Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Kontroll och mätning — Grunder

Inledning

Kontroll och mätning är en grundläggande del av smide och konstsmide. Du behöver kunna avgöra om ett arbetsstycke motsvarar ritning, mall, funktionskrav och den kvalitet som verkstaden eller kunden har bestämt. I den här modulen arbetar du med kalla, stillastående arbetsstycken och vanliga handmätdon. Hett arbete, slipning, maskinbearbetning och andra riskfyllda moment ingår inte som självständiga övningar.

Jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter om arbetsmiljö, yrkesutbildning, standardisering, ackreditering och ansvar i denna kurs avser Sverige. Kursen gör inga påståenden om automatisk likvärdighet med utbildning, behörighet, certifiering eller regler i andra länder.

Viktigt: Gällande lagar och föreskrifter, arbetsplatsens riskbedömning, tillverkarens bruksanvisning samt lärarens, handledarens och arbetsgivarens aktuella instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. Arbeta aldrig ensam med heta ämnen, smideshammare, pressar, slipmaskiner, svetsning eller annan arbetsutrustning med särskilda risker. Om du är minderårig gäller särskilda svenska regler för arbete och utbildning.

Kursen är utformad som ett öppet utbildningsmaterial för yrkesutbildning och expertgranskning. Återanvändning ska ske enligt MOOCwikis villkor och respektive mediefils licensvillkor. Lokala yrkeslärare, yrkesverksamma smeder och arbetsmiljöansvariga bör granska och anpassa moment, toleranser och instruktioner före praktisk undervisning.

Metadata	Uppgift
Modul	Grunder
Område	Kontroll och mätning
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstsmide
Jurisdiktion	Sverige
Kursspråk	Svenska
Säkerhetsnivå	Grundläggande mätning på kalla och stillastående arbetsstycken under handledning
Granskningsstatus	Redo för sakkunnig granskning och lokal anpassning

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna förklara skillnaden mellan kontroll och mätning, läsa ett enkelt mått med tolerans, välja ett lämpligt handmätdon, genomföra en säker och repeterbar grundmätning på ett kallt arbetsstycke, dokumentera mätresultat och bedöma dem mot ett angivet krav. Du ska också kunna identifiera vanliga felkällor, förklara varför temperatur och mätkraft spelar roll, beskriva hur mätning kan minska spill och omarbete samt veta när du måste fråga en lärare, handledare eller arbetsmiljöansvarig i stället för att fortsätta själv.

Från ögonmått till verifierad kontroll

I konstsmide används erfarenhet, blick och känsla hela tiden, men ett professionellt resultat behöver ofta kunna kontrolleras mot något som är tydligt angivet. Kontroll betyder att du bedömer om en egenskap uppfyller ett krav. Mätning betyder att du bestämmer ett värde på en storhet, till exempel längd, bredd, diameter, tjocklek eller vinkel. En kontroll kan alltså innehålla en mätning, men kontroll kan också göras med en mall, vinkelhake eller gå- och stopprincip utan att ett numeriskt värde läses av.

Ett nominellt mått är det mått som anges som utgångspunkt på en ritning eller arbetsbeskrivning. En tolerans anger hur stor tillåten avvikelse som har bestämts. Toleransen är inte ett generellt mått på vad som är ”bra nog”; den kommer från konstruktion, funktion, passning, estetik, tillverkningsmetod eller avtal. En dekorativ detalj kan ha andra krav än ett gångjärn, en tapp eller en del som ska passa i en exakt fixtur.

Övningsexempel: En tappbredd anges till 12,0 ± 0,3 mm. Då är det accepterade intervallet 11,7–12,3 mm. Ett uppmätt värde på 12,2 mm ligger i intervallet. Detta är ett pedagogiskt exempel, inte en generell tolerans för smide.

En enkel kvalitetskedja kan beskrivas så här:

Krav	→	Val av metod	→	Mätning eller kontroll	→	Bedömning	→	Dokumentation
Ritning, mall eller arbetsorder	→	Rätt mätdon och mätställe	→	Repeterbar avläsning	→	Jämför med tolerans eller kriterium	→	Skriv vad, var och hur du kontrollerade

I smide är arbetsstyckets geometri sällan lika ideal som på en maskinbearbetad detalj. Hammarslag, glödskal, konicitet, radier och lokala ojämnheter gör därför valet av mätställe viktigt. Du ska veta vilken egenskap som ska kontrolleras och undvika att ”leta efter” ett värde som passar kravet.

Mätvärde, upplösning och mätosäkerhet

Upplösning är den minsta förändring som instrumentets visning eller skala kan visa. Upplösning är inte samma sak som noggrannhet. Ett digitalt skjutmått kan visa många decimaler utan att varje visad decimal är lika tillförlitlig. Instrumentets skick, konstruktion, kontrollstatus, mätkraft, temperatur, mätställe och operatör påverkar resultatet.

Mätosäkerhet beskriver den osäkerhet som hör ihop med ett mätresultat. På grundnivå behöver du främst förstå att varje mätning har begränsningar. Om ett krav ligger mycket nära det du kan skilja åt med din metod ska du inte gissa. Fråga efter lämpligare mätdon, kontrollmetod eller instruktion.

Repeterbarhet betyder att samma metod under liknande förhållanden ger liknande resultat. Om tre mätningar på samma ställe ger tydligt olika värden ska du först undersöka metod, kontakt, mätkraft, nolläge, smuts och hur instrumentet hålls innan du drar slutsats om arbetsstycket.

Mätdon i smidesverkstaden

Valet av mätdon ska styras av vad som ska kontrolleras, vilken tolerans eller kvalitetsnivå som gäller, arbetsstyckets form och arbetsplatsens instruktioner.

Stållinjal passar för grövre längd- och positionskontroller där hög precision inte krävs. Lägg inte en linjal över en ojämn kant och läs inte av från sned vinkel.

Skjutmått används för utvändiga mått, invändiga mått och djup beroende på modell. Kontrollera mätytor, nolläge och att skjutmåttet hålls rätt mot den dimension du faktiskt vill mäta. Kläm inte hårt; överdriven kraft kan ge fel värde och skada mätdonet.

Mikrometer, ofta kallad bygelmikrometer eller bygelmätskruv för utvändiga mått, används när arbetsuppgiften kräver högre mätnoggrannhet än ett vanligt skjutmått normalt ger. Använd friktions- eller spärrfunktion enligt instrumentets instruktion när sådan finns, så att mätkraften blir jämn. Dra aldrig åt instrumentet som en tving.

Vinkelhake och kombinationsvinkel används för att kontrollera rät vinkel, linjering och vissa enkla geometriska relationer. De ska användas mot rena referensytor. En ljusspalt kan visa avvikelse, men bedömningen påverkas av yta, belysning och hur verktyget hålls.

Mallar och tolkar är mycket vanliga i hantverksmässig tillverkning. En mall kan kontrollera profil, radie, längd eller återkommande form utan att varje gång ge ett talvärde. För serie av handsmidda detaljer kan en välgjord och identifierad mall bidra till jämn kvalitet, men mallen måste i sin tur motsvara det krav som gäller.

Säker mätning i smidesmiljö

Mätning är ofta ett lugnt moment, men smidesmiljön kan innehålla restvärme, skarpa kanter, glödskal, gnistor, buller, tunga arbetsstycken och maskiner. Därför ska mätningen planeras som en del av arbetsmiljöarbetet.

Risk eller felkälla	Grundläggande kontrollåtgärd
Restvärme i arbetsstycket	Mät först när arbetsstycket är säkert avsvalnat enligt lokal instruktion. Utgå aldrig från färgen som enda temperaturbedömning.
Heta eller slagande arbetszoner	Flytta kontrollen till en avsedd, ren och lugn mätplats när arbetsflödet tillåter det.
Skarpa kanter och glödskal	Dra inte fingrar längs kanten. Hantera arbetsstycket enligt riskbedömning och använd den personliga skyddsutrustning som arbetsplatsen har bestämt.
Klämning mellan mätytor	Använd lätt och kontrollerad mätkraft. Mätdon är inte klämverktyg.
Roterande eller rörligt arbetsstycke	Mät aldrig på ett arbetsstycke som rör sig. Maskiner ska vara stoppade och säkrade enligt arbetsplatsens instruktioner innan kontroll kan ske.
Minderårig elev	Läraren, skolhuvudmannen, praktikgivaren och arbetsgivaren ska följa de särskilda svenska regler som gäller för minderårigas arbete och utbildning.

Arbetsmiljöverkets nuvarande regler kräver bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, tillräckliga kunskaper om arbete och risker, riskbedömning av arbetsutrustning samt nödvändiga instruktioner. Personlig skyddsutrustning ska väljas utifrån riskbedömning och ersätter inte bättre tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder. För utrustning med särskilda risker finns skärpta krav på vem som får använda och sköta utrustningen.

Demonstration: kontrollera en kall smidd detalj

Denna demonstration avser ett helt avsvalnat och stillastående övningsstycke. En lärare eller handledare ska först ha bedömt att detaljen och arbetsplatsen är säkra att hantera. Exemplet använder ett skjutmått och en vinkelhake; ingen upphettning, slipning eller maskinbearbetning ingår.

Läs arbetsritningen eller arbetsordern och markera vilket mått, vilken tolerans och vilket mätställe som ska kontrolleras.
Kontrollera att arbetsstycket är kallt enligt lokal instruktion och att mätplatsen är fri från heta detaljer, gnistor och pågående slagarbete.
Titta på mätzonen. Om glödskal, grader, deformation eller smuts hindrar korrekt kontakt ska du stoppa och fråga handledaren hur ytan ska hanteras; improvisera inte med slipning eller maskiner.
Kontrollera att skjutmåttets mätytor är rena och oskadade. För ihop käftarna försiktigt och gör nollkontroll enligt instrumentets instruktion.
Placera skjutmåttet vinkelrätt mot den dimension som ska mätas. För käftarna till lätt kontakt utan att klämma.
Läs av värdet i ögonhöjd på mekaniskt instrument eller stabilisera den digitala avläsningen. Upprepa på samma ställe och sedan på de mätställen som ritningen eller instruktionen anger.
Skriv resultaten i ett mätprotokoll. Om övningskravet är 12,0 ± 0,3 mm och du får 12,1 mm, 12,2 mm och 12,1 mm på tre föreskrivna punkter ligger samtliga exempelvärden inom intervallet 11,7–12,3 mm.
Kontrollera rät vinkel med vinkelhake endast om uppgiften kräver det och om det finns lämpliga referensytor. Pressa inte verktyget för att få en bättre passning.
Dokumentera avvikelse, mätställe och eventuellt instrument-ID enligt verkstadens kvalitetsplan. Om resultatet ligger nära gränsen eller inte är repeterbart ska du be om kontroll med lämpligare metod innan detaljen godkänns eller omarbetas.

Vanliga fel och hur du förebygger dem

Vanligt fel	Konsekvens	Förebyggande arbetssätt
Mätning över glödskal eller smuts	För stort eller instabilt värde	Välj och förbered mätställe enligt arbetsinstruktion.
Skjutmåttet hålls snett	Felaktigt dimensionsvärde	Rikta mätdonet mot den dimension som ska mätas och kontrollera läget visuellt.
För hög mätkraft	Deformation, slitage eller fel värde	Använd lätt och jämn kontakt samt instrumentets friktionsfunktion när sådan finns.
Ingen nollkontroll	Systematisk avvikelse kan missas	Kontrollera nolläge och instrumentstatus före användning.
En enda mätpunkt på ojämnt smide	Lokal variation upptäcks inte	Följ ritning eller kontrollplan och mät på angivna punkter.
Digital upplösning tolkas som garanterad noggrannhet	Överdriven tilltro till sista decimalen	Beakta instrumentets specifikation, skick, kontrollstatus och metod.
Mätning på varmt gods	Termisk expansion och säkerhetsrisk	Mät kallt i grundkursen och följ verkstadens särskilda metod om temperaturkompensation krävs i yrkesarbete.

Kvalitetskriterier och dokumentation

En professionell grundkontroll kan bedömas efter följande kriterier: rätt egenskap mäts; rätt mätdon används; instrumentets kontrollstatus är känd; mätstället är definierat; ytorna ger rimlig kontakt; instrumentet hålls rätt; mätkraften är kontrollerad; mätningen kan upprepas; resultatet jämförs med rätt krav; avvikelse hanteras enligt arbetsplatsens rutin; och dokumentationen gör det möjligt för en annan yrkeskunnig person att förstå vad som har kontrollerats.

Ett enkelt mätprotokoll kan innehålla detaljens beteckning, ritningsmått, tolerans, mätpunkt, mätvärde, mätdon, datum och signatur eller operatörs-ID enligt verksamhetens rutiner. I verksamheter med högre kvalitetskrav kan även kalibreringsstatus, miljöförhållanden och mätosäkerhet behöva dokumenteras.

Temperatur, standarder och spårbarhet

Metall ändrar dimension med temperaturen. Därför ska precisionsmätning inte göras på nyss upphettat gods. För geometriska och dimensionella specifikationer anger den gällande svenska standarden SS-EN ISO 1:2022 en standardreferenstemperatur på 20 °C. I en vanlig smidesverkstad betyder det inte att varje enkel hantverkskontroll måste ske i ett klimatlaboratorium, men du behöver förstå att stora temperaturskillnader kan göra jämförelser missvisande.

För skjutmått är SS-EN ISO 13385-1:2019 gällande svensk standard för utformning och metrologiska krav på skjutmått. För utvändiga mikrometrar är SS-EN ISO 3611:2023 gällande svensk standard. Standarder är i grunden frivilliga att använda, men kan bli bindande när de åberopas i lagstiftning, avtal eller andra styrande krav. Kontrollera alltid aktuell status hos SIS och vad som faktiskt gäller för ditt uppdrag.

Kalibrering innebär att ett instruments visning jämförs mot en referens med känd metrologisk relation. Metrologisk spårbarhet handlar om att ett mätresultat kan relateras till en referens genom en dokumenterad obruten kedja av kalibreringar, där varje steg bidrar till mätosäkerheten. På grundnivå ska du främst kunna läsa verkstadens märkning eller register och inte använda ett mätdon vars status är oklar när kontrollplanen kräver giltig kalibrering.

Sverige: regler, utbildning och ansvar

Sverige – arbetsmiljö: Arbetsmiljöverkets regelstruktur omfattar bland annat AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:2 med regler om minderårigas arbetsmiljö, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön och AFS 2023:11 om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Arbetsgivaren ansvarar för att risker undersöks och bedöms och att arbetstagare får nödvändiga kunskaper och instruktioner. För elever, praktikanter och minderåriga kan ansvar också ligga på skolhuvudman och praktikgivare enligt de regler som gäller för situationen.

Sverige – yrkesutbildning: Skolverkets Gy25 gäller på gymnasial nivå från den 1 juli 2025. Det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. Denna aiMOOC är därför inte ett påstående om en särskild nationell utbildningsväg för smide och ger inte i sig examen, yrkesbevis, certifikat eller behörighet. Utbildningsanordnaren måste koppla innehållet till aktuella styrdokument och den utbildning som faktiskt erbjuds.

Sverige – standardisering och ackreditering: SIS är ett av Sveriges nationella standardiseringsorgan och är av regeringen utsett för sitt område. Swedac är Sveriges nationella ackrediteringsorgan och har även uppgifter inom reglerad mätteknik. SIS-standarder och Swedacs ackrediterings- och spårbarhetskrav ska inte blandas ihop med arbetsmiljölagstiftning eller utbildningskrav.

Företrädesregel: Officiella svenska regler, gällande standarder när de är tillämpliga, utbildningsanordnarens styrning, arbetsplatsens riskbedömning och instruktioner samt tillverkarens bruksanvisning har företräde framför förenklade exempel i denna kurs.

Officiella källor för expertgranskning

Uppgifterna nedan kontrollerades mot officiella svenska källor den 4 september 2026. Kontrollera alltid om en ny version har publicerats.

Hållbarhet i kontrollarbetet

Bra mätning kan minska materialspill, onödig uppvärmning, extra bearbetning och kassation. Om en detalj upptäcks avvika tidigt kan processen korrigeras innan mer energi och arbetstid läggs på den. Samtidigt ska du inte mäta oftare eller finare än uppgiften kräver. Rätt kontrollnivå är den som ger tillräcklig säkerhet för funktion och kvalitet utan onödiga resurser.

Sköt mätdon så att de håller länge: förvara dem rena och skyddade, undvik slag och fukt, byt batterier ansvarsfullt i digitala instrument och följ verkstadens rutiner för service och kalibrering. Återanvänd fungerande mallar och dokumentera ändringar så att samma fel inte upprepas.

Reflektion och överföring till yrket

Fundera över hur du skulle förklara för en kund eller kollega varför två handsmidda detaljer kan se lika ut men ändå behöva olika kontrollkrav. Tänk också på vad som händer om ett mått ligger precis på toleransgränsen och mätmetoden själv har märkbar osäkerhet. Slutligen: vilka egenskaper i ett konstsmidesarbete är bäst att kontrollera med talvärden, och vilka bedöms bättre med mall, passning, symmetri eller visuell kvalitetskontroll?

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vad beskriver mätning bäst i denna kurs? (Att bestämma ett värde på en storhet) (!Att alltid godkänna en detalj som ser jämn ut) (!Att värma detaljen till samma färg) (!Att ersätta ritningen med ögonmått)

Vad anger en tolerans? (Ett tillåtet avvikelseområde från ett angivet krav) (!Mätdonets inköpspris) (!Hur hårt mätdonet ska klämmas) (!Att alla smidda detaljer måste bli identiska)

Vad ska du göra innan du mäter ett arbetsstycke som nyligen har varit i ässjan? (Säkerställa enligt lokal instruktion att arbetsstycket är säkert avsvalnat) (!Ta i det snabbt med bar hand) (!Mäta direkt eftersom metall inte ändrar mått med temperatur) (!Lägga skjutmåttet mot den glödande ytan)

Vilket mätdon används ofta när högre noggrannhet krävs för ett utvändigt mått? (Bygelmikrometer) (!Slägga) (!Tång) (!Ässja)

Varför gör du en nollkontroll på ett skjutmått? (För att upptäcka en möjlig avvikelse innan mätningen) (!För att öka arbetsstyckets hårdhet) (!För att ändra ritningens tolerans) (!För att minska metallens temperatur)

Vad är ett tecken på att mätmetoden behöver undersökas? (Upprepade mätningar på samma ställe ger tydligt olika värden) (!Tre upprepade mätningar ger liknande värden) (!Mätresultatet dokumenteras) (!Mätdonet används på en kall detalj)

Vilket påstående om digital upplösning är korrekt? (En fin visning garanterar inte samma noggrannhet) (!Fler decimaler gör alltid mätningen exakt) (!Digitala mätdon behöver aldrig kontrolleras) (!Upplösning och tolerans betyder samma sak)

Vilken regel gäller när kursens exempel skiljer sig från arbetsplatsens aktuella säkerhetsinstruktion? (Arbetsplatsens aktuella instruktion och gällande regler har företräde) (!Kursens exempel har alltid företräde) (!Eleven väljer själv den enklaste regeln) (!Skillnaden kan ignoreras om mätningen går snabbt)

Hur kan god kontroll bidra till hållbarhet? (Genom att upptäcka avvikelser tidigt och minska spill och omarbete) (!Genom att alltid värma varje detalj en extra gång) (!Genom att kassera mätdon efter varje användning) (!Genom att mäta fler decimaler än uppgiften kräver)

Vad ger denna aiMOOC automatiskt i Sverige? (Grundkunskaper men ingen automatisk examen eller certifiering) (!Nationellt yrkesbevis som smed) (!Behörighet till all arbetsutrustning) (!Automatisk likvärdighet med andra länders utbildningar)

Memoryspel

Nominellt mått	Angivet utgångsmått på ritning eller arbetsorder
Tolerans	Tillåtet avvikelseområde för en specificerad egenskap
Skjutmått	Handmätdon för bland annat utvändiga och invändiga dimensioner
Mikrometer	Mätdon för noggrann kontroll av exempelvis utvändig tjocklek eller diameter
Repeterbarhet	Förmåga att få liknande resultat vid upprepad mätning under liknande villkor
Spårbarhet	Dokumenterad kedja som relaterar ett mätresultat till en referens

Dra och släpp

Matcha rätt kontrollbehov med lämpligt grundverktyg eller arbetssätt.	Kontroll och mätning
Utvändig bredd eller diameter	Skjutmått med ytterbackar
Noggrann utvändig tjocklek	Bygelmikrometer enligt instrumentets mätområde
Rät vinkel mot referensyta	Vinkelhake eller kombinationsvinkel
Återkommande dekorativ profil	Identifierad mall eller tolk
Osäkert och varierande mätresultat	Stoppa och kontrollera metod instrument och mätställe

Korsord

Skjutmått	Vilket handmätdon kan mäta både utvändiga och invändiga dimensioner?
Tolerans	Vad kallas det tillåtna avvikelseområdet kring ett krav?
Mikrometer	Vilket mätdon används ofta för noggrann utvändig dimensionsmätning?
Repeterbarhet	Vad kallas egenskapen att upprepade mätningar ger liknande resultat?
Kalibrering	Vad kallas jämförelsen mellan ett mätdon och en känd referens?
Mätosäkerhet	Vad kallas den osäkerhet som hör samman med ett mätresultat?

Öppna uppgifter

Enkel

Mätdonsinventering: Fotografera eller skissa under handledning fem säkra handmätdon i skolans verkstad och skriv vilket kontrollbehov varje verktyg passar för utan att använda maskiner eller heta arbetsstycken.
Mätprotokoll: Skapa ett enkelt svenskt protokoll för detaljbeteckning, krav, tolerans, mätställe, mätvärde, mätdon och datum och låt en klasskamrat kontrollera att det går att förstå.
Nollkontroll: Visa för en handledare hur du gör en nollkontroll på ett kallt och rent skjutmått enligt bruksanvisningen och beskriv vad du gör om nollan inte stämmer.
Toleransintervall: Gör tre egna räkneexempel med nominellt mått och symmetrisk tolerans och markera vilka mätvärden som ligger inom respektive utanför intervallet.

Standard

Mätmetod för smidd detalj: Välj en kall övningsdetalj tillsammans med handledaren, markera två relevanta mätställen på en skiss och motivera vilket mätdon du skulle använda och varför.
Repeterbar mätning: Mät samma säkra och kalla detalj tre gånger med samma metod, dokumentera spridningen och diskutera möjliga orsaker utan att ändra detaljen med maskin eller värme.
Intervju om kvalitetskontroll: Intervjua en yrkeslärare eller yrkesverksam smed om när hen använder skjutmått, mikrometer, vinkelhake och mallar och sammanfatta hur kontrollkraven skiljer sig mellan funktionella och dekorativa detaljer.
Bildanalys av mätfel: Skapa en serie teckningar eller foton med en handledares hjälp som visar korrekt och sned placering av ett skjutmått på en kall övningsbit och skriv korta bildtexter om felkällorna.

Avancerad

Kontrollplan för konstsmide: Utforma en kontrollplan för en fiktiv serie dekorativa beslag med angivna mått, mätpunkter, acceptanskriterier, dokumentation och beslutspunkter och låt en yrkeskunnig person granska planen.
Mätosäkerhet i praktiken: Jämför resultat från två lämpliga handmätdon på samma kalla referensdetalj, analysera skillnader i upplösning, mätkraft och repeterbarhet och formulera vilka slutsatser du inte kan dra utan mer metrologisk information.
Hållbar kvalitetskedja: Kartlägg hur tidig kontroll kan minska kassation, extra uppvärmning och onödig bearbetning i ett fiktivt smidesflöde och presentera förbättringsförslagen som en affisch eller kort video.
Expertgranskning av kursmoment: Jämför kursens säkerhets- och kvalitetsavsnitt med skolans eller arbetsplatsens aktuella instruktioner samt officiella svenska källor och skriv en granskningsrapport med tydligt märkta förslag till uppdateringar.

Länkade lärandeområden

Kontroll och mätning

Ordlista

Kontroll: Bedömning av om en egenskap uppfyller ett angivet krav.
Mätning: Bestämning av ett värde på en storhet, till exempel längd eller diameter.
Nominellt mått: Det angivna utgångsmåttet i ritning eller arbetsbeskrivning.
Tolerans: Det tillåtna avvikelseområdet för en specificerad egenskap.
Mätvärde: Det värde som observeras vid en mätning.
Upplösning: Den minsta förändring som ett instruments skala eller visning kan särskilja.
Mätosäkerhet: Den osäkerhet som är förknippad med ett mätresultat.
Repeterbarhet: Graden av överensstämmelse mellan upprepade mätningar under liknande villkor.
Kalibrering: Jämförelse där ett instruments visning relateras till en referens med kända egenskaper.
Metrologisk spårbarhet: Egenskap hos ett mätresultat som gör att det kan relateras till en referens genom en dokumenterad obruten kalibreringskedja.
Skjutmått: Handmätdon som kan användas för flera typer av dimensionsmätning.
Bygelmikrometer: Mikrometer för noggrann mätning av utvändiga mått inom sitt mätområde.
Mall: Fysisk referens som används för att jämföra form, profil eller dimension utan att alltid avläsa ett talvärde.
Mätkraft: Den kraft som uppstår när mätdonets mätytor kontaktar arbetsstycket och som behöver vara kontrollerad för repeterbara resultat.