Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Tillverkning av smidda delar genom maskinsmide — Yrkesmässigt sammanhang

Inledning

Vald jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter om arbetsmiljö, utbildningsvägar, standardisering, behörighet och ansvar i denna modul avser Sverige. Finland och Åland behandlas inte som likvärdiga system, och ingen automatisk gränsöverskridande motsvarighet för utbildning, yrkesbenämning, intyg eller kompetens ska antas.

Den här modulen sätter maskinsmide i sitt yrkesmässiga sammanhang för dig som utbildar dig inom smide, konsthantverk eller konstnärligt metallarbete. Fokus ligger på hur en smed planerar, genomför, kontrollerar och dokumenterar tillverkning av smidda delar när maskinhammare, smidespress eller liknande utrustning används som kraftkälla.

Säkerhetsprincip: Maskinsmide innebär allvarliga risker genom bland annat klämning, krossning, utkastade glödskal, heta arbetsstycken, buller och vibrationer. Du ska aldrig genomföra farliga moment utan den handledning, riskbedömning, behörighet inom verksamheten och maskinspecifika instruktion som arbetsplatsen eller utbildningsanordnaren kräver. Officiella regler, arbetsplatsens riskbedömning, tillverkarens bruksanvisning och lokala arbetsinstruktioner har alltid företräde framför denna kurs.

Öppen licens: Det nyskrivna kursinnehållet är avsett för öppen återanvändning under Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0. Inbäddade medier från Wikimedia Commons följer licensen på respektive filsida, och YouTube-material följer respektive publicists villkor.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna förklara skillnaden mellan friformsmide och sänksmide, beskriva hur maskinhammare och press används i ett produktionsflöde, välja relevanta verktyg och material utifrån arbetsuppgiften samt använda yrkestermer som smidesämne, räckning, stukning, ansättning, sänke, öververktyg och underverktyg.

Du ska också kunna identifiera centrala risker, föreslå åtgärder enligt en tydlig skyddshierarki, beskriva svenska arbetsmiljökrav på en yrkesmässig nivå, bedöma vanliga kvalitetsfel, resonera om materialutbyte och energianvändning samt dokumentera en tillverkningsprocess så att en kollega eller handledare kan följa vad som har gjorts.

Yrkesmässigt sammanhang i Sverige

Maskinsmide finns både i industriell tillverkning och i mindre smedjor där konsthantverk, byggnadssmide, verktyg eller specialbeställningar tillverkas. I en liten verkstad kan samma person stå för kunddialog, skiss, materialval, smide, efterbearbetning och leverans. I en större produktion delas ansvaret ofta mellan konstruktion, beredning, materialhantering, smide, värmebehandling, maskinunderhåll och kvalitetskontroll.

Yrkesmässighet betyder därför mer än att kunna forma varmt stål. Du behöver förstå tillverkningsunderlag, toleranser, materialspårbarhet, maskinens begränsningar, risker, tidsåtgång, kostnad, hållbarhet och hur ditt moment påverkar nästa steg. I konstsmide måste du dessutom kunna förena teknisk repeterbarhet med form, proportion, yta och hantverksmässigt uttryck.

Sverige: utbildningsvägar och kompetens

Skolverkets Utbildningsguiden anger Metall och smide som ett sökbart intresseområde för vuxnas utbildningar och visar flera utbildningsformer, bland annat kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt konst- och kulturutbildningar. Utbud, antagningskrav och kursinnehåll varierar mellan anordnare. Skolverket: hitta utbildningar för vuxna

Myndigheten för yrkeshögskolan beskriver konst- och kulturutbildningar som eftergymnasiala utbildningar som kan vara högskoleförberedande, yrkesinriktade eller inriktade på kulturarv; smide nämns som ett exempel inom området. Myndigheten för yrkeshögskolan: konst- och kulturutbildningar

Den här modulen är inte ett nationellt yrkesbevis, maskinförarbevis eller certifikat. Ett lokalt kursintyg eller en intern maskinintroduktion får inte beskrivas som en generell svensk yrkesbehörighet om det saknas stöd för det. Arbetsgivaren ska enligt gällande svenska arbetsmiljöregler se till att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna; vid allvarliga risker ska det finnas skriftliga säkerhetsinstruktioner. Kompetens för en viss maskin bedöms därför mot arbetsuppgift, riskbedömning, instruktioner och verksamhetens krav.

Sverige: standarder och specifikationer

Svenska institutet för standarder, SIS, är nationellt standardiseringsorgan inom ISO- och CEN-områdena som SIS ansvarar för. SIS anger att standarder normalt är frivilliga men att de kan bli bindande referenser genom exempelvis föreskrifter, avtal eller upphandling. SIS: standarder

För sänksmide är SS-EN 10243-1, Sänksmide av stål – Dimensionstoleranser – Del 1: Varmsmide i hejare och press, listad som gällande hos SIS vid kontroll den 4 september 2026. Den avser stålämnen som formas i sänken under hejare eller vertikal press och ska inte automatiskt användas som toleransstandard för allt friformsmide under maskinhammare. SIS: SS-EN 10243-1

I yrkesarbete utgår du alltid från det aktuella ritningsunderlaget, kontraktet, den standard som faktiskt har angetts och kundens krav. Kontrollera utgåva och status innan du anger en standard i arbetsberedning eller kvalitetsdokumentation.

Kärnbegrepp: från ämne till smidd del

Maskinsmide är plastisk formning där maskinen tillför huvuddelen av slag- eller presskraften. I denna modul ligger tyngdpunkten på varmformning av stål. Arbetsstycket kallas ofta smidesämne eller ämne innan formen är färdig.

Friformsmide innebär att materialet formas mellan relativt enkla verktygsytor utan ett helt omslutande formhål. En konstsmed kan exempelvis räcka ut ett ämne, göra en ansättning eller bredda ett parti under maskinhammare. Sänksmide använder formverktyg, sänken, som styr materialet mot en bestämd geometri och lämpar sig för repeterbar tillverkning.

Räckning förlänger och minskar tvärsnittet. Stukning gör ett parti kortare och grövre. Breddning flyttar material i sidled. Ansättning skapar en markerad övergång eller skuldra. Dessa grundoperationer kombineras till ett arbetsflöde.

Maskinhammare och smidespress

En maskinhammare formar med upprepade slag. Det kan vara en fjäderhammare, mekanisk hammare eller pneumatisk smideshammare. Smeden styr hur arbetsstycket hålls, vrids och flyttas mellan slagen. Slagenergi, slagfrekvens, verktygsgeometri och materialets temperatur påverkar hur snabbt materialet flyter.

En smidespress formar i stället med en mer kontinuerlig kraft under en längre kontakt. Pressen kan ge god kontroll över större materialförflyttningar, men kläm- och krossriskerna i verktygsområdet är mycket allvarliga. Maskinhammare och press är därför inte utbytbara utan ny bedömning av process, verktyg och risker.

Verktyg och hjälpmedel

Vanliga hjälpmedel är smidestänger anpassade till ämnets dimension, över- och underverktyg, sänken, räckverktyg, dorn, avskärningsverktyg, måttverktyg, mallar och märkutrustning. Ett verktyg som är för stort, för litet, sprucket, felhärdat eller dåligt infäst kan ge både kvalitetsfel och personrisk.

Tången ska ge ett kontrollerat grepp utan att tvinga handen in i riskområdet. Arbetsstycket ska kunna orienteras så att smeden kan se verktygsläget och hålla kroppen utanför den farliga rörelsen. Specialverktyg ska vara avsedda för den maskin, belastning och infästning där de används.

Material och temperaturfönster

Kolstål och legerade stål beter sig olika vid uppvärmning och smide. Yrkesmässigt arbete börjar därför med säker materialidentifiering. Okänt skrot, ytbehandlat stål eller material med okänd legering ska inte värmas bara för att det ser smidbart ut; beläggningar och legeringsämnen kan ge skadliga emissioner och materialet kan ha olämpliga smidesegenskaper.

Arbetstemperaturen ska följa materialdata, arbetsinstruktion och handledarens metod. För låg temperatur kan öka kraftbehovet och sprickrisken. För hög temperatur kan ge kraftig oxidation, grov struktur eller lokal skada. Färgbedömning får inte vara den enda kontrollen i miljöer där belysningen kan lura ögat.

Processflöde och arbetsberedning

Ett repeterbart smidesresultat byggs innan första slaget. Arbetsberedningen anger material, startdimension, kaplängd, uppvärmning, ordningsföljd, verktyg, kontrollmått, eventuella mellanvärmningar, efterbearbetning och godkännandekriterier.

Processdiagram	Yrkesfråga
Underlag → material → kapning	Är rätt stålsort och rätt ämnesdimension verifierade?
Uppvärmning → transport	Är temperatur, transportväg och mottagningsplats planerade?
Maskinsmide → mellanmäta	Flyttas materialet enligt rätt operationsordning och mått?
Efterbearbetning → kontroll	Är grader, glödskal, rakhet och yta inom krav?
Märkning → dokumentation → leverans	Kan delen spåras till underlag, material och kontroll?

Ett autentiskt exempel är ett dekorativt konsolämne där en fyrkantstång först räcks till en bestämd längd, därefter får en ansättning och slutligen formas för hand mot mall. Ett industriellt exempel är ett yxämne som pressas eller hamras i flera steg, trimmas, värmebehandlas och kontrolleras innan slipning och montering.

Video, Sverige: Processen vid Gränsfors Bruk visar hur ett yxhuvud successivt får sin form. Använd videon som processobservation, inte som rättskälla eller ersättning för din egen arbetsplats instruktioner.

Säker maskinsmide

I Sverige bygger det förebyggande arbetet på systematiskt arbetsmiljöarbete. AFS 2023:1 gäller sedan den 1 januari 2025 och kräver att arbetsgivaren undersöker arbetsmiljön, bedömer risker, genomför åtgärder och följer upp. Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna. Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1

AFS 2023:11 gäller säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Där finns bland annat krav på arbetsutrustningens stabilitet, manöveranordningar, skydd och skyddsanordningar, frånkoppling av energitillförsel samt märkning och varningar. Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11

Risker och skyddshierarki

Krossning och klämning: Verktygsområdet är den mest uppenbara riskzonen. Händer och andra kroppsdelar får inte föras in i riskområdet under farlig maskinrörelse. Skydd, förreglingar, manöverprincip och säkra arbetsavstånd ska följa maskinens riskbedömning och instruktion.

Utkast och glödskal: Slag kan kasta glödskal, små materialbitar eller verktygsfragment. Skyddsskärmar, avgränsning, korrekt verktygsskick och ögonskydd enligt riskbedömningen är centrala åtgärder.

Buller: Maskinhammare ger ofta impulsartat buller. AFS 2023:10 anger bland annat undre och övre insatsvärden för daglig bullerexponering på 80 respektive 85 dB samt särskilda värden för maximal- och toppnivå. Bedömning ska bygga på faktisk exponering, inte på hur högt det känns. Arbetsmiljöverket: buller

Vibrationer: Vibrerande utrustning och handhållna verktyg kan bidra till belastning. Arbetsgivaren ska bedöma vibrationsexponeringen där sådan risk finns och vid behov vidta åtgärder. Arbetsmiljöverket: vibrationer

Värme och brand: Heta ämnen, glödskal och brännbart material kräver ordnade transportvägar, avsedda uppläggningsplatser och fungerande rutiner för brandrisk. Heta detaljer ska märkas eller placeras så att andra inte misstar dem för kalla.

Skyddshierarkin börjar med att eliminera eller minska risken i process och utrustning. Därefter kommer tekniska skydd, säkra arbetsmetoder och organisation. Personlig skyddsutrustning är ett sista skyddslager och får inte ersätta fungerande maskinskydd. Arbetsgivaren ansvarar för att välja och bekosta nödvändig personlig skyddsutrustning och för att den är lämplig och kompatibel. Arbetsmiljöverket: personlig skyddsutrustning

Före start: yrkesmässig kontroll

Före ett övnings- eller produktionspass ska ansvarig person kontrollera att riskbedömning och arbetsinstruktion gäller för den aktuella maskinen, verktygen och arbetsstycket. Nödstoppsfunktion, skydd, infästningar och arbetsområde ska vara i föreskrivet skick. Tänger och specialverktyg ska kontrolleras visuellt, och golv samt transportväg ska vara fria från hinder.

Lösa kläder, smycken och långt hår ska hanteras enligt arbetsplatsens krav så att de inte kan fångas. Skyddsglasögon, hörselskydd, skyddsskor, kläder och eventuell annan utrustning väljs efter riskbedömningen. Handskydd ska inte väljas slentrianmässigt; det ska vara förenligt med grepp, värmerisk och maskinens arbetsmetod.

Inkluderande arbetsmiljö

Säkert yrkeskunnande ska inte bygga på antaganden om kroppsstyrka, kön, längd, hörsel eller tidigare verkstadsvana. Anpassade tänger, lyfthjälpmedel, tydlig visuell kommunikation, individuellt anpassad personlig skyddsutrustning, ordnad arbetsställning och undervisning med både demonstration och skriftliga instruktioner kan göra arbetet säkrare för fler.

När en anpassning påverkar manövrering, räckvidd eller säkerhetsavstånd ska den alltid riskbedömas innan användning. Tillgänglighet får inte lösas genom att skydd tas bort eller att någon placeras närmare riskområdet.

Demonstration under handledning

Följande demonstration gäller endast i en godkänd utbildnings- eller arbetsmiljö under direkt handledning. Läraren eller utsedd yrkesperson avgör vem som får manövrera maskinen. Momentet är ett exempel på att räcka ett rektangulärt stålämne under maskinhammare; maskinspecifika värden och inställningar kommer alltid från den lokala instruktionen.

Planera: Läs ritning eller skiss, markera målområde och bestäm kontrollmått tillsammans med handledaren.
Verifiera material: Säkerställ stålsort och startdimension. Avstå från okänt eller ytbehandlat material om det inte finns godkänd arbetsmetod.
Kontrollera arbetsplatsen: Bekräfta skydd, nödstopp, verktygsinfästning, tånggrepp, fri transportväg och avsedd plats för varmt material.
Värm enligt instruktion: Handledaren fastställer temperaturfönster och uppvärmningsmetod för den aktuella stålsorten.
Positionera: Håll ämnet med lämplig tång, stå stabilt och placera arbetsområdet mellan verktygsytorna utan att föra kroppen in i riskzonen.
Räck med kontrollerade slag: Börja med den slagkraft och takt som instruktören anger. Flytta ämnet systematiskt så att materialet förlängs utan djupa lokala märken.
Vrid och jämna: Rotera ämnet enligt arbetsberedningen för att hålla tvärsnitt och rakhet under kontroll.
Mellanmäta: Stoppa maskinbearbetningen på säkert sätt, lägg ämnet på avsedd plats och kontrollera längd, tjocklek och rakhet med föreskrivet mätverktyg.
Avsluta: Gör endast de korrigeringar handledaren bedömer som säkra och nödvändiga. Placera den heta detaljen på markerad plats.
Dokumentera: Notera avvikelse, antal värmningar om arbetsberedningen kräver det, kontrollmått och vad som behöver förbättras i nästa cykel.

Video, USA: Följande yrkesdemonstration visar arbete med maskinhammare. Den används endast som tekniskt observationsmaterial; den beskriver inte svenska regler eller svenska utbildningskrav.

Vanliga fel och hur de förebyggs

För kallt ämne kan kräva onödigt hög kraft och bidra till sprickor eller dåligt materialflöde. Förebygg genom att följa fastställt temperaturfönster och mellanvärma när processen kräver det.

För hög temperatur kan ge kraftig oxidation, ytskador och onödig materialförlust. Förebygg med kontrollerad uppvärmning, planerade transporter och så få onödiga värmningar som möjligt.

Sned räckning uppstår när materialet flyttas ojämnt eller när ämnet hålls i fel vinkel. Förebygg med korta, kontrollerade arbetssekvenser och täta kontroller av rakhet.

Djupa verktygsmärken kan komma från fel verktygsradie, för hårda lokala slag, smuts eller skadat verktyg. Stoppa och utred orsaken i stället för att försöka slå bort ett fel utan plan.

Veck eller överlapp kan skapas när material pressas in över sig självt. Sådana fel kan bli allvarliga eftersom de inte alltid försvinner vid efterbearbetning. Bedöm mot ritning, arbetsberedning och kvalitetskrav.

Bristande repeterbarhet uppstår ofta när startämnen varierar, uppvärmningen är ojämn eller kontrollpunkter saknas. Yrkesmässig produktion använder därför definierade startmått, ordningsföljd och kontrollmått.

Kvalitetskriterier och dokumentation

En smidd del bedöms mot sin funktion och sitt underlag. Viktiga kriterier är dimensioner, form, rakhet, symmetri, yta, frånvaro av otillåtna sprickor eller veck, korrekt övergång mellan sektioner och att eventuell efterbearbetningsmån finns kvar.

Vid sänksmide kan standardiserade toleranser vara relevanta om ritning eller avtal anger dem. Vid konstsmide kan en mall, provbit eller godkänd förstadel vara lika viktig som ett numeriskt toleransmått. Ett konstnärligt uttryck betyder inte att säkerhetskritiska mått eller infästningar får variera fritt.

Bra dokumentation kan innehålla arbetsordernummer, materialbeteckning, ämnesdimension, verktygsuppsättning, kontrollmått, avvikelse, beslut om omarbete eller kassation samt vem som utfört kontrollen. Fotodokumentation kan användas där verksamhetens sekretess- och integritetsregler tillåter det.

Hållbarhet och resurshushållning

Hållbart maskinsmide börjar med materialutbyte. Rätt kaplängd, genomtänkt smidessekvens och realistiska bearbetningsmåner minskar spill. Sortera returstål efter känd materialtyp så att återvinningen blir effektiv och så att okända legeringar inte blandas in i nya arbetsstycken.

Energi används i både uppvärmning och maskindrift. Planera arbetet så att ugnen eller ässjan inte står på hög effekt utan produktion, samordna uppvärmning av flera ämnen där processen medger det och underhåll brännare, isolering, tryckluftssystem och maskin så att onödiga förluster minskar.

Lång verktygslivslängd är också hållbarhet. Rätt material, korrekt slipning, underhåll och förvaring av sänken och hjälpverktyg minskar både avbrott och resursförbrukning. Ett skadat verktyg ska dock tas ur bruk när säkerheten kräver det; hållbarhet får aldrig betyda att osäker utrustning används längre.

Reflektion och yrkesöverföring

Fundera på vad som skiljer en skicklig maskinoperatör från någon som bara kan få maskinen att slå. Yrkeskompetensen syns i förberedelsen, i hur riskområdet respekteras, i hur materialets rörelse förutses, i förmågan att upptäcka avvikelser tidigt och i viljan att stoppa när något inte stämmer.

Tänk också på sambandet mellan konstnärlig frihet och processdisciplin. En smidd detalj kan vara unik men ändå kräva dokumenterat material, säker infästning, kontrollerad geometri och repeterbara arbetsmoment.

Källor för expertgranskning

De regel- och utbildningsuppgifter som anges här kontrollerades mot svenska officiella eller behöriga organ den 4 september 2026. För expertgranskning och framtida uppdatering ska följande källor prioriteras: Arbetsmiljöverket, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Svenska institutet för standarder. Officiella regler, aktuella standardutgåvor, arbetsplatsens riskbedömning och maskintillverkarens instruktioner har företräde om kursen blivit inaktuell.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken beskrivning passar bäst för friformsmide? (Materialet formas mellan relativt enkla verktygsytor utan ett helt omslutande formhål) (!Materialet gjuts direkt till slutform i en sluten form) (!Materialet skärs till slutform utan plastisk deformation) (!Materialet formas alltid vid rumstemperatur)

Vad är huvudsyftet med räckning? (Att förlänga arbetsstycket och minska tvärsnittet) (!Att göra arbetsstycket kortare och grövre) (!Att mäta hårdheten i materialet) (!Att kyla arbetsstycket så snabbt som möjligt)

Vilken svensk aktör ansvarar för arbetsmiljöföreskrifter som behandlas i kursen? (Arbetsmiljöverket) (!Svenska institutet för standarder) (!Myndigheten för yrkeshögskolan) (!Skolverket)

Vad ska alltid ha företräde framför denna kurs vid praktiskt maskinarbete? (Aktuella regler och arbetsplatsens maskinspecifika instruktioner) (!En äldre demonstrationsvideo) (!En muntlig vana utan riskbedömning) (!En generell verktygskatalog)

Varför räcker personlig skyddsutrustning inte som enda riskåtgärd? (Risker ska i första hand minskas genom process och tekniska skydd) (!Personlig skyddsutrustning får aldrig användas i en smedja) (!Alla maskiner är riskfria när operatören är erfaren) (!Skyddsutrustning ersätter alltid maskinskydd)

Vad är en viktig orsak att verifiera stålsorten före uppvärmning? (Material och beläggningar kan ha olika smidesegenskaper och risker) (!Alla stål har exakt samma arbetstemperatur) (!Okänt skrot ger alltid bättre materialutbyte) (!Legeringsinnehåll påverkar aldrig processen)

När är SS-EN 10243-1 mest relevant enligt kursen? (När sänksmide av stål i hejare eller vertikal press omfattas av underlaget) (!För alla konstsmidda föremål oavsett metod) (!Som ersättning för arbetsplatsens riskbedömning) (!Som personlig yrkeslegitimation för smeder)

Vad kan vara ett tecken på bristande repeterbarhet? (Delar från samma serie får olika mått trots samma underlag) (!Alla kontrollmått ligger inom godkänd tolerans) (!Startämnena har verifierad dimension) (!Arbetsordningen följs och dokumenteras)

Vilken åtgärd stödjer både kvalitet och hållbarhet? (Att planera rätt kaplängd och minska onödiga omvärmningar) (!Att använda okänt skrot utan materialkontroll) (!Att fortsätta med skadade verktyg för att undvika kassation) (!Att hoppa över mellanmäting för att spara tid)

Vad betyder det att denna modul inte ger automatisk gränsöverskridande equivalens? (Svenska krav måste bedömas separat från utbildning eller intyg i andra länder) (!Alla nordiska utbildningar är automatiskt samma) (!En svensk kurs ersätter alltid arbetsgivarens instruktion) (!Ett privat kursintyg gäller som lagstadgad behörighet överallt)

Memoryspel

Räckning	Förlängning av ämnet med minskat tvärsnitt
Stukning	Förkortning av ämnet med ökat tvärsnitt
Ansättning	Markerad övergång eller skuldra i arbetsstycket
Smidesämne	Materialstycke som ska formas till en smidd del
Sänke	Formverktyg som styr materialet mot en bestämd geometri
Mellanmäting	Kontroll av mått under pågående tillverkningsprocess

Dra och släpp

Matcha rätt yrkesbegrepp med rätt förklaring.	Maskinsmide
Riskbedömning	Identifierar risker och vilka åtgärder som behövs
Maskinhammare	Formar material genom upprepade slag
Smidespress	Formar material med mer kontinuerlig kraft
Glödskal	Oxidskikt som kan lossna från varmt stål
Tolerans	Tillåten avvikelse från angivet mått
Spårbarhet	Möjlighet att koppla delen till material och dokumentation

Korsord

Maskinhammare	Maskin som formar smidesämnet genom upprepade slag
Räckning	Grundoperation som gör ämnet längre och smalare
Smidestång	Verktyg som håller det heta arbetsstycket på säkert avstånd
Glödskal	Oxidskikt som bildas på varmt stål och kan sprätta loss
Tolerans	Tillåten avvikelse från ett angivet mått
Spårbarhet	Förmåga att följa en detalj tillbaka till material och dokumentation

Öppna uppgifter

Enkel

Riskkarta för smedjan: Rita en enkel verkstadsskiss och markera var risker för klämning, heta ytor, glödskal, buller och transport finns; arbeta från en lärarledd observation och gå inte in i avspärrade områden.
Yrkesord i maskinsmide: Fotografera eller skissa fem säkert avstängda verktyg och skriv en svensk fackterm samt funktion för varje, utan att publicera personuppgifter eller företagshemligheter.
Processkort för smide: Gör ett processkort för en enkel smidd detalj med material, startmått, operationer, kontrollmått och avslutande kvalitetskontroll.
Kvalitetsjämförelse: Jämför två redan färdiga övningsdetaljer och beskriv skillnader i rakhet, yta, symmetri och verktygsmärken.

Standard

Intervju med yrkessmed: Genomför en intervju om hur yrkessmeden planerar maskinpass, väljer tänger, upptäcker fel och dokumenterar kvalitet; be om samtycke innan ljud eller bild sparas.
Videoanalys av maskinsmide: Analysera en lärarvald video och gör en tidslinje över materialflöde, verktygsbyten, mätpunkter och observerbara riskkontroller utan att efterlikna momentet utan handledning.
Materialutbyte i smidesjobb: Beräkna på ett givet lärarunderlag hur olika kaplängder påverkar spill och föreslå en säkrare och resurssnålare arbetsberedning.
Standard och ritning: Undersök ett exempel på ritning där en tolerans eller standard anges och förklara vad som måste kontrolleras innan kravet används i produktion.

Avancerad

Första artikel i smidesproduktion: Utforma ett protokoll för förstadelkontroll med materialspårbarhet, kritiska mått, ytkriterier, avvikelsehantering och godkännande.
Riskreducering vid maskinhammare: Analysera ett fiktivt arbetsfall och föreslå åtgärder i ordningen eliminering, tekniskt skydd, organisation och personlig skyddsutrustning; motivera varför varje steg behövs.
Hållbar smidescell: Skapa ett förbättringsförslag för en fiktiv smidescell som minskar energiförluster, materialspill och verktygsslitage utan att sänka säkerhetsnivån.
Expertgranskning av arbetsinstruktion: Skriv ett utkast till en svensk, lättläst och inkluderande arbetsinstruktion för en lärardefinierad övning och låt en behörig lärare eller yrkesperson granska risker, terminologi och kvalitetskriterier innan texten används praktiskt.

Länkade lärandeområden

Maskinsmide

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Maskinsmide	Plastisk formning där en maskin tillför huvuddelen av slag- eller presskraften.
Smidesämne	Materialstycke som är utgångspunkt för den smidda delen.
Friformsmide	Smide mellan relativt enkla verktygsytor utan helt omslutande formhål.
Sänksmide	Smide i formverktyg som styr materialet mot en bestämd geometri.
Maskinhammare	Smidesmaskin som formar material genom upprepade slag.
Smidespress	Smidesmaskin som formar med mer kontinuerlig kraft.
Räckning	Operation som förlänger materialet och minskar tvärsnittet.
Stukning	Operation som förkortar materialet och ökar tvärsnittet.
Ansättning	Kontrollerad skuldra eller övergång mellan olika sektioner.
Smidestång	Tång anpassad för att säkert hålla och orientera ett varmt arbetsstycke.
Glödskal	Oxidskikt som bildas på varmt stål och kan lossna under bearbetning.
Tolerans	Tillåten avvikelse från angivet mått eller geometri.
Spårbarhet	Möjlighet att koppla en detalj till material, process och kontrolluppgifter.