Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Tillverkning av smidda delar genom handsmide — Verktyg och material

Inledning

Tillverkning av smidda delar genom handsmide — Verktyg och material är en yrkesinriktad modul för dig som lär dig traditionellt och konstnärligt järnsmide. Fokus ligger på att välja, kontrollera och använda handverktyg och smidesmaterial på ett säkert, resurssnålt och yrkesmässigt sätt.

Vald jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter om arbetsmiljö, utbildningsramar och standardisering i denna modul gäller Sverige. Regler, utbildningsvägar, yrkestitlar eller certifieringar i Finland och Åland behandlas inte som likvärdiga och får aldrig antas vara automatiskt överförbara. Gällande svenska regler, arbetsgivarens riskbedömning och lokala arbetsinstruktioner har alltid företräde framför kursens sammanfattningar.

Handsmide innebär höga temperaturer, slag, buller, glödskal, vassa kanter och ibland förbränningsgaser. Praktiskt arbete vid ässja, städ och med heta ämnen ska därför ske under kompetent handledning i en arbetsplats eller utbildningsmiljö som är avsedd för smide. Kursen är inte ett tillstånd att arbeta ensam och ger i sig ingen svensk yrkesbehörighet, certifiering eller formell yrkeskvalifikation.

Förkunskaper som är lämpliga är introduktion i smedjans ordningsregler, grundläggande riskbedömning, första hjälpen enligt arbetsplatsens rutiner samt vana att kommunicera tydligt med handledare och andra i smedjan. Om du inte har fått en praktisk säkerhetsgenomgång ska du stanna vid teori, observation och kall materialanalys.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna

beskriva funktionen hos ässja, städ, smideshammare, smidestång, mejsel, dorn, stålborste och smidesskruvstycke,
välja ett lämpligt handverktyg utifrån ämnets dimension, form, temperatur och arbetsmoment,
skilja identifierat lågkolstål från olämpligt eller okänt skrot och förklara varför materialidentitet är viktig,
genomföra en systematisk förkontroll av verktyg och arbetsplats tillsammans med handledare,
förklara centrala risker och hur de i första hand minskas med tekniska och organisatoriska åtgärder,
bedöma vanliga kvalitetsfel såsom sprickor, kallstängningar, överdrivet glödskal och oönskade hammarmärken,
planera ett enkelt smidesmoment med hänsyn till kvalitet, ergonomi, resurseffektivitet och dokumentation.

Sverige: regelverk, utbildning och standardisering

Uppgifterna i detta avsnitt är kontrollerade mot svenska officiella och nationella källor den 4 september 2026. Regler och standarder kan ändras. Kontrollera därför alltid den aktuella lydelsen före praktiskt arbete eller inköp.

Arbetsmiljö i Sverige

Arbetsmiljöverkets nuvarande regelstruktur gäller sedan den 1 januari 2025. AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete anger att arbetsgivaren ska organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa och olycksfall. För en smedja är dessutom bland annat AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning och AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser relevanta beroende på verksamhetens faktiska risker.

Arbetsmiljöverkets regler innebär bland annat att risker ska undersökas och bedömas, att kollektivt och tekniskt skydd ska prioriteras före personlig skyddsutrustning när det är möjligt, och att processventilation ska användas där föroreningskällan kräver det. Vid smide kan buller, vibrationer från viss utrustning, värmestrålning, heta ytor, damm, rök och gaser behöva ingå i riskbedömningen. Ett utbildningsmoment ska avbrytas om ventilation, skyddsanordning eller annan kritisk säkerhetsfunktion inte fungerar som avsett.

Arbetsplatsens instruktioner gäller. Den som lär sig smide ska följa handledarens instruktioner, rapportera fel och risker och inte improvisera med bränslesystem, gasinstallationer, elektrisk utrustning eller okända material.

Yrkesutbildning i Sverige

Skolverket anger att Gy25 gäller för gymnasial utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 och att det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. De nya riksrekryterande hantverksutbildningar som Skolverket beskriver omfattar bland annat florist, glashantverk, finsnickeri, guldsmed och design- och sömnadsteknik. Denna kurs ska därför inte beskrivas som en nationellt reglerad gymnasial smedexamen. Se Skolverkets information om yrkespaket och Gy25.

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan och analyserar arbetsmarknadens behov inom bland annat hantverk och lärling. Den ansvarar också för vissa konst- och kulturutbildningar och arbetar under perioden 2024–2028 med införandet av nationell yrkesutbildning i pilotform. Se Myndigheten för yrkeshögskolan. Att en utbildningsform finns betyder inte att en viss smidesutbildning automatiskt är godkänd, reglerad eller likvärdig med en annan utbildning; kontrollera alltid den aktuella utbildningsanordnaren och myndighetsbeslutet.

Standardisering i Sverige

Svenska institutet för standarder, SIS, är en ideell förening och inte en myndighet, men är av regeringen utsett till nationellt standardiseringsorgan inom sina områden för ISO och CEN. SIS anger att standarder i grunden är frivilliga, även om de kan få bindande betydelse genom exempelvis föreskrifter, avtal eller upphandling. Se SIS om uppdraget och SIS om standarder och lagstiftning.

Exempel på gällande svenska standarder som kan vara relevanta vid riskbaserat val av skyddsutrustning är SS-EN 352-1:2020 för hörselkåpor, SS-EN 407:2020 för skyddshandskar mot termiska risker, SS-EN 388:2016+A1:2018 för skyddshandskar mot mekaniska risker och SS-EN ISO 20345:2022 med tillägg för skyddsskor. En standardbeteckning säger inte ensam att en produkt är rätt för just din riskbild. Arbetsgivarens riskbedömning, produktens märkning, passform, kombination med annan utrustning och tillverkarens information måste stämma.

Sverige: detta avsnitt beskriver svenska förhållanden.

Finland: inga finländska arbetsmiljöregler, utbildningsvägar, standardiseringsarrangemang eller yrkestitlar jämställs här med de svenska.

Åland: inga åländska regler eller utbildningsvägar jämställs här med de svenska; kontrollera behörig åländsk och finländsk reglering separat om den jurisdiktionen är aktuell.

Verktyg i handsmidet

Ett yrkesmässigt verktygsval utgår från arbetsuppgiften, inte från vad som råkar ligga närmast. Verktygets massa, geometri, skick och passning mot ämnet påverkar både resultat och risk.

Ässjan och värmekällan

Ässjan värmer stålet till ett temperaturintervall där det kan plastiskt formas. I yrkesmiljö förekommer bland annat gaseldade och fastbränsleeldade ässjor. Valet påverkar ventilation, bränslehantering, arbetsflöde och underhåll. Du ska endast använda den ässjetyp som arbetsplatsen har riskbedömt och som du har fått praktisk introduktion till.

Vid uppstart kontrollerar ansvarig person enligt lokala instruktioner att bränslesystem, ventilation, arbetszon, släckutrustning och utrymningsvägar är i ordning. Eleven ska inte själv felsöka gasinstallationer eller ändra brännare, regulatorer eller ventilationsinställningar utan uttryckligt uppdrag och rätt kompetens.

Städ

Städet ger en hård, stabil mothållsyta. Städbanan används för huvuddelen av smidet. Hornet ger stöd vid böjning och radier. Fyrkanthålet kan användas för särskilda sättverktyg och rundhålet för vissa genomgående operationer, beroende på städets utförande. Städet ska stå stadigt och vara placerat så att arbetsställning, svingyta och gångvägar är säkra.

Slå inte med full kraft direkt mot den tomma städbanan. Kontrollera att banan inte har lösa delar, allvarliga skador eller vassa utslag som kan ge projektilrisk. Rätt arbetshöjd är individuell och ska bedömas ergonomiskt; en traditionell tumregel får aldrig ersätta en faktisk anpassning till användaren och arbetsmomentet.

Smideshammare

En smideshammare består av huvud och skaft. Banan används för direkta slag; en pen kan koncentrera materialförflyttningen i en riktning. Tvärpenhammare och rakpenhammare är vanliga typer i hantverkssmide. En lättare hammare kan vara bättre för precision, medan större massa kräver mer kontroll och ger högre belastning.

Före användning kontrollerar du tillsammans med handledaren att hammarhuvudet sitter fast, att skaftet är helt och att banor och kanter inte är farligt deformerade. En svampad kant eller spricka kan släppa fragment och är ett stoppkriterium. Greppa så att verktyget kan accelerera naturligt utan onödig handspänning och låt slaget träffa kontrollerat och så vinkelrätt som arbetsmomentet kräver.

Smidestänger

Smidestången håller det heta ämnet på avstånd från handen. Käftens form ska passa ämnets tvärsnitt och dimension. Flatkäftade tänger passar vissa platta ämnen, medan räfflade eller V-formade käftar kan ge bättre grepp om fyrkantigt eller runt material. Ett dåligt tånggrepp ökar risken att ämnet vrider sig eller tappas.

Ett bra grepp omsluter ämnet utan att tångens handtag behöver pressas ihop med maximal kraft. Om tången inte passar ska du byta tång eller låta en kompetent smed anpassa den; improvisera inte med ett osäkert grepp.

Mejslar, dorn, sättverktyg och stålborste

Varmmejsel används för varm kapning, medan kallmejsel är utformad för kallare material och andra belastningar. Dorn formar eller kalibrerar hål. Sättverktyg och sänken kan styra materialet mot en bestämd geometri. Varje slagverktyg måste ha rätt material, härdning och skick för uppgiften; ett verktyg med sprucket, svampat eller felbehandlat huvud tas ur bruk.

Stålborsten avlägsnar löst glödskal så att smeden kan se ytan och minska risken att glödskal hamras in i detaljen. Borsta i en riktning som inte skickar partiklar mot dig eller andra. Ögonskydd och arbetsplatsens övriga skyddskrav gäller även vid borstning.

Smidesskruvstycke och stödverktyg

Ett kraftigt smidesskruvstycke kan användas när arbetsstycket behöver hållas för böjning, vridning eller lättare efterarbete. Det ska vara fast förankrat och användas inom sin avsedda belastning. Slag ska inte riktas så att skruvstycke, infästning eller arbetsstycke överbelastas.

Material för handsmide

Materialvalet bestämmer hur ämnet beter sig under uppvärmning, deformation, kylning och eventuell värmebehandling. I utbildning är identifierat och rent material nästan alltid bättre än okänt skrot.

Lågkolstål för övning och allmänna detaljer

Olegerade lågkolstål och vissa vanliga konstruktionsstål är ofta lämpliga för grundläggande övningar eftersom de har god smidbarhet inom rätt temperaturfönster och normalt inte kräver komplicerad värmebehandling för enkla dekorativa eller icke kritiska detaljer. S235JR är ett exempel på en känd konstruktionsstålsbeteckning som kan förekomma som övningsmaterial, men lämpligheten ska alltid bekräftas mot materialspecifikation och den färdiga detaljens krav.

Använd inte materialbeteckningen som en garanti för alla användningar. En bärande, säkerhetskritisk, fjädrande eller skärande detalj kan kräva annan stålkvalitet, spårbarhet och verifierad värmebehandling.

Verktygsstål och material med högre kolhalt

Dorn, mejslar och andra smidesverktyg kan tillverkas av särskilda verktygsstål, men rätt stålsort beror på om verktyget utsätts för slag, värme, nötning och termisk cykling. Härdning och anlöpning är materialspecifika processer. Använd därför den stålsort och värmebehandlingsanvisning som utbildningen eller tillverkaren anger. Släckhärda aldrig ett okänt stål på chans.

Historiskt smidesjärn och återbrukat material

Historiskt smidesjärn har en annan struktur och andra egenskaper än modernt lågkolstål och ska inte användas som synonym för vanligt mjukt stål. Återbruk kan vara värdefullt, men bara när materialets ursprung, ytbehandling och risker är kända.

Galvaniserat, målat, förkromat, oljeindränkt eller på annat sätt belagt skrot kan avge skadliga föroreningar vid upphettning. För utbildningssmide väljer du rent och identifierat material. Okänt eller belagt skrot är ett stoppkriterium tills en kompetent person har bedömt materialet och arbetsplatsens riskkontroller.

Temperatur, färg och glödskal

Stål blir mjukare att deformera när temperaturen stiger inom sitt lämpliga smidesintervall, men för hög temperatur kan ge kraftig oxidation och i värsta fall skada materialet. För låg temperatur kan kräva onödigt hög slagkraft och öka risken för sprickor eller andra defekter. Färgen på varmt stål påverkas av omgivningens ljus och ska därför inte användas som ensam temperaturmätare. Följ materialspecifikation, handledarens instruktion och den lokala processen.

Glödskal är oxid som bildas på stålytan vid uppvärmning. Det lossnar ofta som mörka flagor och kan vara både varmt och vasst. Borsta bort löst glödskal på ett kontrollerat sätt och håll arbetsområdet rent så att det inte blir en halk- eller partikelfara.

Riskkontroll i smedjan

Riskkontroll börjar med att eliminera eller minska riskkällan och organisera arbetet. Personlig skyddsutrustning är viktig men är inte en ersättning för fungerande ventilation, rätt utrustning, säkra arbetszoner, utbildning och underhåll.

Risk	Exempel i handsmide	Förebyggande kontroll
Het metall och värmestrålning	Brännskador från ämne, glödskal, ässja eller verktyg	Avgränsad hetzon, tydlig kommunikation, lämplig tång, säkra avläggningsplatser, arbetskläder och skyddsutrustning enligt riskbedömning
Flygande partiklar	Glödskal eller fragment från skadade slagverktyg	Verktygsinspektion, rätt slagteknik, fri svingzon, ögon- och ansiktsskydd enligt riskbedömning
Buller	Slag mellan hammare, ämne och städ	Minska onödiga slag, underhåll utrustning, planera exponering, använd hörselskydd när riskbedömningen kräver det
Luftföroreningar	Förbränningsgaser, rök, damm och partiklar	Effektiv allmän- och processventilation, rätt bränsle och process, städning som inte virvlar upp damm, andningsskydd endast som kompletterande åtgärd när bedömningen kräver det
Tappat ämne	Tången passar inte eller greppet är instabilt	Välj tång efter ämnets geometri, provgreppa kallt, håll fri golvyta och avbryt vid osäkert grepp
Belastning	För tung hammare, dålig arbetshöjd, för lång arbetstid	Anpassad verktygsmassa, ergonomisk städhöjd, variation, mikropauser och handledarens återkoppling på teknik
Brand eller bränslerisk	Ässja, bränsle, heta ämnen nära brännbart material	Följ lokala brandrutiner, håll brännbart material borta från hetzonen och låt endast behörig eller utsedd person hantera bränslesystem enligt arbetsplatsens instruktioner

Personlig skyddsutrustning

Skyddsutrustning ska väljas efter den faktiska riskbedömningen. I en smedja kan det innebära skyddsglasögon eller ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och handskydd med rätt egenskaper. Handskar är inte universellt rätt i alla moment; de måste passa uppgiften, ge tillräckligt grepp och inte skapa nya risker. Vid arbete nära roterande utrustning krävs särskild bedömning av indragningsrisken.

Arbetskläder ska vara hela, kroppsnära där det behövs och valda för värme- och brandrisken. Arbetsplatsens klädregler gäller. Långt hår, smycken och lösa detaljer ska hanteras enligt arbetsplatsens instruktioner så att de inte kan fastna eller utsättas för hetta.

Stoppkriterier

Avbryt och kalla på handledare om något av följande inträffar: löst hammarhuvud, sprucket skaft, svampade eller spruckna slagverktyg, instabilt städ, tång som inte håller ämnet säkert, okänt eller belagt material, fel på ventilation eller bränslesystem, blockerad utrymningsväg, personer i sving- eller hetzon, saknad skyddsutrustning eller att du inte längre kan arbeta koncentrerat och kontrollerat.

Om ett föremål faller i hetzonen ska du inte reflexmässigt försöka fånga det. Varna andra, låt det falla och följ arbetsplatsens rutin för säker upphämtning.

Demonstration: verktygskontroll och enkel utdragning

Den här demonstrationen är avsedd för praktiskt arbete under direkt handledning. Målet är inte att färdigställa en avancerad produkt utan att träna sambandet mellan verktygsval, säkert grepp, materialtemperatur och kontrollerad deformation.

Läs arbetskortet och gå igenom riskbedömning, utrymningsväg, hetzon, ventilation och kommunikationssignaler med handledaren.
Välj en ren och identifierad bit lågkolstål i den dimension som handledaren har bestämt för övningen.
Kontrollera kallt att smidestångens käftar passar ämnet och att handtagen kan hållas stabilt utan överdriven klämkraft.
Kontrollera smideshammarens huvud, skaft och slagytor samt att städet står stabilt och arbetszonen är fri.
Låt handledaren godkänna ässjans drift och värm endast den del av ämnet som ska formas enligt den materialspecifika arbetsrutinen.
Ta ut ämnet med ett stabilt tånggrepp och förflytta dig i den markerade arbetsvägen utan att rikta den heta änden mot någon annan.
Placera den varma delen på städet och gör kontrollerade slag som gradvis drar ut änden. Prioritera riktning och rytm framför stor slagkraft.
När materialet lämnar det godkända smidesintervallet återför du det till ässjan enligt handledarens instruktion i stället för att fortsätta slå kallare material med ökande kraft.
Borsta bort löst glödskal i säker riktning, räta vid behov och kontrollera att ytan inte visar sprickor, kallstängning eller kraftiga oönskade märken.
Lägg den färdiga övningsbiten på den märkta platsen för heta arbeten, kommunicera att den är varm och gör en efterkontroll av verktyg och arbetsyta.

Visuell processobservation: Torbjörn Åhman visar tillverkning av smideshammare i svensk typ. Använd videon för att observera arbetssekvens, verktygsbyten och kontroll av geometri; efterlikna inte riskmoment utan handledning.

Visuell processobservation: Torbjörn Åhman visar tillverkning av smidestång med grundläggande handverktyg. Fokusera på varför tångens käftar måste passa materialet och hur verktyget utvecklas stegvis.

Vanliga fel och hur de förebyggs

Vanligt fel	Vad som händer	Bättre arbetssätt
Tången passar inte ämnet	Ämnet kan vrida sig, glida eller tappas	Prova greppet kallt och byt eller anpassa tång före uppvärmning
För tung hammare väljs för tidigt	Tekniken blir spänd, precisionen minskar och belastningen ökar	Välj den lättaste hammare som effektivt utför momentet och öka endast efter behov
Slag träffar snett	Oönskade märken, böjning och glidning uppstår	Träna riktning och träffyta med långsammare kontrollerade slag
Smidet fortsätter för kallt	Mer kraft krävs och risken för sprickor eller dålig form ökar	Återvärm enligt materialets och arbetsplatsens instruktion
Materialet överhettas	Kraftig oxidation, materialförlust och möjlig materialskada	Värm bara så mycket som behövs och följ godkänt temperaturfönster
Glödskal hamras in i ytan	Gropar och ojämn yta försämrar kvaliteten	Borsta löst glödskal och håll städbanan ren
Okänt skrot värms upp	Oväntade materialegenskaper eller farliga beläggningar kan ge risk	Använd spårbart, rent och identifierat material
Het detalj lämnas bland kalla ämnen	Nästa person kan ta i den och bränna sig	Använd särskild varmhylla eller annan tydligt fastställd avläggningsplats och kommunicera

Kvalitetskriterier

En yrkesmässigt bedömd smidd detalj granskas både funktionellt och visuellt. Kraven ska vara bestämda före arbetet så att bedömningen inte bara blir en fråga om personlig smak.

Form och mått: längd, tvärsnitt, radier, vinklar och symmetri ska ligga inom ritningens eller arbetskortets toleranser.

Yta: hammarmärken ska vara avsiktliga eller så små att de inte stör funktionen. Djupa veck, kallstängningar och sprickor är normalt inte acceptabla. Löst glödskal ska vara borttaget före slutbedömning.

Materialintegritet: inget tecken på bränt material, oavsiktlig delaminering eller skadad kant får finnas där det påverkar hållfasthet eller säkerhet.

Funktion: en krok ska bära den avsedda lasten inom sin definierade användning, en tång ska greppa ämnet stabilt och ett verktyg ska ha lämplig geometri och värmebehandling för sin uppgift. Säkerhetskritiska detaljer kräver särskilda beräkningar, materialkrav och kontroller utöver denna grundkurs.

Reproducerbarhet: i seriearbete ska flera detaljer kunna tillverkas med liknande mått och ytkaraktär. Mallar, mätning och tydlig arbetsföljd ger bättre reproducerbarhet än att försöka korrigera allt i slutet.

Hållbarhet och resurseffektivitet

Smide kan vara materialeffektivt eftersom form skapas genom deformation, men fel uppvärmning och omtag kan ändå ge onödig energianvändning, glödskalsförlust och kassation. Planera därför ämnesdimension och arbetsföljd innan ässjan startas.

Välj så nära rätt utgångsdimension som konstruktionskraven tillåter. Samla rena avkap och sortera dem efter materialkvalitet så att de kan användas igen eller återvinnas korrekt. Blanda inte identifierat stål med okänt skrot.

Minska tomgång genom att samordna uppvärmningar i undervisningsgruppen, men aldrig på bekostnad av säker koncentration eller ventilation. Underhåll ässja, tänger och hammare så att verktygen arbetar effektivt och håller längre. Hantera oljor, rengöringsmedel, förorenat vatten och annat avfall enligt arbetsplatsens miljö- och avfallsrutiner.

Inkluderande lärmiljö och professionell kommunikation

En säker smedja ska vara så användbar som möjligt för olika kroppslängder, styrkor, erfarenheter och sätt att lära. Verktygsmassa och arbetshöjd kan anpassas. Demonstrationer bör kombineras med tydlig muntlig beskrivning, visuella exempel och möjlighet att känna på kalla verktyg före varmpraktik. Personer som inte kan utföra ett visst riskmoment säkert ska kunna få en likvärdig läraktivitet, exempelvis materialval, kall mätning, kvalitetskontroll eller processplanering.

Hörselskydd får inte leda till att viktiga varningssignaler missas; kommunikationen ska därför planeras. Använd tydliga överenskomna ord och gester för exempelvis varmt järn, stopp och fri väg. Alla ska kunna avbryta ett moment om de ser en omedelbar risk.

Reflektion och överföring

Vilket verktyg i din smedja har störst betydelse för kvaliteten i ett enkelt handsmidesmoment, och vilka observationer stöder din bedömning?
Hur förändras riskbilden om samma detalj smids med tyngre hammare men färre slag?
Vilka kvalitetsfel kan förebyggas redan genom rätt val av ämnesdimension och tång?
Hur skulle du organisera en arbetsplats så att heta och kalla detaljer aldrig blandas ihop?

Källor och expertgranskning

Kursens svenska regeluppgifter har kontrollerats mot Arbetsmiljöverket, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och SIS. För aktuell rättslig lydelse ska du alltid gå till originalkällan och därefter följa arbetsplatsens egna instruktioner. Officiella regler och fastställda arbetsplatsinstruktioner har företräde framför denna utbildningstext.

Mediefilerna från Wikimedia Commons har verifierade filsidor med egna öppna licenser eller public-domain-villkor. YouTube-klippen är externa inbäddningar och behåller sina respektive rättigheter och användningsvillkor; de görs inte om till öppet licensierat material genom inbäddningen. Kursens egen text och uppgifter är utformade för öppen utbildningspublicering och ska vid expertgranskning kontrolleras mot den licens som MOOCwiki anger för sidan.

För expertgranskning rekommenderas att en verksam smed eller yrkeslärare kontrollerar fackterminologi, en arbetsmiljökunnig person kontrollerar de lokala riskrutinerna och utbildningsanordnaren kontrollerar att kursen inte presenteras som en formell kvalifikation den inte är.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vad ska göras innan en elev börjar ett praktiskt smidesmoment? (Gå igenom riskbedömning och lokala arbetsinstruktioner med handledaren) (!Välja den tyngsta tillgängliga hammaren) (!Värma okänt skrot för att se hur det reagerar) (!Stänga av ventilationen för att behålla värmen)

Vilket påstående beskriver bäst ett säkert tångval? (Tångens käftar ska passa ämnets form och dimension så att greppet blir stabilt) (!Alla smidestänger passar alla ämnen om man klämmer tillräckligt hårt) (!Tången ska bara gripa längst ut på en enda kant) (!Tångens vikt är den enda egenskap som påverkar säkerheten)

Hur bör okänt eller belagt skrot hanteras före upphettning? (Det ska stoppas från användning tills material och risker har bedömts) (!Det ska alltid värmas till högsta möjliga temperatur) (!Beläggningen ska brännas bort i början av lektionen) (!Det är säkert så länge materialet ser rostigt ut)

Vilket fel på en smideshammare är ett stoppkriterium? (Ett löst hammarhuvud eller ett sprucket skaft) (!Ett skaft som är anpassat till användarens hand) (!En ren slagyta utan skarpa utslag) (!En hammare som är lätt nog för kontrollerade slag)

Varför ska man ofta återvärma ett ämne i stället för att fortsätta slå när det blivit för kallt? (För att undvika onödigt hög slagkraft och minska risken för materialfel) (!För att göra städet mjukare) (!För att tången ska bli tyngre) (!För att glödskal alltid ska öka)

Vilken princip gäller för personlig skyddsutrustning enligt svensk arbetsmiljölogik? (Tekniska och gemensamma skyddsåtgärder ska prioriteras när de kan minska risken tillräckligt) (!Personlig skyddsutrustning ersätter alltid behovet av ventilation) (!Varje arbetstagare ska själv köpa all nödvändig skyddsutrustning) (!Samma skyddsutrustning passar automatiskt alla användare och risker)

Vad är städets huvudsakliga funktion i handsmide? (Att ge en hård och stabil mothållsyta för formning av varmt material) (!Att lagra bränsle till ässjan) (!Att kyla skyddsskor mellan arbetsmoment) (!Att mäta luftföroreningar i smedjan)

Vilket är ett vanligt kvalitetsfel som kan uppstå om en vikning hamras ihop felaktigt? (Kallstängning) (!Ventilationsflöde) (!Hörseldämpning) (!Materialspårning)

Vilket arbetssätt stödjer resurseffektivitet i smedjan? (Välja lämplig ämnesdimension och planera arbetsföljden före uppvärmning) (!Överhetta varje ämne för säkerhets skull) (!Blanda alla avkap oavsett stålsort) (!Låta ässjan gå på full effekt under långa pauser)

Vad är huvudprincipen för standarder enligt SIS? (De är i grunden frivilliga att tillämpa även om de kan få bindande betydelse i vissa sammanhang) (!De är alltid samma sak som svensk lag) (!De gäller automatiskt i alla länder på exakt samma sätt) (!De ersätter arbetsgivarens riskbedömning)

Memoryspel

Ässja	Utrustning som värmer smidesämnet till lämpligt arbetsintervall
Städ	Stabil mothållsyta där materialet formas med slag
Smideshammare	Handverktyg som överför slagenergi till arbetsstycket
Smidestång	Verktyg vars käftar håller det heta ämnet på avstånd från handen
Varmmejsel	Slagverktyg avsett för kapning av varmt material
Glödskal	Oxidskikt som bildas på varm stålyta
Lågkolstål	Stål med relativt låg kolhalt som ofta har god smidbarhet för grundövningar

Dra och släpp

Para ihop rätt verktyg med rätt huvudfunktion.	Funktion i smedjan
Penhammare	Koncentrerar materialförflyttning längs en riktning
Smidestång	Ger ett säkert grepp om ett hett ämne
Stålborste	Avlägsnar löst glödskal från ytan
Dorn	Formar eller kalibrerar ett hål
Städ	Ger en stabil mothållsyta för slag
Ässja	Värmer stålet inför plastisk deformation

Korsord

Städ	Vilket verktyg ger den hårda mothållsytan vid handsmide?
Ässja	Vad kallas utrustningen där smidesämnet värms?
Penhammare	Vilken hammartyp har en smal pen som koncentrerar materialförflyttningen?
Smidestång	Vilket verktyg håller det heta ämnet på avstånd från handen?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på varm stålyta?
Lågkolstål	Vilken ståltyp används ofta som smidbart övningsmaterial när kvaliteten är identifierad?

Öppna uppgifter

Enkel

Verktygsinventering: Fotografera eller skissa kalla verktyg tillsammans med handledare och märk ut namn, funktion och en kontrollpunkt för varje verktyg utan att dokumentera personer.
Materialmärkning: Samla fem exempel på materialbeteckningar från utbildningens lager och förklara vilka uppgifter du behöver innan materialet får värmas.
Riskkarta: Rita en enkel plan över ässja, städ, gångväg, hetzon och avläggningsplats och markera var du behöver fri sving- och förflyttningsyta.
Kvalitetsord: Skriv korta yrkesmässiga definitioner av spricka, kallstängning, glödskal och oönskat hammarmärke och koppla varje begrepp till en förebyggande åtgärd.

Standard

Verktygsvalsmatris: Gör en tabell där tre olika ämnesformer kopplas till lämplig smidestång, hammartyp och kontrollpunkt och låt en yrkeslärare kommentera dina val.
Handledd processfilm: Genomför den enkla utdragningen under direkt handledning och spela in en kort processfilm med fokus på arbetsföljd, verktygsbyten och säker kommunikation utan att publicera personuppgifter.
Kvalitetsprotokoll: Mät en färdig övningsdetalj på minst fyra ställen, dokumentera ytfel och föreslå vilken processändring som sannolikt skulle ge bättre reproducerbarhet.
Resursanalys: Jämför två möjliga ämnesdimensioner för samma enkla detalj och uppskatta vilken som ger minst avkap och minst onödig uppvärmning utan att kompromissa med kvaliteten.

Avancerad

Standardgranskning: Välj två typer av personlig skyddsutrustning som används på din utbildningsplats, kontrollera aktuell SIS-standard och förklara varför standardstatus inte ersätter arbetsplatsens riskbedömning.
Ergonomisk arbetsplatsdesign: Ta fram ett förslag för städhöjd, verktygsplacering och arbetsrotation för två användare med olika kroppslängd och motivera hur lösningen minskar onödig belastning.
Yrkesintervju: Intervjua en verksam smed eller yrkeslärare om hur verktyg underhålls, hur okända material hanteras och vilka kvalitetsfel som oftast avslöjar bristande processkontroll; sammanfatta utan privata uppgifter.
Processplan: Skapa en komplett plan för en enkel dekorativ smidesdetalj med materialidentitet, verktygslista, kontrollpunkter, stoppkriterier, kvalitetsmått, avfallsplan och tydlig markering av vilka moment som kräver handledare.

Länkade lärandeområden

Tillverkning av smidda delar genom handsmide

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Ässja	Smedjans värmekälla där ämnet värms inför formning.
Städ	Hård och stabil mothållsyta för smidesarbete.
Städbana	Den plana arbetsytan på städet där de flesta slag tas emot.
Penhammare	Smideshammare med smal pen som koncentrerar deformationen i en riktning.
Smidestång	Tång med käftar anpassade för att hålla ett hett ämne säkert.
Dorn	Verktyg som används för att forma, driva upp eller kalibrera hål.
Varmmejsel	Mejsel avsedd för kapning eller skärning i varmt material.
Glödskal	Oxid som bildas på stålytan vid hög temperatur och kan lossna som flagor.
Lågkolstål	Stål med relativt låg kolhalt som ofta är smidbart och lämpligt för många grundövningar när kvaliteten är känd.
Kallstängning	Ytfel där en vikning eller materialkant pressats ihop utan att bli en homogen del av materialet.
Smidesintervall	Det temperaturintervall inom vilket ett visst material bör deformeras enligt materialspecifikation och processkrav.
Spårbarhet	Möjlighet att koppla ett material till en känd beteckning, leveransuppgift eller annan verifierbar identitet.
Processventilation	Ventilation som fångar upp och för bort luftföroreningar så nära källan som möjligt.
Reproducerbarhet	Förmåga att tillverka flera detaljer med jämförbar form, mått och kvalitet genom en kontrollerad process.