Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Miljöskydd — Planering och förberedelse

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här aiMOOC-modulen behandlar svensk arbetsmiljö, svensk yrkesutbildning och svensk standardisering. Finland och Åland behandlas inte som likvärdiga system, och kursen gör inga påståenden om automatisk motsvarighet mellan länder.

Kursmetadata	Uppgift
Kursdel	Miljöskydd
Modul	Planering och förberedelse
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide, konstsmide och konstnärligt metallhantverk
Jurisdiktion	Sverige
Faktakontroll	4 september 2026
Status	Öppen utbildningsresurs för expertgranskning, inte certifiering eller behörighetsbevis
Licens för nyskriven kurstext och kursens egna tabeller	CC BY-SA 4.0 där inget annat anges

Viktigt: Gällande lagar, föreskrifter, myndighetsbeslut, säkerhetsdatablad, arbetsplatsens dokumenterade riskbedömning och lokala instruktioner inom lagens ram har alltid företräde framför generella exempel i denna kurs. Du ska aldrig starta en ässja, utföra heta arbeten, svetsa, kapa, slipa, hantera gas, syror, patineringskemikalier, oljor eller annat riskfyllt arbete utan den handledning, riskbedömning och behörighet som krävs på din utbildnings- eller arbetsplats.

I smide börjar miljöskydd långt innan metallen blir varm. En yrkesskicklig planering kopplar ihop ritning, materialval, arbetsordning, energianvändning, ventilation, buller och vibrationer, kemikalier, avfallsflöden, kvalitet och säkerhet. Målet är inte bara att få fram rätt form, utan att göra arbetet med så liten negativ påverkan som rimligen är möjlig och med kontroll över de risker som återstår.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna:

förbereda en dokumenterad riskbedömning för en smides- eller metallhantverksuppgift utan att påbörja det riskfyllda arbetet
välja och verifiera material med hänsyn till funktion, spårbarhet, ytbeläggning, spill och återvinning
förklara skillnaden mellan allmänventilation och processventilation och varför föroreningar bör fångas nära källan
använda säkerhetsdatablad och arbetsplatsinformation som underlag vid planering av kemiska risker
planera separering, märkning och rätt avfallsflöde för metallskrot, damm, förorenade rester och farligt avfall
minska energi- och materialåtgång genom genomtänkt kapplan, arbetsföljd, rätt utrustning och minskad tomgång
formulera kvalitetskriterier och stoppkriterier innan arbetet startar
förklara den svenska ansvarsfördelningen på en grundläggande nivå och veta när du ska fråga lärare, handledare, arbetsledare, skyddsombud eller annan sakkunnig

Sverige: regler, utbildning och standardisering

Arbetsmiljö och ansvar

I Sverige gäller Arbetsmiljöverkets nya föreskriftsstruktur sedan den 1 januari 2025. AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete anger att arbetsgivaren ska undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, vidta åtgärder och följa upp. Riskbedömningar ska dokumenteras skriftligt, och riskbedömning ska göras före planerade förändringar i verksamheten.

För kemiska riskkällor gäller bland annat AFS 2023:10. Där framgår att arbete inte ska påbörjas innan riskbedömning har gjorts och nödvändiga riskbegränsande åtgärder har vidtagits. Säkerhetsdatablad, leverantörsinformation och andra relevanta underlag ska användas. Kemiska riskkällor omfattar inte bara produkter i dunkar och burkar utan också ämnen som bildas i processen, till exempel damm, rök och andra luftföroreningar.

Arbetsmiljöverket beskriver också att allmänventilation ventilerar lokalen medan processventilation för bort föroreningar vid källan. I en metallverkstad kan det vara avgörande vid exempelvis svetsning, slipning, termisk bearbetning och vissa ytbehandlingar. Exakt utformning och kontroll ska göras för den aktuella processen och arbetsplatsen.

Yrkesutbildning i Sverige

Skolverkets Gy25 gäller för utbildning på gymnasial nivå som påbörjas efter den 30 juni 2025. Det tidigare nationella Hantverksprogrammet har upphört. Äldre uppgifter där smed förekommer som yrkesutgång hör därför till det tidigare systemet och ska inte presenteras som en nuvarande nationell utbildningsväg. Aktuella utbildningsvägar för smide och konstnärligt metallhantverk behöver kontrolleras hos Skolverket och den aktuella utbildningsanordnaren.

Den här aiMOOC-modulen är en lärresurs. Den utfärdar inte yrkesexamen, certifikat, behörighet, svetsarprövning, heta-arbeten-behörighet eller annan kvalifikation. Ett intyg från en viss skola, bransch eller certifieringsorganisation ska inte antas vara automatiskt likvärdigt med ett annat lands system.

Standardisering i Sverige

Svenska institutet för standarder, SIS, är ett svenskt standardiseringsorgan och har av regeringen utsetts att representera Sverige i ISO och CEN. SIS är inte en myndighet. Standarder är i grunden frivilliga att tillämpa men kan bli bindande genom till exempel föreskrift, avtal eller upphandling. Kontrollera därför alltid vilken utgåva och vilken hänvisning som faktiskt gäller på arbetsplatsen.

Som exempel är SS-EN ISO 21904-1:2020 en gällande svensk standard för utrustning som fångar och avskiljer svetsrök. Den är relevant när svetsning eller besläktade processer ingår i metallhantverket, men den ersätter inte arbetsgivarens riskbedömning och är inte en generell smidesregel.

Officiella källor för expertgranskning

Kursens rättsliga och utbildningsrelaterade uppgifter har kontrollerats mot följande svenska officiella eller av regeringen utsedda källor. Kontrollera alltid den senaste versionen före praktisk användning:

Kärnidéer i miljömedveten arbetsberedning

Från uppdrag till kontrollerad process

En bra arbetsberedning börjar med att du förstår funktionen: Vad ska föremålet göra? Vilka mått, passningar, ytor och visuella kvaliteter är viktiga? Därefter planerar du den kortaste och mest robusta arbetsföljden som kan nå kvaliteten utan onödiga omvärmningar, omtag, kapningar och slipning.

Ett vanligt exempel i konstsmide är en liten väggkrok eller ett beslag av känt, olegerat lågkolhaltigt stål, ofta kallat mjukstål i verkstadsspråk. En nybörjare kan frestas att börja värma och forma direkt. En yrkesmässig beredning går i stället igenom materialidentitet, ritning, kapplan, tänkta bearbetningssteg, verktyg, energi, utsug, buller, vibrationer, gnistor, kemiska produkter, avfall och kvalitetskontroll innan arbetet startar.

Planeringsfråga	Vad du behöver kunna svara på före start
Produkt	Funktion, ritning, mått, tolerans, ytkrav och accepterad variation
Material	Legering eller materialtyp, dimension, källa, ytbeläggning, föroreningar och spårbarhet
Process	Vilka steg behövs och i vilken ordning kan de göras med minst omtag
Riskkällor	Värme, brand, gas, rök, damm, buller, vibrationer, klämning, roterande verktyg, lyft och kemiska produkter
Riskkontroll	Eliminering, substitution, tekniska skydd, organisatoriska åtgärder och därefter lämplig personlig skyddsutrustning
Miljö	Energi, bränsle, spill, kemikalier, utsläpp, materialåtervinning och avfallsflöden
Kvalitet	Kontrollpunkter, mätmetod, visuell kontroll, dokumentation och stoppkriterier

Material: rätt kvalitet, rätt mängd, känd yta

För smide och konstnärligt metallhantverk är materialspårbarhet en miljö- och säkerhetsfråga. Återbruk kan vara mycket bra när materialets typ, skick och tidigare användning är kända. Okänt skrot är inte automatiskt ett hållbart val. En okänd legering eller ytbeläggning kan ge oväntad bearbetning, dålig kvalitet eller riskabla emissioner vid uppvärmning, slipning eller svetsning.

Särskilt målat, galvaniserat, förnicklat, förkromat eller på annat sätt belagt material ska inte värmas eller slipas innan material och beläggning har identifierats och arbetsplatsen har bedömt riskerna och beslutat om metod. Detsamma gäller föremål med okänd historik. Du ska inte prova dig fram genom att värma okända material för att se vad som händer.

En bra kapplan minskar spill. Lägg ut delarna på stång, plåt eller profil innan kapning. Behåll användbara restlängder ordnade och märkta. Blanda inte rent metallskrot med förorenade rester bara för att allt innehåller metall.

Verktyg och utrustning i beredningen

Vanliga resurser i en smides- och metallverkstad kan vara ässja, städ, smideshammare, slägga, tänger, skruvstycke, driv- och dornverktyg, kap- och slipmaskiner, svetsutrustning, borrmaskin, mätverktyg, lyfthjälpmedel, processventilation och avfallsbehållare. Vilka som får användas av dig bestäms av utbildningen, arbetsplatsen och riskbedömningen.

Före start ska verktygens lämplighet och skick ingå i planeringen. En tång som inte passar ämnet, ett instabilt städ, en skadad kabel, felaktigt monterat slipverktyg, ett utsug som inte fungerar eller en otydlig gångväg är inte små detaljer. De är signaler om att arbetet ska stoppas tills ansvarig person har bedömt och åtgärdat situationen.

Manuell hantering av stänger, plåt, städverktyg och fixturer kan ge belastningsrisker. Planera höjd, grepp, transportväg, hjälpmedel och arbetsdelning innan du flyttar tungt eller otympligt material.

Riskkontroll: börja vid källan

Förebyggande åtgärder bör i första hand ta bort eller minska risken vid källan. En praktisk ordning är:

Eliminera ett onödigt riskmoment om uppgiften kan lösas på annat sätt.
Substituera farligare material, kemikalie eller metod mot ett mindre farligt alternativ när funktionen kan bevaras.
Använd tekniska skydd, till exempel avskärmning, inkapsling eller lämplig processventilation.
Planera organisatoriska åtgärder, till exempel arbetsordning, avspärrning, tidsplan, utbildning, instruktion och tillsyn.
Använd den personliga skyddsutrustning som riskbedömningen kräver; den ska inte ersätta möjliga åtgärder vid källan.

Slipning är ett bra exempel på varför planering behövs. Om en form kan smidas närmare slutmåttet kan slipbehov, energianvändning, buller och dammbildning minska. När slipning ändå behövs ska du följa maskinens instruktioner, arbetsplatsens riskbedömning och handledarens anvisningar. Rengöring av metallstoft ska också vara riskbedömd; vissa stoft kan innebära särskilda brand-, explosions- eller hälsorisker.

Buller och hand-armvibrationer är vanliga risker vid hammarslag, mejsling, slipning och vissa maskiner. Det räcker inte att tänka på hörselskydd eller handskar. Val av metod, verktyg, underhåll, exponeringstid och teknisk dämpning kan vara viktigare.

Kemikalier, ytbehandling och säkerhetsdatablad

Konstnärligt metallhantverk kan innehålla avfettning, färg, lack, vax, olja, lim, patinering och rengöring. Namnet på produkten säger inte tillräckligt om risken. Planeringen ska utgå från aktuellt säkerhetsdatablad, etikett, avsedd användning och de instruktioner arbetsplatsen har beslutat om.

Kemikalieinspektionen beskriver substitution som att ta bort eller byta ut farliga ämnen eller processer mot mindre farliga alternativ, inklusive andra material eller tekniska lösningar. Funktionell substitution betyder att du först frågar vilken funktion produkten ska fylla och sedan söker en säkrare väg till samma funktion.

Planera också för spill och restprodukt innan du öppnar en kemisk produkt. Det ska vara tydligt vad som får återanvändas, vad som ska förvaras som avfall, hur behållare ska märkas och vem som ansvarar för borttransport och rapportering.

Avfall, metallskrot och spårbarhet

Naturvårdsverket anger att yrkesmässiga verksamheter som producerar eller hanterar farligt avfall omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldigheter enligt avfallsreglerna. För en elev betyder det inte att du personligen ska göra myndighetsrapporteringen. Din uppgift är att följa verkstadens sortering och märkning och fråga ansvarig om du är osäker. Verksamhetsutövaren ansvarar för sina skyldigheter.

I en smedja kan avfallsströmmar bland annat omfatta rent metallskrot, glödskal och metallrester, slipdamm, använda slipmedel, förorenade trasor, emballage, rester av färg eller ytbehandlingsmedel och använda processvätskor. Klassningen beror på innehåll och föroreningar. Du ska därför inte anta att ett avfall är ofarligt bara för att det ser ut som metall.

Demonstration: arbetsberedning före en enkel smidesuppgift

Den här demonstrationen slutar innan uppvärmning eller maskinarbete börjar. Exemplet är en enkel väggkrok av känt lågkolhaltigt stål. Genomför den tillsammans med lärare eller handledare enligt verkstadens rutiner.

Läs ritningen och skriv upp funktion, mått, ytkrav och vilka variationer som är acceptabla.
Verifiera materialets identitet, dimension, ytbeläggning och källa; välj inte okänt skrot som genväg.
Gör en kapplan som minimerar spill och markera vilka restlängder som kan sparas med bibehållen spårbarhet.
Skriv arbetsföljden på papper, till exempel kapning, eventuell uppvärmning, formning, eventuell håltagning, kontroll och ytfinish, utan att utföra stegen ännu.
Markera riskkällor vid varje planerat moment: värme, bränsle eller gas, rök, damm, gnistor, buller, vibrationer, klämrisk, roterande verktyg, lyft och kemiska produkter.
Välj riskkontroller i rätt ordning: ta bort onödiga moment, substituera där det går, planera tekniska skydd och utsug, bestäm organisatoriska åtgärder och därefter personlig skyddsutrustning.
Kontrollera tillsammans med ansvarig att rätt verktyg, tänger, fixturer, maskinskydd, ventilation och avgränsning finns och är i godkänt skick.
Bestäm avfallsflöden i förväg för metallskrot, glödskal, sliprester, förorenat material, kemikalierester och använda vätskor enligt lokala instruktioner.
Gör en energiplan: undvik onödig tomgång, samordna moment när det är säkert och planera så att onödiga omvärmningar och omarbetningar minskar.
Skriv stoppkriterier, till exempel okänt material, bristande utsug, skadat verktyg, otydlig instruktion eller ny risk som inte är bedömd, och be handledaren godkänna beredningen innan praktiskt arbete påbörjas.

Vanliga fel och hur de förebyggs

Vanligt fel	Varför det är problematiskt	Bättre beredning
Börja tillverka innan arbetsföljd och risker är klara	Omtag, spill och oväntade exponeringar blir mer sannolika	Gör ritnings-, process- och riskgenomgång först
Använda okänt skrot för att det verkar hållbart	Legering, beläggning och tidigare användning kan vara okända	Använd spårbart återbruk eller känt nytt material
Lita på personlig skyddsutrustning som första åtgärd	Riskkällan finns kvar och kan påverka fler personer	Minska risken vid källan först
Placera utsug efter vana i stället för bedömd funktion	Infångningen kan bli otillräcklig	Kontrollera funktion och placering för den aktuella processen
Slipa bort stora formfel som kunde ha förebyggts	Mer energi, damm, buller, vibrationer och materialförlust	Smid eller bearbeta närmare slutformen och använd kontrollmått
Blanda rent skrot med förorenade rester	Återvinningen försämras och avfall kan felklassas	Separera och märk enligt verkstadens avfallsplan
Sakna stoppkriterier	Arbetet kan fortsätta trots ny eller oklar risk	Bestäm i förväg när arbetet ska avbrytas och vem som ska kontaktas

Kvalitetskriterier för en god planering

En arbetsberedning är av god kvalitet när en annan utbildad person kan förstå vad du tänker göra, vilka risker och miljöaspekter du har identifierat och hur de ska kontrolleras. Följande kriterier är centrala:

Ritning, funktion och kvalitetskrav är tydliga.
Materialet är identifierat och spårbart, inklusive relevant ytbeläggning.
Kapplan och arbetsföljd minimerar onödigt spill och omarbete.
Riskbedömningen är aktuell, skriftlig där reglerna kräver det och kopplad till verkliga moment.
Ventilation och andra tekniska skydd är planerade för källorna, inte bara för lokalen i allmänhet.
Kemiska produkter har aktuella säkerhetsdatablad och ett planerat avfallsflöde.
Buller, vibrationer, ergonomi, brand, lyft och omgivande personer är med i bedömningen.
Avfall är uppdelat i tydliga fraktioner och ansvar för farligt avfall är känt.
Stoppkriterier, kontrollpunkter och ansvarig handledare eller arbetsledare är tydliga.
Dokumentationen är begriplig för personer med olika erfarenhet och kan anpassas till språkliga eller andra tillgänglighetsbehov.

Hållbarhet i smedjan

Hållbarhet betyder inte bara att återvinna skrot. I planeringen kan du påverka hela kedjan: materialmängd, materialets livslängd, reparerbarhet, antal uppvärmningar, bränsle och el, utsug, spill, ytbehandling, emballage och möjligheten att demontera eller materialåtervinna föremålet i framtiden.

För konstsmide är livslängd ofta en stark miljöstrategi. Ett väl dimensionerat, reparerbart föremål med genomtänkt korrosionsskydd kan användas länge. Samtidigt ska ytbehandlingen väljas med hänsyn till funktion, arbetsmiljö och miljörisker. En “naturlig” eller traditionell produkt är inte automatiskt ofarlig.

Energi kan sparas genom rätt dimension, god kapplan, lämplig arbetsföljd, rätt temperaturfönster enligt material och process, minskat tomgångsarbete och färre omtag. Energisparande får aldrig ske genom att ventilation, skydd eller andra säkerhetsåtgärder stängs av när de behövs.

Reflektion och yrkesöverföring

Fundera på en produkt du har tillverkat eller sett i en verkstad. Vilket moment skapade mest spill, mest efterbearbetning eller mest osäkerhet? Hade problemet kunnat flyttas bakåt i processen och lösas redan i ritning, materialval eller arbetsberedning?

Tänk också på skillnaden mellan hantverksskicklighet och riskacceptans. En erfaren smed kan arbeta snabbt, men erfarenhet gör inte rök, buller, vibrationer eller okända kemikalier ofarliga. Yrkeskompetens visar sig bland annat genom att du planerar, stoppar vid osäkerhet och använder sakkunnig hjälp när den behövs.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion används för regler, utbildning och standardisering i denna kurs? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder samtidigt)

Vad ska göras innan arbete med en kemisk riskkälla påbörjas? (Riskbedömning och nödvändiga åtgärder) (!Endast val av handskar) (!Endast muntlig information efter arbetet) (!Ingen åtgärd om mängden är liten)

Vilken åtgärd ligger tidigast i en förebyggande riskkontroll? (Eliminera ett onödigt riskmoment) (!Välja personlig skyddsutrustning först) (!Öka arbetstakten) (!Flytta avfallet när arbetet är klart)

Vad är huvudprincipen för processventilation? (Föra bort föroreningar nära källan) (!Kylda verktyg snabbare) (!Öka bullernivån i lokalen) (!Ersätta all riskbedömning)

Vad gäller om det tidigare svenska Hantverksprogrammet i Gy25? (Det har upphört) (!Det är oförändrat) (!Det har blivit ett universitet) (!Det gäller automatiskt i Finland)

Hur ska du se på en svensk standard i planeringen? (Den är normalt frivillig men kan bli bindande genom hänvisning eller avtal) (!Den ersätter alltid lag) (!Den gäller automatiskt i alla länder) (!Den är ett personligt certifikat)

Vad är rätt första åtgärd för okänt ytbelagt stål som ska bearbetas med värme eller slipning? (Identifiera material och beläggning och riskbedöm arbetet) (!Värm det kort för att testa) (!Slipa bort ytan utan utsug) (!Blanda det med känt skrot)

Vad är bäst för rent och spårbart metallskrot? (Sortera det i rätt avfallsflöde för återvinning) (!Blanda det med kemikalierester) (!Lägga det i valfri behållare) (!Bränna bort rester på ytan)

Vilket är ett viktigt kvalitetskriterium i arbetsberedningen? (Tydliga stoppkriterier och kontrollpunkter) (!Att alla moment startas samtidigt) (!Att dokumentation undviks) (!Att okända risker accepteras)

Vad har företräde framför generella råd i denna aiMOOC? (Gällande regler och arbetsplatsens dokumenterade instruktioner) (!En gammal vana i verkstaden) (!Ett klipp utan känd källa) (!Ett antagande om nordisk likvärdighet)

Memoryspel

Riskbedömning	Skriftlig analys av identifierade risker och deras allvar
Punktutsug	Processventilation som fångar förorening nära källan
Substitution	Byte till mindre farligt ämne eller metod med samma funktion
Spårbarhet	Möjlighet att veta vilket material eller avfall en post består av
Kapplan	Plan för att ta ut delar med så lite spill som möjligt
Stoppkriterium	Förutbestämt villkor som gör att arbetet ska avbrytas

Dra och släpp

Matcha varje planeringsobjekt med rätt åtgärd.	Miljöskydd i smedjan
Okänt ytbelagt stål	Identifiera material och beläggning före bearbetning
Slipdamm	Bestäm klassning och säker insamlingsmetod enligt riskbedömningen
Kemisk ytprodukt	Läs aktuellt säkerhetsdatablad och planera restflödet
Onödig omvärmning	Förbättra arbetsföljden och minska omtag
Förorening vid process	Planera källnära teknisk kontroll och ventilation
Rent metallskrot	Håll fraktionen separerad för lämplig materialåtervinning

Korsord

Jurisdiktion	Vilket ord beskriver det rättsområde som kursens regler hör till?
Punktutsug	Vilken typ av källnära ventilation fångar luftföroreningar nära processen?
Substitution	Vad kallas byte till en mindre farlig produkt eller metod med samma funktion?
Metallskrot	Vad kallas rena metallrester som kan sorteras för materialåtervinning?
Riskbedömning	Vad kallas den dokumenterade bedömningen av identifierade arbetsmiljörisker?
Spårbarhet	Vad kallas möjligheten att följa ett materials identitet och ursprung?

Öppna uppgifter

Enkel

Riskkarta för smedjan: Rita en plan över en verkstadsmiljö utan pågående produktion och markera möjliga zoner för värme, gnistor, buller, trafik och avfall; kontrollera resultatet med din handledare.
Materialpass: Skapa ett enkelt materialkort för ett känt stål med uppgift om materialtyp, dimension, ytstatus, källa och tänkt återvinning utan att värma eller bearbeta materialet.
Avfallsstation: Utforma svenska, tydliga etiketter för rena metallrester, förorenade rester och kemikalieavfall utifrån verkstadens verkliga sorteringsregler.
Stoppkriterier: Skriv fyra situationer där du ska avbryta förberedelsen och fråga en ansvarig person innan något riskfyllt moment påbörjas.

Standard

Processplan för väggkrok: Gör en arbetsberedning på papper för en enkel smidd krok och koppla varje tänkt steg till materialåtgång, energi, riskkälla, kontrollåtgärd och kvalitetskontroll.
Kemikalieinventering: Tillsammans med lärare eller handledare välj en befintlig ytbehandlingsprodukt och sammanfatta relevanta uppgifter ur säkerhetsdatabladet utan att öppna eller använda produkten.
Ventilationsanalys: Observera en avstängd arbetsstation och gör en skiss över var föroreningar skulle bildas och hur processventilationen är tänkt att fånga dem; ändra ingen utrustning själv.
Spillminimering: Jämför två kapplaner för samma uppsättning delar och beräkna vilken som ger minst spill samt hur användbara restlängder ska märkas.

Avancerad

Livscykeljämförelse av stål: Jämför känt återbrukat stål med nytt spårbart stål för en konstsmidesprodukt och bedöm materialrisk, bearbetningsbehov, livslängd, spill och återvinningsmöjlighet utan att anta att återbruk alltid är bäst.
Intervju om miljöberedning: Intervjua en smed, arbetsmiljösamordnare eller miljöansvarig om hur de planerar material, ventilation, kemikalier och avfall; dokumentera svaren utan personuppgifter som inte behövs.
Förbättrad verkstadsrutin: Ta fram ett förslag som minskar omtag, tomgångsenergi eller avfall i en befintlig arbetsberedning och låt ansvarig personal bedöma förslaget innan någon förändring görs i verkstaden.
Expertgranskningsprotokoll: Kontrollera en arbetsberedning mot aktuella sidor hos Arbetsmiljöverket, Skolverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och SIS och markera tydligt vad som är lagkrav, standard, lokal rutin respektive förbättringsförslag.

Länkade lärandeområden

Miljöskydd

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Arbetsberedning	Planering av material, arbetsföljd, resurser, risker, kontroller och kvalitet före genomförande.
Riskbedömning	Bedömning av identifierade risker, deras sannolikhet och konsekvens samt vilka åtgärder som behövs.
Kemisk riskkälla	Ämne, blandning, damm, rök eller annan kemiskt betingad källa som kan orsaka ohälsa eller olycka.
Processventilation	Ventilation som är utformad för att fånga eller föra bort föroreningar från en viss process.
Punktutsug	En form av processventilation där infångningen sker nära föroreningskällan.
Substitution	Ersättning av ett farligare ämne, material eller arbetssätt med ett mindre farligt alternativ som fyller funktionen.
Spårbarhet	Dokumenterad möjlighet att identifiera material, produkt eller avfallsfraktion och dess ursprung eller hantering.
Kapplan	Plan för hur ämnen tas ut ur stång, plåt eller profil med minsta rimliga spill.
Glödskal	Oxidskikt och oxidskal som bildas på stål vid uppvärmning och kan lossna under bearbetning.
Stoppkriterium	Ett förutbestämt villkor som innebär att arbetet inte får fortsätta innan risken eller oklarheten är hanterad.
Farligt avfall	Avfall som har farliga egenskaper enligt avfallsreglerna och därför kräver särskild hantering och spårbarhet.
Livscykel	Produktens kedja från råvara och tillverkning till användning, underhåll, återbruk och slutlig avfallshantering.

Käll- och licensnotering

Wikimedia Commons-bilderna i kursen har valts från filer med öppna licenser eller public-domain-status enligt respektive fils beskrivningssida. Kontrollera alltid filsidans exakta villkor vid återanvändning och ange attribution när licensen kräver det. De inbäddade filmerna kommer från Arbetsmiljöverkets verifierade YouTube-kanal eller är verifierade via Arbetsmiljöverkets egna sidor. Inbäddningen innebär inte att filmens upphovsrätt eller licens överförs till kursens CC BY-SA-licens.

Kursen är utformad inkluderande: texten ska kunna läsas utan att du behöver utföra farliga moment, uppgifter kan göras med papper, foto, skiss eller intervju, och praktisk observation ska ske utan att du själv ändrar eller startar riskfylld utrustning. Anpassningar för språk, syn, hörsel, motorik eller annan funktionsvariation ska planeras tillsammans med utbildningsanordnaren utan att säkerhetsnivån sänks.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Weitere, Klasse 5-6, G-Niveau

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache