handskar är inte en universell lösning vid roterande maskiner. Om det finns indragningrisk kan handskar öka risken. Följ maskinens och arbetsplatsens instruktioner om exakt handskanvändning.

Tillverkning av smidesverktyg

Från ritning till fungerande verktyg

Verktygstillverkning i en yrkesverkstad börjar med en enkel kravspecifikation: vad verktyget ska göra, vilket ämne det ska arbeta mot, hur det ska hållas, vilka slag eller laster det får, vilken geometri som behövs och hur verktyget ska kunna inspekteras senare. För ett tångpar innebär det till exempel att käftarnas form bestäms av ämnets sektion och att leden ska röra sig utan onödigt glapp. För en huggmejsel behöver eggvinkel, kroppstjocklek, slagände och värmebehandling fungera tillsammans.

En användbar tillverkningsordning är att först smida den grova formen, sedan korrigera geometri och övergångar, därefter utföra föreskriven värmebehandling och slutligen kontrollera yta, funktion och märkning. Ordningen kan variera med stålsort och verktygstyp; därför är materialdata och handledarens processplan styrande.

Värmebehandling: hårdhet måste balanseras mot seghet

Härdning ökar hårdheten i lämpliga stål genom en kontrollerad uppvärmnings- och kylprocess. Anlöpning efter härdning används för att ställa in en bättre balans mellan hårdhet och seghet. För vissa verktyg kan normalisering eller annan strukturbehandling ingå tidigare i processen.

Den yrkesmässiga regeln är enkel: gissa inte värmebehandling på okänt stål. Följ stålleverantörens aktuella datablad för temperaturintervall, hålltid, kylmedium och anlöpning. Hushållsolja, vatten eller andra medier ska inte väljas på känsla; fel kylmedium kan orsaka sprickor, brandrisk eller olämpliga egenskaper. Värmebehandling i denna kurs ska därför endast genomföras i en handledd och riskbedömd verkstadsmiljö.

Handledarledd demonstration: ett enkelt verktyg från krav till kontroll

Den här demonstrationen beskriver arbetsflödet för ett mindre slag- eller formverktyg. Den anger medvetet inga universella smidestemperaturer eller härdrecept, eftersom de måste komma från den dokumenterade stålkvaliteten och den lokala processen. Eleven ska inte genomföra momentet ensam.

Steg	Vad handledaren visar	Vad eleven ska observera
Förbered	Riskbedömning, ordnad arbetsplats, fungerande ässja eller ugn, rätt tänger, hammare och skydd.	Vilka risker som elimineras innan uppvärmning börjar.
Materialkontroll	Kontroll av stålsort, dimension och materialdata samt märkning av ämnet.	Varför spårbarhet behövs för senare värmebehandling och kvalitetsbeslut.
Grovsmed	Ämnet värms och formas i kontrollerade omgångar med lämpligt verktyg.	Jämnt materialflöde, tillräckliga radier och att inga djupa veck eller kallslag byggs in.
Rikta och dimensionera	Formen jämnas och kritiska mått kontrolleras när processen tillåter.	Symmetri, centrumlinje, arbetsvinkel och hur lite slipning som egentligen behövs.
Värmebehandla	Handledaren följer stålets datablad för föreskriven behandling.	Sambandet mellan materialdata, kylning, anlöpning och önskad seghet.
Efterbearbeta	Grad och ytfel tas bort med säker slipning eller filning enligt maskinens instruktion.	Att skydd, stöd och arbetsställning är en del av kvaliteten, inte bara säkerheten.
Montera eller skafta	Eventuellt skaft eller led anpassas och säkras.	Passning utan glapp, inga sprickor och att infästningen kan inspekteras.
Slutkontroll	Verktyget granskas visuellt, mäts och funktionsprovas i en kontrollerad situation.	Att godkännande bygger på definierade kriterier och inte på utseende eller vana.
Dokumentera	Material, behandling, kontroll, avvikelser och beslut noteras.	Hur dokumentationen stödjer framtida underhåll och spårbarhet.

Som processanalys kan du titta på följande verifierade filmer av den svenske smeden Torbjörn Åhman. Filmerna är huvudsakligen engelskspråkiga och ska användas som visuell analys, inte som ersättning för svensk arbetsmiljöinformation eller lokal handledning.

I filmen om att smida tänger kan du särskilt studera hur käftgeometri, led och skänklar byggs upp i en följd som stödjer slutlig passning.

I filmen om en murarhammare kan du studera planering, materialfördelning, öga, geometri och efterkontroll. Upprepa inte maskin- eller värmebehandlingsmoment utan lokal introduktion och riskbedömning.

Underhåll och kontroll

Daglig kontroll av slagverktyg

En kort kontroll före användning förhindrar att små fel växer till allvarliga tillbud. Torka först av verktyget så att sprickor och deformationer går att se. Kontrollera därefter arbetsytor, kanter, öga, skaft, kilning och eventuella slagändar.

Slagbana. En smideshammare ska ha en kontrollerad, jämn yta. Vassa skadade kanter kan öka risken för avslag och skapa oönskade märken i arbetet. Små ytskador bedöms och dressas under kontrollerade former; sprickor kräver att verktyget tas ur bruk för vidare bedömning.

Svampning. Slagänden på mejslar, dornar och andra toppverktyg kan deformeras och bilda en utvikt kant. Kraftig svampning eller sprickbildning är inte något man "slår tillbaka" under arbetet. Verktyget tas ur bruk och dressas med rätt metod eller kasseras enligt arbetsplatsens rutin.

Skaft och öga. Ett löst huvud, sprucket skaft, skadad kil eller tydligt förstorad passning är stopporsak. Improviserade skruvar, tejp eller lim ska inte ersätta en yrkesmässig skaftning.

Tänger, leder och passning

En bra smidestång håller ämnet stabilt utan att du behöver överdriven handkraft. Käftarna ska passa ämnets form och dimension. Om tången bara tar i på en liten punkt kan ämnet vrida sig eller lossna. Leden ska röra sig fritt men inte ha sådant glapp att käftarnas linjering försvinner.

Vid underhåll kontrolleras nit eller led, sprickor runt övergångar, böjda skänklar och deformerade käftar. Om tången har modifierats för en ny ämnesdimension ska passningen provas kallt och säkert innan den används på hett material.

Förvaring och underhållsintervall

Verktyg som förvaras torrt, sorterat och synligt är lättare att inspektera. Slagverktyg ska inte ligga bland vassa skrotbitar där slagbanor eller skaft skadas. Lätt korrosionsskydd kan vara lämpligt på kalla verktyg enligt arbetsplatsens rutin, men olja eller fett ska inte föras in i heta processer där det kan ge rök eller brandrisk.

Underhållsintervall bör styras av användningsfrekvens och risk. Ett verktyg som används dagligen kontrolleras oftare än ett sällan använt specialverktyg. Efter en ovanlig händelse, exempelvis felträff, tapp, överhettning eller fastkörning i maskin, görs extra kontroll innan återgång i arbete.

Vanliga fel och yrkesmässiga motåtgärder

Vanligt fel	Varför det uppstår	Yrkesmässig motåtgärd
Verktyget görs i okänt skrot	Materialet är billigt eller tillgängligt men saknar spårbarhet	Använd känd stålkvalitet när egenskaper och värmebehandling är säkerhetskritiska.
För mycket slipning efter smidet	Grovformen har inte planerats tillräckligt	Smid närmare slutgeometrin och använd mätning under processen.
Vassa övergångar	Formen avslutas utan radie eller fillet	Lägg in mjuka övergångar där konstruktionen kräver det och kontrollera för spänningskoncentration.
Överhärdat verktyg	Fokus ligger på maximal hårdhet i stället för balans mellan hårdhet och seghet	Följ datablad och dokumenterad anlöpning; godkänn inte enbart efter filprov eller färg.
Tången passar dåligt	Käftarna smids utan provämne eller rätt dimension	Kontrollera passningen mot ett kallt provämne och justera innan het användning.
Löst hammarskaft ignoreras	"Det håller nog ett pass till"	Ta ur bruk omedelbart och skafta om med rätt passning och kilning.
Svampad slagände används vidare	Underhåll skjuts upp	Ta ur bruk och dressa eller kassera innan fragment kan lossna.
Maskinskydd tas bort vid slipning	Man vill komma åt en svår yta	Ändra arbetsmetod, fixtur eller verktygsval; kör inte maskinen utan föreskrivna skydd.

Kvalitetskriterier

Ett smidesverktyg bedöms på flera nivåer samtidigt. Ett vackert verktyg kan vara yrkesmässigt underkänt om materialet är okänt eller skaftet är löst. Ett enkelt verktyg kan vara mycket bra om det fungerar för avsedd uppgift, är kontrollerbart och har rätt egenskaper.

Kriterium	Fråga vid kontroll
Funktion	Gör verktyget rätt arbete utan onödig kraft eller osäker handposition?
Geometri	Är arbetsvinkel, käftpassning, slagbana, radier och centrumlinje lämpliga?
Material	Är stålkvaliteten känd där egenskaperna kräver det?
Värmebehandling	Finns en dokumenterad process för verktyg som härdats och anlöpts?
Yta	Är grader, veck, djupa slipsår, brännmärken och sprickor frånvarande eller hanterade?
Infästning	Sitter skaft, nit, led eller städinfästning säkert och inspekterbart?
Ergonomi	Passar vikt, grepp och balans uppgiften och användaren?
Spårbarhet	Går material, underhåll och beslut att följa tillbaka i verkstadens dokumentation?

Hållbarhet och resurshushållning

Hållbarhet i smedjan handlar inte om att återanvända allt, utan om att få rätt material och rätt verktyg att hålla länge utan att skapa nya risker. Förebyggande underhåll förlänger livslängden på hammare, tänger och dornar. Att smida nära slutform minskar slipavfall och energibehov. Sorterat stålskrot underlättar återvinning och minskar risken för att okända legeringar blandas in i nya verktyg.

Planera uppvärmningar så att onödig tomgång och överhettning undviks. Reparera endast när verktygets säkerhet och funktion kan återställas på ett verifierbart sätt. Ett sprucket, kraftigt överhettat eller strukturellt osäkert verktyg kan behöva kasseras även om mycket material återstår.

Arbeta också socialt hållbart. Teknik, arbetsorganisation, mekaniska hjälpmedel och rätt verktyg ska minska beroendet av rå fysisk styrka. Anpassa arbetshöjd, hammarmassa och läraktivitet efter individen. Elever som inte kan eller får utföra heta moment kan fortfarande delta genom riskanalys, mätning, ritning, dokumentation, bildanalys och kvalitetssäkring.

Öppen licens och expertgranskning

Kursen är utformad för öppen återanvändning i MOOCwiki-miljön. Wikimedia Commons-filerna som används här har öppna licenser eller public domain-status enligt respektive filsida. Varje medieobjekt behåller sina egna licensvillkor. Kontrollera MOOCwikis aktuella licensinformation för själva kurstexten efter publicering.

Inför expertgranskning bör en yrkessmed, yrkeslärare eller verkstadsansvarig särskilt kontrollera lokala verktygsnamn, materialval, värmebehandlingsdata, maskininstruktioner, riskbedömning och hur uppgifterna kopplas till utbildningens mål. Kursen är medvetet skriven så att farliga praktiska moment kan ersättas med observation och dokumentation när handledning eller rätt utrustning saknas.

Reflektion och överföring till yrket

Ställ dig följande frågor efter ett arbetspass: Vilket verktyg gjorde störst skillnad för kvaliteten? Vilket underhåll borde ha gjorts före arbetet? Vilken riskkontroll fungerade bra? Fanns ett moment där du använde kraft för att kompensera för dålig geometri eller fel verktyg? Vad kan dokumenteras så att nästa användare får ett säkrare och mer förutsägbart arbete?

En professionell smed bedömer inte bara resultatet på arbetsstycket utan även processen som gjorde resultatet möjligt. Ett verktyg är en del av ett system av material, människa, maskin, arbetsmiljö och kvalitet.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion gäller för arbetsmiljö och yrkesutbildning i denna modul? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Danmark)

Vad ska du göra först om en hammare har en synlig spricka i huvudet? (Ta verktyget ur bruk för bedömning) (!Fortsätta tills arbetspasset är slut) (!Slå lättare med samma hammare) (!Linda verktyget med tejp)

Varför är spårbar stålkvalitet viktig för ett härdbart smidesverktyg? (Den gör värmebehandlingen möjlig att planera korrekt) (!Den gör verktyget automatiskt rostfritt) (!Den ersätter all slutkontroll) (!Den gör skyddsutrustning onödig)

Vad är huvudsyftet med anlöpning efter härdning? (Att balansera hårdhet och seghet) (!Att göra stålet helt mjukt) (!Att rengöra bort glödskal) (!Att ersätta materialkontroll)

Vilken egenskap är viktigast för en smidestångs käftar? (Att de passar ämnet stabilt) (!Att de alltid är helt plana) (!Att de är så hårda som möjligt) (!Att de är lika långa som hammarskaftet)

Vad betyder svampning på ett slagverktyg? (Att slagänden har flutit ut och deformerats) (!Att verktyget har blivit rostfritt) (!Att skaftet har torkat) (!Att tångleden har smorts)

Vad har företräde framför kursens generella beskrivningar vid praktiskt arbete? (Gällande regler och arbetsplatsens instruktioner) (!En gammal verkstadsvana) (!En video utan lokal riskbedömning) (!Ett odokumenterat härdrecept)

Vad är en yrkesmässig åtgärd före slipning? (Kontrollera maskin skydd skiva och arbetsstöd) (!Ta bort skyddskåpan för bättre åtkomst) (!Använda en skadad skiva försiktigt) (!Hålla verktyget med lösa kläder)

Vilket påstående om standarder i Sverige är mest korrekt? (Standarder är ofta frivilliga men kan bli styrande genom hänvisning) (!Alla standarder är automatiskt svensk lag) (!Alla handverktyg måste ha samma standardmått) (!En standard ersätter arbetsplatsens riskbedömning)

Vad är ett hållbart sätt att minska resursanvändningen vid verktygstillverkning? (Smida nära slutform och underhålla verktyg i tid) (!Överhetta ämnet för att arbeta snabbare) (!Blanda alla stålrester i samma behållare) (!Använda okänt skrot till alla härdade verktyg)

Memoryspel

Slagbana	Hammars huvudsyta som träffar arbetsstycket
Svampning	Utfluten deformation på en slagände
Anlöpning	Värmebehandling som justerar balans mellan hårdhet och seghet
Tångkäft	Del som ska passa och hålla ämnet stabilt
Spårbarhet	Möjlighet att följa material process och kontroll
Grad	Vass oönskad kant efter bearbetning
Glödskal	Oxidskikt som bildas på upphettat stål
Apl	Arbetsplatsförlagt lärande inom yrkesutbildning

Dra och släpp

Matcha rätt yrkesmässig åtgärd med rätt syfte.	Område
Ta ur verktyget ur bruk	Synlig spricka i hammare eller slagverktyg
Kontrollera materialdata	Planerad härdning och anlöpning
Prova tången mot kallt provämne	Kontroll av käftarnas passning
Behåll maskinskyddet monterat	Säker slipning
Dokumentera underhållet	Spårbarhet och nästa kontroll
Anpassa hammarmassan	Ergonomi och kontroll
Sortera stålskrot	Återvinning och materialordning

Korsord

Slagbana	Vad kallas den del av hammaren som träffar arbetsstycket?
Anlöpning	Vilken värmebehandling används efter härdning för att ställa in segheten?
Smidestång	Vilket handverktyg håller ett hett ämne på avstånd från handen?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på varmt stål?
Spårbarhet	Vad kallas möjligheten att följa material och process bakåt i dokumentationen?
Svampning	Vad kallas en utfluten deformation på en upprepat slagen verktygsände?

Öppna uppgifter

Enkel

Verktygsinventering: Fotografera eller skissa fem kalla smidesverktyg på en utbildningsverkstad och märk ut slagyta, grepp, led eller infästning; utför uppgiften utan att använda heta verktyg eller maskiner.
Visuell verktygskontroll: Använd en handledargodkänd kontrollista för att bedöma ett urtaget kallt verktyg och skriv tre observationer samt ett beslut om fortsatt kontroll.
Riskzoner i smedjan: Rita en enkel plan över en smedja och markera het zon, slipzon, gångväg, avläggningsplats och plats för avfall utan att starta någon utrustning.
Yrkesord i smide: Gör åtta bildkort med svenska begrepp från ordlistan och en kort praktisk förklaring till varje term.

Standard

Tångpassning: Jämför två kalla tänger mot ett provämne och dokumentera vilken som ger bäst stöd, var kontaktpunkterna ligger och hur du skulle förbättra den sämre under handledning.
Underhållsplan för slagverktyg: Skapa en veckovis och månadsvis kontrollplan för hammare, mejslar och dornar med stoppkriterier, ansvar och dokumentation.
Videoanalys av verktygstillverkning: Analysera en av de inbäddade filmerna och identifiera minst sex tillverkningssteg, tre kvalitetskontroller och tre moment som kräver lokal riskbedömning innan de får utföras.
Intervju med yrkesperson: Intervjua en smed, yrkeslärare eller verkstadsansvarig om vilka verktygsfel som oftast orsakar omarbete; anonymisera personuppgifter och sammanfatta svaren i en sida.

Avancerad

Kravspecifikation för smidesverktyg: Ta fram en professionell kravspecifikation för ett tångpar, dorn eller sättverktyg med funktion, materialkrav, geometri, kontrollpunkter, risker och kriterier för kassation; ingen praktisk tillverkning krävs.
Material och värmebehandlingsplan: Välj en dokumenterad verktygsstålkvalitet från en verklig leverantör och sammanfatta databladets principer för värmebehandling, men utför ingen härdning utan behörig handledning och godkänd utrustning.
Kvalitetsrevision i verkstad: Genomför tillsammans med handledare en skrivbordsbaserad revision av verktygsförvaring, märkning, underhållsjournal och avvikelsehantering och föreslå tre prioriterade förbättringar.
Cirkulär verktygsstrategi: Utforma ett beslutsflöde för när ett verktyg ska underhållas, repareras, omklassas för lättare användning eller materialåtervinnas och motivera hur säkerhet alltid går före maximal återanvändning.

Länkade lärandeområden

Smidesverktyg i yrkesmässigt sammanhang

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Apl	Arbetsplatsförlagt lärande där delar av yrkesutbildningen genomförs på en arbetsplats.
Anlöpning	Kontrollerad uppvärmning efter härdning för att ställa in lämplig balans mellan hårdhet och seghet.
Dorn	Verktyg för att driva upp, forma eller kalibrera hål och invändiga profiler.
Glödskal	Oxidskikt som bildas på stål vid upphettning i luft.
Grad	Vass eller utstående kant som uppstår vid exempelvis klippning, slipning eller annan bearbetning.
Härdning	Värmebehandling där ett lämpligt stål värms och kyls enligt materialdata för att öka hårdheten.
Materialspårbarhet	Dokumenterad möjlighet att koppla ett verktyg till stålkvalitet, batch eller annan materialkälla.
Skaftning	Anpassning och säker montering av ett skaft i exempelvis ett hammaröga.
Slagbana	Den del av ett hammarhuvud som är avsedd att träffa arbetsstycket.
Smidestång	Tång konstruerad för att hålla och styra ett ämne vid smide.
Svampning	Plastisk utvidgning av en upprepat slagen verktygsände så att kanten flyter ut.
Tångkäft	Den del av tången som har kontakt med och håller ämnet.
Öga	Hål i ett hammarhuvud eller liknande verktyg där skaftet monteras.