Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Manuell bearbetning och formning i smide — Grunder

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här modulen behandlar svensk arbetsmiljö, svensk yrkesutbildning och svensk standardisering. Den beskriver inte regler, utbildningsvägar, yrkestitlar eller certifieringar i Finland eller Åland och påstår ingen automatisk likvärdighet mellan länder eller regioner.

Viktigt: officiella regler, aktuell riskbedömning, tillverkarens bruksanvisningar och arbetsplatsens instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. Praktiskt varmt smide ska ske i en ändamålsenlig smedja eller verkstad under ledning av en behörig lärare, handledare eller annan person som arbetsplatsen har utsett. Kursen uppmanar inte till att tända ässja, värma stål eller genomföra riskfyllda moment utan handledning.

Den här aiMOOC-modulen är en grundkurs för yrkeselever inom smide, metallhantverk och konstnärligt smide. Du tränar fackspråk, materialförståelse, handverktyg, säkra arbetsrutiner och de grundläggande formningsoperationerna räckning, stukning och böjning. Målet är inte bara att få stålet att ändra form, utan att kunna planera en arbetsföljd, styra materialflödet och bedöma kvaliteten i det färdiga resultatet.

MOOCwiki-metadata	Uppgift
Modul	Grunder
Kursområde	Manuell bearbetning och formning i smide
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallhantverk
Språk och region	Svenska, Sverige
Jurisdiktion	Sverige
Säkerhetsnivå	Praktik endast under organiserad handledning och lokal riskbedömning
Expertstatus	Förberedd för sakkunnig granskning
Öppen licens	Kursens egen text är avsedd för CC BY-SA 4.0; inbäddade medier behåller respektive ursprungslicens och plattformsvillkor

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna använda centrala yrkestermer för smidesarbete, beskriva hur värme och slag påverkar materialflödet, skilja mellan räckning, stukning och böjning, välja grundläggande handverktyg för ett enkelt moment, identifiera vanliga risker och lämpliga riskreducerande åtgärder, följa en handledd arbetsföljd för en enkel avsmalning, kontrollera mått och form mot enkla kvalitetskriterier, föreslå material- och energisnåla arbetssätt samt dokumentera och utvärdera ditt eget arbete med relevant fackspråk.

Smidets grundprinciper

Materialet formas plastiskt

Vid smide deformeras metall genom tryck och slag. När ett lämpligt stål värms till ett smidbart tillstånd minskar motståndet mot plastisk deformation, vilket gör att material kan flyttas utan att ämnet behöver skäras bort. Det är materialflödet som du styr: när ett ämne blir längre blir tvärsnittet normalt mindre, och när material samlas lokalt ökar tvärsnittet.

I yrkesutbildning är det klokt att börja med spårbart, rent och av utbildaren godkänt lågkolhaltigt stål. Okänt skrot kan ha olämplig sammansättning, beläggningar eller föroreningar. Galvaniserat, målat, oljeindränkt eller på annat sätt belagt material ska inte värmas i en elevövning om inte arbetsplatsen uttryckligen har identifierat materialet, riskbedömt processen och ordnat rätt tekniska skyddsåtgärder.

Färg är en indikator, inte ett exakt mätinstrument. Stålets glödfärg påverkas av omgivande ljus och material. Du ska därför följa verkstadens etablerade temperaturbedömning och handledarens instruktioner i stället för att memorera en enda färg som alltid rätt.

Tre grundläggande formningsoperationer

Räckning betyder att du förlänger materialet och minskar tvärsnittet. I praktiken används kontrollerade slagserier och regelbunden rotation eller ompositionering för att hålla den avsedda geometrin.

Stukning betyder att du gör en del av ämnet kortare och grövre genom att driva material mot sig självt. För att undvika snedstukning måste ämnets riktning, stöd och slagaxel kontrolleras noga.

Böjning eller bockning ändrar ämnets riktning eller radie utan att i första hand syfta till att ändra tvärsnittet. I konstsmide kombineras böjning ofta med räckning för att skapa krokar, spiraler och övergångar.

Andra yrkesmässiga operationer är bland annat vridning, hålslagning, klyvning, nitning och vällning. De kräver särskild genomgång, verktyg och riskbedömning och ingår inte som självständiga praktiska moment i denna grundmodul.

Operation	Materialflöde	Typiskt grundresultat	Vanlig kontrollfråga
Räckning	Materialet flyttas längs ämnets längdriktning	Längre och tunnare del	Är övergången jämn och ligger den på rätt ställe?
Stukning	Material samlas lokalt	Kortare och grövre del	Har ämnet börjat böja eller vika sig?
Böjning	Ämnets riktning ändras	Vinkel eller radie	Är böjen placerad och orienterad enligt skiss eller mall?

Verktyg och arbetszon

De vanligaste handverktygen i en grundövning är smideshammare, städ och en tång som passar ämnets form och dimension. Därtill kan verkstaden använda mallar, tolkar, mätverktyg och av handledaren utvalda sättverktyg. Ett verktyg är inte säkert enbart för att det ser helt ut: skaft, infästning, slitytor och passning måste kontrolleras enligt verkstadens rutiner.

Städets bana är den plana arbetsytan. Hornet används för radier och böjning. Fyrkantshålet används för verktyg som är konstruerade för det, och det runda hålet kan användas som stöd i vissa hålslagande arbeten. Nybörjare ska bara använda dessa funktioner efter instruktion, eftersom felplacerade slag, verktyg eller arbetsstycken kan ge kast och klämskador.

Tången ska hålla ämnet stabilt utan att eleven behöver överdriven gripkraft. Dålig passning är en varningssignal: byt eller justera verktyg enligt handledarens instruktion i stället för att kompensera med hårdare grepp.

Jurisdiktion Sverige: arbetsmiljö, utbildning och standardisering

Arbetsmiljö i svensk smedja

Arbetsmiljöverket anger i AFS 2023:11 att arbetsutrustning ska väljas och användas så att den är lämplig för arbetet och kan användas med betryggande säkerhet. Riskbedömning, begripliga instruktioner och kunskap hos användaren är centrala delar. För utrustning med särskilda risker ska arbetsgivaren organisera arbetet så att bara de personer som har uppgiften och rätt kunskaper använder den.

AFS 2023:10 samlar regler om bland annat buller, vibrationer, belastning och kemiska riskkällor. I en smedja kan riskbilden omfatta glödande material, gnistor, heta ytor, buller, repetitiv slagbelastning, hand- och armvibrationer från vissa maskiner, tunga lyft, luftföroreningar, förbränningsgaser och partiklar. Vilka risker som faktiskt finns måste undersökas på den aktuella arbetsplatsen.

Personlig skyddsutrustning ska väljas från riskbedömningen och passa både arbetet och användaren. Typiska kategorier i en smedja kan vara ögon- eller ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och ändamålsenliga arbetskläder. Exakt utrustning och skyddsnivå bestäms av arbetsplatsen. Personlig skyddsutrustning är ett sista skyddslager och ersätter inte säkrare arbetsmetod, rätt ventilation, avskärmning, god ordning eller fungerande arbetsutrustning.

Grundregel för elever: behandla allt material i markerad varmazon som varmt. Lägg aldrig glödande eller nyligen uppvärmt material där någon kan ta i det av misstag. Använd verkstadens etablerade markering, upplagsplats och kommunikation för hett gods.

Riskkontroll i rätt ordning

Risk	Förebygg i första hand	Organisatoriskt stöd	Personligt skydd som kan krävas efter riskbedömning
Hett material och gnistor	Avgränsad varmazon, rätt arbetsstyckshållning, obrännbart upplag	Tydlig kommunikation, handledning, ordning	Ögon- eller ansiktsskydd, lämpliga arbetskläder, skyddsskor
Buller	Dämpning, underhåll, lämplig metod och utrustning	Begränsad exponering och planering	Hörselskydd enligt riskbedömning
Luftföroreningar	Rent känt material, processventilation och utsug	Materialkontroll och arbetsrutiner	Andningsskydd endast när riskbedömning och instruktion kräver det
Belastning	Rätt städhöjd, rätt hammare, stabil hållning och hjälpmedel	Arbetsrotation, pauser, teknikträning	Personlig skyddsutrustning löser inte felaktig belastning
Kast eller tappat ämne	Passande tång och kontrollerade slag	Säkerhetszon och avstånd mellan personer	Skyddsskor och ögonskydd enligt riskbedömning

Yrkesutbildning i Sverige efter Gy25

Skolverket anger att Gy25 gäller från 1 juli 2025 och att Hantverksprogrammet har upphört. Äldre uppgifter om yrkesutgången smed inom Hantverksprogrammet gäller därför utbildningar som påbörjades före 1 juli 2025 och ska inte presenteras som den aktuella generella vägen för nya elever.

Den här modulen är inte en examen, yrkeslegitimation, certifiering, gesällhandling eller automatisk behörighet. Den som planerar en formell utbildningsväg ska kontrollera aktuella godkända utbildningar, ämnesnivåer, lokala upplägg och examenskrav hos Skolverket och den aktuella utbildningsanordnaren. Ingen utbildning eller titel i Sverige ska antas vara automatiskt likvärdig med en utbildning eller titel i Finland eller Åland.

Standardisering i Sverige

Svenska institutet för standarder, SIS, beskriver standarder som gemensamt överenskomna lösningar. Standarder är i normalfallet frivilliga men kan bli bindande genom exempelvis avtal, upphandling eller hänvisning i andra krav. SIS listar bland annat SS-EN 10250-1:2022 Friformsmide av stål för allmänna ändamål - Del 1: Allmänna bestämmelser som gällande standard för allmänna tekniska leveransvillkor för friformssmide, smidda stänger och vissa ringvalsade produkter.

Det betyder inte att denna standard automatiskt gäller varje krok, skulptur eller skolövning i konstsmide. Tillämplig standard beror på produkt, material, beställarkrav och användningsområde. I yrkesmässigt arbete ska du därför först fastställa vilka krav som gäller för den aktuella produkten och aldrig överföra en standard från ett annat användningsområde utan kontroll.

Aktuella officiella svenska källor

Källorna nedan kontrollerades inför kursframställningen den 4 september 2026. Myndigheters och standardiseringsorgans webbsidor kan ändras; kontrollera alltid den aktuella versionen före praktiskt eller yrkesmässigt arbete.

Handledd demonstration: räck en enkel avsmalning

Den här demonstrationen är en lärarledd övning. Den ska inte genomföras ensam eller i en oplanerad hemmiljö. Handledaren väljer ämnesdimension, stålkvalitet, uppvärmningsmetod, skyddsutrustning och eventuell mätmetod utifrån den lokala riskbedömningen.

Förberedelse

Utgångspunkten är ett rent, spårbart och av handledaren godkänt lågkolhaltigt stålämne. Målet är att räcka ena änden till en jämn avsmalning med definierad längd och bibehållen riktning. Innan uppvärmning ska arbetsplatsen vara fri från onödiga föremål, tången ska passa ämnet, städ och hammare ska vara kontrollerade och varmazonen ska vara känd av alla i närheten.

Arbetsföljd steg för steg

Planera formen: gör en enkel skiss och markera vilken längd som ska räckas samt vilka mått eller proportioner som ska kontrolleras.
Gör säkerhetskontrollen: handledaren bekräftar riskbedömning, personlig skyddsutrustning, utrymningsväg, första hjälpen, brandrutiner, ventilation och att inga obehöriga står i slag- eller varmazonen.
Kontrollera verktygspassningen: prova tången på kallt ämne och säkerställ att den håller stabilt utan onormal kraft.
Värm under handledning: värm bara den del som ska formas enligt verkstadens metod och temperaturbedömning; om värmen är ojämn korrigeras uppvärmningen innan slagserien börjar.
Räck materialet: lägg ämnet stabilt på städets bana och använd lugna, kontrollerade slag enligt handledarens visning; flytta och rotera ämnet systematiskt så att materialet sträcks utan att formen vandrar åt sidan.
Arbeta i rätt värmeintervall: när materialet blir för kallt för den planerade formningen avbryter du slagningen och återgår till uppvärmning i stället för att kompensera med hårdare slag.
Rikta och jämna: korrigera krokighet och ojämna övergångar med små kontrollerade justeringar medan handledaren bedömer att materialet fortfarande är lämpligt att bearbeta.
Lägg varmt gods rätt: placera ämnet på verkstadens avsedda plats för hett material och kommunicera tydligt att det är varmt; kylning eller eventuell släckning sker endast enligt arbetsplatsens instruktion för materialet och uppgiften.
Kontrollera kvalitet: när ämnet kan hanteras säkert jämförs det med skiss, mått eller mall och granskas för rakhet, symmetri, yta, sprickor och oönskade veck.
Dokumentera: fotografera eller skissa resultatet och notera vilka slagserier, uppvärmningscykler och korrigeringar som gav bäst kontroll.

Demonstrationsvideo

Följande video är på engelska och används som visuell komplettering. Den visar grundläggande handsmidestekniker, bland annat räckning och stukning. Den ersätter inte svensk handledning, riskbedömning eller arbetsplatsinstruktion.

Vanliga fel och hur du förebygger dem

Felbild	Trolig orsak	Bättre arbetssätt
Avsmalningen blir krokig	Slagen ligger ensidigt eller ämnet roteras oregelbundet	Använd en bestämd slagrytm och kontrollera riktningen ofta
Djupa oönskade hammarmärken	Hammaren träffar med kanten eller kraften är onödigt hög	Träna rak hammarföring och använd lägre, jämnare slagenergi
Arbetet går plötsligt trögt	Materialet har svalnat för mycket för det planerade momentet	Avbryt och återvärm enligt handledarens instruktion
Ämnet glider i tången	Tången passar dåligt eller greppet är felplacerat	Byt till rätt tång eller låt handledaren justera verktyget
Ytan visar veck eller överlapp	Materialet har drivits ihop okontrollerat	Stoppa tidigt, analysera materialflödet och korrigera arbetsföljden
Kraftig oxidbildning eller skadad yta	Onödigt lång uppvärmning eller olämplig atmosfär och temperatur	Värm bara det som behöver formas och följ verkstadens processinställning
Måttet blir fel trots många korrigeringar	Kontrollen sker för sent	Mät eller jämför mot mall mellan formningsstegen när det kan göras säkert

Kvalitetskriterier i grundsmide

Kvalitet i smide är både funktionell och visuell. Ett konstsmitt föremål kan medvetet ha tydliga hammarslag, men slagspåren ska då vara en del av formspråket och inte tecken på bristande kontroll. För en enkel grundövning kan följande kriterier användas efter att handledaren har fastställt mått och toleranser.

Kriterium	Fråga vid egenkontroll
Mått	Stämmer längd, tvärsnitt och övergångsläge med skiss eller mall?
Rakhet	Ligger ämnets centrumlinje där den ska utan oavsiktlig krokighet?
Symmetri	Är sidor eller fasetter jämna där konstruktionen kräver det?
Yta	Finns oönskade veck, sprickor, slagkanter eller fastslaget glödskal?
Funktion	Har delen rätt form för nästa moment eller den avsedda användningen?
Reproducerbarhet	Kan du beskriva arbetsföljden så att resultatet kan upprepas?

Hållbarhet och resurseffektivitet

Smide kan vara materialeffektivt eftersom formen skapas genom att material flyttas snarare än skärs bort. Den fördelen försvinner om du överdimensionerar ämnet, värmer större volym än nödvändigt eller gör många omtag på grund av bristande planering.

Ett hållbart grundarbete börjar med rätt materialmängd, känd stålkvalitet och en planerad arbetsföljd. Sortera rent stålskrot och glödskal enligt verkstadens avfallsrutiner. Återanvänd korta rena bitar endast när materialet är identifierat och dimensionen passar en planerad övning. Undvik att värma okända beläggningar eller förorenat skrot. Underhåll ässja, utsug, städ och verktyg så att energi och arbetstid används effektivt.

Ergonomi är också en hållbarhetsfråga. Rätt städhöjd, anpassad hammare, bra tångpassning, arbetsrotation och pauser kan minska onödig belastning och göra att yrkeskunnande kan användas långsiktigt.

Reflektion och överföring

Reflektera efter varje handledd övning: Var flyttade materialet sig som du tänkte? Vilket tecken visade först att formen började avvika? Hur förändrades ditt behov av slagkraft när materialet svalnade? Vilket verktygsval minskade ansträngningen mest? Vilken del av arbetsföljden hade störst betydelse för kvaliteten? Vad skulle du ändra för att använda mindre material, mindre energi eller färre uppvärmningscykler nästa gång?

Jämför också hantverkskvalitet med produktkrav. Ett räcke, en krok, ett verktyg och en skulptural detalj kan kräva helt olika toleranser och dokumentation. Yrkesmässighet innebär därför att du kan motivera varför ett resultat är tillräckligt bra för just den avsedda funktionen.

Fördjupande visuell studie

Följande video visar en svensk smed och yrkesutövare, Torbjörn Åhman, i ett avancerat projekt där en hammare smids för hand. Videon är på engelska och används här för observation av arbetssekvens, verktygskontroll och materialflöde. Försök inte återskapa projektet som nybörjare; det ligger utanför denna grundmoduls praktiska mål.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken beskrivning passar bäst för räckning? (Materialet görs längre och tunnare) (!Materialet görs kortare och grövre) (!Materialet kyls utan formändring) (!Materialet får en ytbeläggning)

Vad är den viktigaste åtgärden när ett uppvärmt ämne börjar bli för kallt för det planerade formningsmomentet? (Avbryt slagningen och återvärm enligt instruktion) (!Slå hårdare för att behålla samma tempo) (!Byt omedelbart till en tyngre hammare) (!Doppa ämnet i vatten och fortsätt)

Vad ska styra valet av personlig skyddsutrustning i svensk arbetsmiljö? (Riskbedömningen för det aktuella arbetet) (!En fast lista som alltid är identisk) (!Elevens personliga färgpreferens) (!Vad som syns i en hantverksvideo)

Vilket verktyg håller normalt det varma ämnet vid handsmide? (Smidestång) (!Ritsnål) (!Gradskiva) (!Skruvmejsel)

Vad betyder stukning i smide? (Materialet görs lokalt kortare och grövre) (!Materialet görs längre och tunnare) (!Materialet slipas till blank yta) (!Materialet kapas i två delar)

Vilket materialval är bäst för en grundövning? (Spårbart rent stål som handledaren har godkänt) (!Okänt målat skrot från valfri källa) (!Galvaniserad plåt med okänd beläggning) (!Oljeindränkt skrot utan materialdata)

Vad är en central kvalitetskontroll efter en enkel räckning? (Att kontrollera mått rakhet och övergång) (!Att enbart räkna antalet hammarslag) (!Att alltid kyla delen så snabbt som möjligt) (!Att dölja alla avvikelser med färg)

Vilken myndighet är central för arbetsmiljöregler i den valda jurisdiktionen? (Arbetsmiljöverket) (!Skatteverket) (!Lantmäteriet) (!Valmyndigheten)

Vad anger Skolverket om Hantverksprogrammet efter Gy25? (Hantverksprogrammet har upphört) (!Hantverksprogrammet blev obligatoriskt för alla smeder) (!Hantverksprogrammet ersatte alla yrkesprogram) (!Hantverksprogrammet blev en universitetsutbildning)

Vad gäller om standarden SS-EN 10250-1 och en enkel konstsmidesövning? (Tillämpligheten måste bedömas för den aktuella produkten) (!Standarden gäller automatiskt allt som smids för hand) (!Standarden ersätter arbetsmiljöregler) (!Standarden är en personlig yrkescertifiering)

Memoryspel

Räckning	Förlänger material och minskar tvärsnitt
Stukning	Samlar material och ökar lokalt tvärsnitt
Städ	Fast mothåll med bana för smidesarbete
Smidestång	Håller och styr det varma arbetsstycket
Glödskal	Oxidskikt som bildas på varmt stål
Varmazon	Markerat område för hett material och säkerhetsavstånd

Dra och släpp

Matcha rätt term med rätt beskrivning.	Smidesgrund
Räckning	Längre ämne med mindre tvärsnitt
Stukning	Kortare del med större tvärsnitt
Böjning	Ändrad riktning eller radie
Tångpassning	Stabilt grepp utan onödigt stor handkraft
Egenkontroll	Jämförelse av form mått rakhet och yta mot krav

Korsord

Räckning	Vilken operation gör ett ämne längre och tunnare?
Stukning	Vilken operation gör en del kortare och grövre?
Ässja	Vad kallas värmekällan eller härden i en traditionell smedja?
Städ	Vilket fast mothåll har en plan bana för hammarslag?
Tång	Vilket handverktyg används för att hålla varmt gods?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på varmt stål?

Öppna uppgifter

Enkel

Smidets fackspråk: Skapa en bildordlista med minst tio svenska yrkestermer från modulen och skriv en egen kort förklaring till varje term.
Riskkarta för smedjan: Studera en av läraren godkänd verkstad utan att starta utrustning och markera varmazon, gångvägar, utsug, första hjälpen och säkra upplag på en skiss.
Materialflöde i räckning: Rita tre steg som visar hur ett fyrkantigt ämne blir längre och tunnare och förklara med pilar vart materialet flyttar sig.
Kvalitetsfoto: Fotografera ett kallt övningsprov som läraren har godkänt och märk ut en välkontrollerad yta och en förbättringspunkt utan att publicera personuppgifter.

Standard

Handledd räckningsövning: Genomför under direkt handledning en enkel avsmalning och dokumentera arbetsföljden från skiss till kvalitetskontroll.
Jämför verktygspassning: Med kalla ämnen och lärarens verktyg jämför två tänger och förklara vilken som ger stabilast grepp och varför.
Intervju med yrkesutövare: Intervjua en smed eller metallhantverkslärare om hur yrkespersonen bedömer rätt slagkraft, temperatur och kvalitet och sammanfatta svaren på svenska.
Resurseffektiv arbetsplan: Gör en material- och energiplan för en liten krok eller detalj och visa hur du minimerar spill och onödiga uppvärmningscykler.

Avancerad

Analys av smidesfel: Undersök tre av läraren tillhandahållna provbitar med olika fel och skriv en orsaksanalys med säkra förebyggande åtgärder.
Kvalitetsmall för seriearbete: Utforma en enkel kontrollmall för mått rakhet yta och repeterbarhet i en liten serie och motivera vilka toleranser som är funktionellt relevanta.
Svensk regelkontroll: Gå till Arbetsmiljöverkets och Skolverkets aktuella sidor och skriv en källkritisk notering om vilka delar av denna modul som behöver omprövas om regler eller utbildningsstrukturer ändras.
Expertgranskad demonstrationsfilm: Planera tillsammans med lärare en kort svensk instruktionsfilm om räckning där handledaren utför det heta momentet och du ansvarar för manus diagram kvalitetskriterier och tydliga säkerhetsförbehåll.

Länkade lärandeområden

Manuell bearbetning och formning i smide

Ordlista

Term	Förklaring
Ämne	Den metallbit som bearbetas till en ny form.
Ässja	Utrustning eller härd där material värms inför smide.
Städ	Tungt mothåll med arbetsytor för formning och stöd.
Bana	Städets plana arbetsyta där många grundslag utförs.
Smideshammare	Handhammare utformad för kontrollerad formning av metall.
Smidestång	Tång som är formad för att hålla ett bestämt arbetsstycke säkert.
Räckning	Formning som gör materialet längre och minskar tvärsnittet.
Stukning	Formning som samlar material och ökar tvärsnittet lokalt.
Böjning	Formning som ändrar ett ämnes riktning eller radie.
Glödskal	Oxidskikt som uppstår på stålytan vid hög temperatur i oxiderande miljö.
Varmazon	Organiserat område där hett material hanteras eller läggs upp.
Tolerans	Tillåten avvikelse från ett angivet mått eller annan egenskap.
Vällning	Sammanfogning genom smidesvällning vid hög temperatur; ett avancerat moment som inte praktiseras självständigt i denna grundmodul.

Kursens egen text är avsedd för öppen vidareanvändning under CC BY-SA 4.0. Wikimedia Commons-filerna har sina respektive öppna licenser på filbeskrivningssidorna. YouTube-inbäddningar omlicensieras inte av kursen. För expertgranskning bör ämneslärare eller yrkesverksam smed kontrollera terminologi och demonstrationsordning, arbetsmiljöansvarig kontrollera riskavsnitten mot lokal riskbedömning och aktuella AFS, samt utbildningsansvarig kontrollera kopplingen till aktuell svensk utbildningsstruktur.