Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Hantering av ässjor och smidbara material — Grunder

Inledning

Hantering av ässjor och smidbara material — Grunder är en introduktionsmodul för yrkeselever inom smide, konstsmide och konstnärligt metallarbete. Du lär dig hur en ässja ingår i en säker arbetsplats, hur smidbara material bedöms och hanteras och hur en enkel varmsmidesoperation planeras, genomförs under handledning och kvalitetskontrolleras.

Kursuppgift	Innehåll
Modul	Grunder
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallarbete
Jurisdiktion	Sverige
Praktisk nivå	Handledd grundträning i riskbedömd verkstad
Granskningsstatus	Färdig för fackgranskning av yrkeslärare, smed och arbetsmiljöansvarig
Öppen licens	Kursens egen text och egna uppgifter är avsedda att publiceras under CC BY-SA 4.0. Inbäddade medier följer respektive källas licens och användningsvillkor.

Jurisdiktion: Sverige. Alla uppgifter i denna modul om arbetsmiljö, utbildningssystem, regler, standardisering och yrkesmeriter avser Sverige. Finland och Åland behandlas inte som automatiskt likvärdiga system. Om du utbildar dig eller arbetar där måste respektive behöriga regler och utbildningsvägar kontrolleras separat.

Viktigt om säkerhet: Gällande lagar, myndighetsföreskrifter, lokala tillstånd, dokumenterade riskbedömningar, tillverkarens anvisningar och arbetsplatsens eller skolans instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. Praktiska moment med varm metall, öppen låga, bränslegas eller fast bränsle ska bara utföras i en avsedd och riskbedömd smedja under ledning av ansvarig lärare eller handledare med relevant kompetens. Den här modulen uppmanar inte till att du ensam tänder, ställer in, bygger om eller servar en ässja.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna beskriva en ässjas funktion och arbetsplatsens viktigaste säkerhetssystem, skilja mellan dokumenterat smidbart stål och material som inte bör värmas utan särskild bedömning, använda centrala yrkestermer som sträckning, stukning, böjning och glödskal samt förklara hur uppvärmning och plastisk deformation hänger ihop. Du ska också kunna planera en enkel, handledd arbetscykel, identifiera vanliga fel, formulera kvalitetskriterier och resonera om material- och energihushållning.

Du ska dessutom kunna förklara varför risker i första hand ska minskas vid källan, varför personlig skyddsutrustning är ett komplement snarare än den enda skyddsåtgärden och varför denna aiMOOC inte i sig ger någon formell yrkesbehörighet, certifiering, gesällbrev eller mästarbrev.

Grunder för säker och yrkesmässig smidespraktik

Svensk jurisdiktion, ansvar och utbildningsram

I Sverige regleras arbetsmiljöarbetet bland annat genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter. AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller sedan den 1 januari 2025 och betonar bland annat kunskap, undersökning av risker, skriftlig dokumentation av riskbedömningar och tydliga instruktioner när det finns allvarliga risker. För en smedja innebär det att faror inte ska hanteras improviserat. Risker ska identifieras före arbetet, åtgärdas så nära källan som möjligt och följas upp.

AFS 2023:10 samlar flera regler om risker i arbetsmiljön, däribland buller, vibrationer, kemiska riskkällor och belastningsergonomi. Vid kemiska risker är grundprincipen att först försöka ta bort eller ersätta riskkällan, därefter använda tekniska lösningar som inkapsling eller processventilation och organisatoriska åtgärder. Personlig skyddsutrustning används när riskerna inte kan begränsas tillräckligt på annat sätt. I smedjan kan luftföroreningar uppstå från bränsle, förbränning, glödskal, slipning, färg, olja eller beläggningar. Därför ska materialets identitet och yta kontrolleras innan det värms.

AFS 2023:11 behandlar bland annat arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. På en arbetsplats ska utrustningen vara lämplig för uppgiften och användaren ska ha den information och utbildning som behövs. Skyddsutrustning väljs utifrån riskbedömningen. Exempel kan vara ögonskydd, hörselskydd, skyddsskor och lämpliga arbetskläder, men rätt val beror på arbetet och de lokala instruktionerna. Handskar ersätter aldrig en korrekt passande smidestång, och lösa kläder eller annan utrustning får inte skapa nya fastningsrisker.

AFS 2023:12 behandlar utformning av arbetsplatser. För en smedja är bland annat ventilation, akustik, fria utrymningsvägar, säkra gångstråk och en genomtänkt placering av utrustning viktiga delar av arbetsmiljön.

Buller är en central smidesrisk. AFS 2023:10 anger bland annat ett undre insatsvärde på 80 dB och ett övre insatsvärde på 85 dB för daglig bullerexponering. Värdena är inte en signal om att buller under dem alltid är ofarligt; arbetsgivaren ska fortfarande bedöma exponeringen och minska onödigt buller.

För brandfarlig gas gäller särskilda svenska regler. Myndigheten för civilt försvar anger att MSBFS 2020:1 är en gällande föreskrift om hantering av brandfarlig gas och aerosoler. Hantering, förvaring, placering och installation ska följa gällande regler och tillverkarens instruktioner. Större mängder brandfarliga varor kan kräva kommunalt tillstånd beroende på hanteringen och tillämpliga undantag. I den här grundmodulen gör du därför inga egna inställningar av gastryck, brännare eller säkerhetskomponenter.

Svensk gymnasial yrkesutbildning har sedan Gy25 ämnen med nivåer för utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025. Skolverkets ämne Konsthantverk omfattar bland annat arbete i olika material, däribland metall, och behandlar materialegenskaper, verktyg, bearbetningsmetoder, arbetsprocess, kvalitet och resultat. Den här aiMOOC-modulen är ett öppet läromedel och är inte i sig ett nationellt ämne, ett yrkespaket eller en examen.

Eftergymnasial yrkeshögskoleutbildning ligger inom Myndigheten för yrkeshögskolans område. Yrkesmeriter som gesällbrev och mästarbrev följer separata regler och branschbestämmelser. Ett mästarbrev är ett särskilt kompetensbevis inom den svenska regleringen av mästarbrev. Att genomföra denna modul ger inte automatiskt någon sådan merit.

Sverige har inte en enda standardiseringsmyndighet som ensam ger ut alla standarder. Standardisering bedrivs genom de svenska standardiseringsorganisationerna SIS, SEK och ITS inom sina områden. Swedac, Sveriges nationella myndighet för ackreditering, beskriver denna struktur. SIS anger att standarder normalt är frivilliga men kan få bindande betydelse genom exempelvis föreskrifter, avtal eller upphandling. Ett exempel på en aktuell standard är SS-EN ISO 20345:2022 för skyddsskor, men vilken skyddssko som krävs avgörs av riskbedömningen och arbetsplatsens krav, inte enbart av att en standard finns.

Ässjan och arbetsplatsen

En ässja är den plats eller utrustning där material värms till den temperatur där det kan bearbetas plastiskt. I yrkesspråk skiljer man ofta mellan ässjor för fast bränsle och gasässjor. Båda kan ge mycket hög värme och båda kräver kontroll av ventilation, brandskydd, arbetsyta och bränslesystem.

En ässja för fast bränsle kan använda exempelvis smideskol eller koks. Luft tillförs för att styra förbränningen, och arbetsstycket placeras så att rätt del värms. Förbränningsgaser och rök måste hanteras med lämplig ventilation. En gasässja använder en brännare och ett bränslegassystem som ska vara avsett, installerat och använt enligt gällande regler och tillverkarens anvisningar. Ofullständig förbränning kan ge kolmonoxid, en färg- och luktlös gas som är farlig att andas in. Därför ersätter aldrig "det ser ut att brinna bra" en fungerande riskbedömning och ventilation.

Runt ässjan ordnas arbetsplatsen så att rörelsen mellan ässja, städ och avläggningsplats för varm metall blir kort, tydlig och fri från snubbelrisker. Brännbart material ska inte finnas där gnistor, glöd eller varm metall kan antända det. Utrymningsvägar och släckutrustning ska vara tillgängliga enligt arbetsplatsens brandskyddsrutiner.

Verktyg och deras funktion

Städet är det fasta mothåll där mycket av formningen sker. Arbetsytan ska vara hel och städet stabilt förankrat. Olika delar av städet används för planing, böjning, räckning och arbete med hjälpverktyg.

Smideshammaren överför kraft till det varma materialet. Rätt hammare väljs efter arbetsmoment, materialdimension och elevens kontroll. Ett för tungt verktyg ger inte automatiskt bättre smide och kan öka risken för felträffar och belastningsproblem.

Smidestången håller arbetsstycket. Käftarna ska passa ämnets form så att greppet är stabilt utan att du behöver klämma med onödig kraft. En tång som glappar, vrider sig eller bara griper i en liten punkt är en signal att byta tång eller anpassa greppet före uppvärmning.

Andra vanliga verktyg är skruvstycke, avskrot, huggmejslar, dornar, stansar och hjälpverktyg för radier eller profiler. Deras användning kräver egen riskbedömning. Slag på härdade verktyg, felaktiga slagvinklar eller skadade verktyg kan skapa splitterrisk och ska inte förekomma.

Smidbara material och smidesvärme

I vardagligt smedsspråk säger man ofta "järn" om vanligt mjukt stål, men yrkesmässig dokumentation bör ange den faktiska materialtypen när den är känd. För grundövningar är ett rent, dokumenterat lågkolhaltigt stål ofta lämpligt eftersom det normalt har ett förlåtande arbetsområde och tydligt plastiskt beteende vid smidesvärme.

Stål med högre kolhalt eller särskilda legeringar kan ha snävare arbetsområden och kan kräva särskild värmebehandling. De ska därför inte behandlas som om de vore samma material som vanligt lågkolhaltigt stål. Historiskt smidesjärn är också smidbart men har en annan struktur och kan bete sig annorlunda. Gjutjärn är i regel sprött och lämpar sig inte för vanlig varmsmidning.

Okänt skrot är inte ett neutralt övningsmaterial. Om du inte vet legering, tidigare användning eller ytskikt kan uppvärmning skapa både materialfel och hälsofara. Galvaniserat, målat, förkromat, oljigt eller på annat sätt belagt material ska inte läggas i ässjan utan särskild yrkesmässig bedömning och rätt process. Zink och andra ämnen kan ge skadliga luftföroreningar när de värms. Grundregeln i denna modul är därför: använd rent, känt och godkänt material.

När stål värms ändras dess färg, men färgintrycket påverkas av belysning, omgivning och individens färgseende. Färgen är därför en ungefärlig processindikator, inte ett universellt mätinstrument. Följ handledarens instruktioner, materialuppgifter och vid behov lämplig temperaturmätning. Ett arbetsstycke kan dessutom vara farligt varmt även när det inte längre glöder synligt.

Överhettning kan försämra materialet, ge kraftig oxidation och i värsta fall bränna stålet. För kall bearbetning kan i sin tur kräva onödigt stora krafter och öka risken för sprickor eller okontrollerade slag. En erfaren smed växlar därför mellan uppvärmning och formning i en rytm där både material och verktyg hålls under kontroll.

Grundläggande smidestekniker

Sträcka eller räcka ut betyder att göra ett ämne längre och samtidigt minska tvärsnittet. Materialet flyttas gradvis med kontrollerade slag.

Stuka betyder att korta en del av ämnet så att tvärsnittet blir grövre. Det kräver att kraften leds rakt genom den del som ska förtjockas.

Böja eller bocka betyder att ändra ämnets riktning eller radie. En jämn böj kräver kontroll över var deformationen koncentreras.

Vrida betyder att rotera en del av ämnet kring dess längdaxel. För en jämn dekorativ vridning måste rätt sträcka vara varm och båda ändar hållas säkert.

Klyva och stansa används för att skapa delningar eller öppningar med särskilda verktyg. De innebär extra risker från slag, varma verktyg och eventuellt splitter och ska därför bara övas med handledarens valda metod och skydd.

Ässjesvetsning är en etablerad smidesteknik, men den ligger utanför denna grundmoduls praktiska moment eftersom den kräver noggrann kontroll av material, ytor, temperatur, process och risker.

Videon JÄRN & SMIDE - Från material till produkt används som svensk yrkesmässig observationskälla. Titta efter hur arbetsflöde, materialhantering och verktygsval hänger ihop. Videon ersätter inte handledning eller lokala säkerhetsinstruktioner.

Risker och skyddsåtgärder

En professionell smedja bygger säkerhet i flera lager. Den viktigaste principen är att först försöka ta bort eller minska risken vid källan. Därefter används tekniska och organisatoriska åtgärder och sist personlig skyddsutrustning som kompletterande barriär.

Risk	Exempel i smedjan	Förebyggande kontroll
Het metall och glödskal	Brännskador, kastade oxidflagor och brand	Tydlig varmzon, säkert tånggrepp, ordnad avläggningsplats, ögonskydd och arbetsplatsens varningsrutiner
Rök, gas och damm	Förbränningsgaser, kolmonoxid, slipdamm eller föroreningar från beläggningar	Kända rena material, rätt bränslesystem, processventilation och fungerande allmänventilation; vid osäkerhet stoppas arbetet
Buller	Hammarslag mot städ och mekanisk utrustning	Minska onödiga slag och resonans, planera akustiken, begränsa exponeringen och använd föreskrivet hörselskydd
Brandfarlig gas	Läckage, felaktig förvaring eller fel på gasutrustning	Godkänd installation, kontroll enligt tillverkarens anvisningar, rätt förvaring och behörig hantering enligt lokala rutiner
Ergonomi	Tunga verktyg, statisk arbetsställning och upprepade slag	Rätt arbetshöjd, lagom verktygsvikt, varierad arbetsställning, planerade pauser och teknik före kraft
Verktygsfel	Lös hammarhuvud, skadad tång eller sprucket slagverktyg	Kontroll före användning, ta skadade verktyg ur bruk och rapportera felet
Förväxling av varmt och kallt material	Ett mörkt arbetsstycke kan fortfarande ge allvarlig brännskada	Bestämd varmzon, märkning eller fysisk separering och gemensamma varningssignaler

Ögonskydd ska ge skydd mot de partiklar som riskbedömningen identifierar. Hörselskydd ska vara anpassat till den faktiska bullerexponeringen. Skyddsskor bör ge den skyddsnivå som riskbedömningen kräver, och arbetskläder ska sitta så att de inte lätt fångas av utrustning. På en manuell smidesplats används normalt material och klädsel som tål gnistor bättre än lättsmälta syntetplagg, men arbetsplatsens instruktioner bestämmer slutligt val.

Andningsskydd är inte en ersättning för att ta bort föroreningen vid källan. Om riskbedömningen kräver andningsskydd måste rätt typ väljas, passa användaren och ingå i ett system med instruktion och underhåll. En elev ska inte själv försöka lösa en rökig smedja genom att bara ta på sig en mask.

Processdiagram: säker arbetscykel

Före värmning	Under arbetet	Efter arbetet
Materialkontroll → riskkontroll → verktygskontroll	Handledd uppvärmning → kontrollerad formning → återvärmning vid behov	Säker avläggning → avsvalning → kvalitetskontroll → dokumentation

Processen är cyklisk. Om materialet blir för kallt, tånggreppet blir osäkert, ventilationen inte fungerar eller en annan avvikelse uppstår går du inte vidare till nästa steg. Du stoppar arbetet, gör situationen säker och följer handledarens instruktion.

Stegvis demonstration: räcka ut en provbit

Demonstrationen gäller en liten provbit av rent, känt lågkolhaltigt stål i en godkänd utbildningssmedja. Den genomförs under aktiv handledning. Den lär ut arbetsordning och kontroll, inte hur man konstruerar eller finjusterar en ässja.

Steg	Demonstration
Förberedelse	Läs den lokala arbetsberedningen och riskbedömningen. Kontrollera fria gångvägar, ventilation, föreskriven skyddsutrustning och avsedd plats för varm metall.
Materialkontroll	Identifiera den rena, dokumenterade stålbiten. Använd inte ett ämne med okänd legering, okänd beläggning, olja eller färg.
Verktygskontroll	Prova på kallt material att tången greppar stabilt. Kontrollera hammare, städ och avläggningsplats. Skadade verktyg tas ur bruk.
Start av ässja	Ansvarig lärare eller handledare startar och kontrollerar ässjan enligt arbetsplatsens rutin. Eleven ändrar inte gas-, luft- eller säkerhetsinställningar utan uttrycklig instruktion och behörig tillsyn.
Uppvärmning	Värm endast den del som ska formas. Bedöm smidesvärmen enligt handledarens instruktion och materialuppgifter. Använd inte färgen som enda kriterium.
Förflyttning	Kontrollera tånggreppet före lyft. Använd arbetsplatsens överenskomna varningssignal när du flyttar het metall och håll gångvägen fri.
Sträckning	Placera den varma delen på städet och använd kontrollerade hammarslag för att göra ämnet längre och smalare. Arbeta metodiskt och rotera ämnet enligt den teknik handledaren visar för att hålla tvärsnittet jämnt.
Återvärmning	När materialets motstånd ökar eller handledaren bedömer att arbetsvärmen är för låg avbryter du slagningen och återvärmer. Försök inte kompensera kallt material med hårdare slag.
Avslut och avläggning	Lägg ämnet på den markerade platsen för varm metall. Lämna det inte på en vanlig arbetsbänk där någon kan ta i det. Avsluta ässjan enligt ansvarig persons rutin.
Kvalitetskontroll	När ämnet är säkert att hantera kontrollerar du längd, tvärsnitt, rakhet, yta och övergångar. Notera sprickor, kraftig oxidation eller andra avvikelser och diskutera orsaken med handledaren.

Videon Smideskurs visar svenska grundtekniker som sträckning, klyvning, vridning, stukning och drivning. Använd den för att observera rörelsemönster och yrkestermer, inte som instruktion för ensamarbete med varm metall.

Vanliga fel och hur de förebyggs

Vanligt fel	Varför det är ett problem	Bättre arbetssätt
Smida för kallt	Kräver större kraft och kan ge sprickor eller dålig formkontroll	Avbryt i tid och återvärm enligt materialets och handledarens arbetsområde
Överhetta materialet	Ökar oxidation och kan skada materialstrukturen	Värm kontrollerat och stoppa om handledaren ser tecken på överhettning
Lita bara på färgen	Färgbedömning påverkas av ljus och synförhållanden	Kombinera observation med materialdata, processvana och vid behov mätning
Använda fel tång	Arbetsstycket kan vrida sig eller tappas	Prova greppet kallt och välj tång som passar dimension och form
Slå hårdare när kontrollen minskar	Ökar felträffar och belastning utan att lösa grundorsaken	Återställ arbetsvärme, ställning, verktygsval och slagteknik
Blanda okända material	Olika legeringar och beläggningar kan kräva olika processer och skapa risker	Märk och separera material och använd spårbara ämnen i undervisningen

Kvalitetskriterier

Ett bra övningsresultat bedöms inte bara efter utseende. En yrkesmässig kvalitetskontroll kopplar resultatet till ritning, funktion, material och process. För en enkel räckt provbit kan relevanta kriterier vara jämnt tvärsnitt, avsedd längd, rimlig rakhet, mjuka övergångar, frånvaro av synliga sprickor och kallveck samt en yta utan tecken på kraftig bränning. Måtten ska kontrolleras med lämpligt mätverktyg när stycket är säkert att hantera.

Kvalitet omfattar också processdisciplin: materialet ska vara känt, verktygen ska ha valts medvetet, onödigt materialspill ska undvikas och avvikelser ska dokumenteras. För konstsmide kan uttryck, rytm och ytkaraktär vara avsiktliga kvaliteter, men de får inte dölja sprickor, svaga övergångar eller säkerhetsproblem.

Hållbarhet i smedjan

Hållbar smidespraktik börjar med att använda rätt mängd rätt material. Kända restbitar från dokumenterade material kan vara värdefulla övningsämnen när de är rena och godkända. Okänt skrot ska däremot inte väljas bara för att det verkar resurssnålt; osäker materialidentitet kan skapa större risk och sämre resultat.

Energianvändningen minskar när arbetsmoment planeras så att ässjan inte hålls varm i onödan och när flera passande moment samordnas utan att säkerheten försämras. Att smida nära slutlig form kan minska behovet av efterföljande slipning och därmed både energianvändning, damm och materialförlust.

Verktyg som underhålls och kan repareras får längre livslängd. Metallspill sorteras enligt verksamhetens avfallsrutiner när det har svalnat och är säkert att hantera. Glödskal, sliprester och förorenat avfall ska inte automatiskt behandlas som rent metallskrot; lokala regler och mottagarens anvisningar styr hanteringen.

Reflektion och yrkesöverföring

Hur märks yrkesskicklighet i ett enkelt smidesmoment?: Tänk på förberedelse, värmebedömning, tånggrepp, slagkontroll, arbetsställning, materialhushållning och kvalitet – inte bara slutformen.
När ska du stoppa arbetet även om övningen inte är klar?: När en säkerhetsbarriär faller bort, till exempel vid osäkert grepp, fel på ventilation, okänd materialidentitet, skadat verktyg eller otydlig kommunikation.
Varför är en öppen kurs inte samma sak som en yrkesbehörighet?: En kurs kan förmedla kunskap och övningar, men formell kompetens bedöms och utfärdas inom separata utbildnings-, bransch- och regelverk.
Hur kan ett konstnärligt mål förenas med repeterbar kvalitet?: Genom att definiera vilka variationer som är avsiktliga och vilka egenskaper som måste vara stabila för funktion, säkerhet och hållbarhet.

Källor, versionskontroll och fackgranskning

De regel- och utbildningsrelaterade uppgifterna i denna version har kontrollerats mot aktuella svenska officiella eller ansvariga källor den 4 september 2026. Eftersom regler och utbildningsstrukturer kan ändras ska en lärare eller arbetsmiljöansvarig kontrollera att källorna fortfarande är aktuella före praktisk användning.

Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 – Systematiskt arbetsmiljöarbete; AFS 2023:10 – Risker i arbetsmiljön; AFS 2023:11 – Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning; AFS 2023:12 – Utformning av arbetsplatser
Myndigheten för civilt försvar: MSBFS 2020:1 – Hantering av brandfarlig gas och aerosoler; Vägledning om brandfarliga gaser
Skolverket: Gy25 – program och ämnen; Ämnet Konsthantverk
Myndigheten för yrkeshögskolan: Information om yrkeshögskolan
Svensk standardisering och ackreditering: Swedacs beskrivning av svensk standardisering; SIS – standarder och hur de används
Yrkesmeriter inom hantverk: Sveriges Hantverksråd – bestämmelser för gesäll- och mästarbrev; Förordning om mästarbrev för hantverkare

För fackgranskaren: kontrollera särskilt att lokala rutiner för gas, brand, ventilation, buller, personlig skyddsutrustning och avläggning av het metall stämmer med verkstadens riskbedömning. Kontrollera också att de föreslagna materialbeteckningarna motsvarar de material som faktiskt används i undervisningen. Officiella regler och arbetsplatsens instruktioner har alltid företräde.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion används för regler, utbildning och yrkesmeriter i den här modulen? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder gemensamt)

Vad ska göras innan en praktisk smidesövning påbörjas? (Följa riskbedömningen och arbetsplatsens instruktioner) (!Tända ässjan först och ordna resten efteråt) (!Välja den tyngsta hammaren) (!Prova sig fram utan handledning)

Vilket material är mest lämpligt för en grundövning enligt kursens princip? (Rent känt lågkolhaltigt stål med dokumenterad kvalitet) (!Okänt galvaniserat skrot) (!Målat skrot med okänd legering) (!Gjutjärn av okänt ursprung)

Varför ska belagt eller okänt skrot inte värmas utan särskild bedömning? (Beläggningar och föroreningar kan ge farliga luftföroreningar) (!Det blir alltid för mjukt för att smidas) (!Det kan inte ledas värme genom skrot) (!Det gör alltid städet magnetiskt)

Vilken princip kommer först i riskkontrollens ordning? (Minska eller ta bort risken vid källan) (!Förlita sig enbart på personlig skyddsutrustning) (!Acceptera risken om arbetet går snabbt) (!Öka slaghastigheten för att förkorta exponeringen)

Hur ska stålets glödfärg användas i grundläggande temperaturbedömning? (Som en ungefärlig signal tillsammans med andra underlag) (!Som ett exakt temperaturinstrument i alla ljusförhållanden) (!Som bevis för att materialet är säkert att ta i) (!Som ersättning för materialkunskap)

Vad betyder det att sträcka ett ämne i smedjan? (Göra ämnet längre och smalare genom plastisk deformation) (!Göra ämnet kortare och grövre) (!Kylda ner ämnet i vatten) (!Mäta ämnets kemiska sammansättning)

Vad gör du när materialets motstånd ökar och arbetsvärmen blir för låg? (Avbryter och återvärmer enligt handledarens instruktion) (!Slår hårdare tills formen ändå ändras) (!Byter till okänt skrot) (!Lägger ämnet på en vanlig arbetsbänk)

Vilket är ett relevant kvalitetskriterium för en enkel räckt provbit? (Jämn form utan synliga sprickor och med kontrollerade övergångar) (!Största möjliga mängd glödskal) (!Så många hammarmärken som möjligt) (!Oidentifierat material för större variation)

Ger denna aiMOOC automatiskt ett yrkesbevis eller mästarbrev? (Nej kursen ger ingen sådan formell merit) (!Ja efter avslutat quiz) (!Ja om eleven använder en gasässja) (!Ja om alla öppna uppgifter lämnas in)

Memoryspel

Ässja	Utrustning eller plats där material värms för smide
Städ	Fast mothåll där varm metall formas med slag
Smidestång	Greppverktyg som håller ett hett arbetsstycke
Sträckning	Formning som gör ämnet längre och smalare
Stukning	Formning som gör en del kortare och grövre
Glödskal	Oxidskikt som bildas på upphettat stål
Riskbedömning	Systematisk bedömning av faror och skyddsåtgärder före arbete

Dra och släpp

Matcha smidestekniken med rätt beskrivning.	Resultat
Sträcka	Göra ämnet längre och smalare
Stuka	Göra en del kortare och grövre
Vrida	Rotera materialet kring längdaxeln
Böja	Ändra materialets riktning eller radie
Klyva	Dela materialet längs en kontrollerad linje
Stansa	Skapa en öppning med ett avsett verktyg och mothåll

Korsord

Ässja	Vad kallas utrustningen där metallen värms inför smide?
Städ	Vad kallas det fasta mothåll som smeden slår arbetsstycket mot?
Tång	Vilket handverktyg håller det heta arbetsstycket?
Stukning	Vilken teknik gör en del av ämnet kortare och grövre?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på upphettat stål?
Ventilation	Vilket tekniskt system för bort förorenad luft från arbetsmiljön?

Öppna uppgifter

Enkel

Riskkarta för smedjan: Rita en enkel plan över en lärarvisad utbildningssmedja och markera varmzon, fria gångvägar, ventilation, avläggningsplats och utrymningsväg utan att gå in i avspärrade områden.
Verktygskort för smide: Skapa ett bild- eller textkort om ett kallt smidesverktyg med svensk yrkesterm, funktion, kontroll före användning och en relevant säkerhetsregel; använd en egen eller godkänd bild.
Materialkort för stål: Jämför märkning eller materialblad för två dokumenterade stålämnen och förklara vilket som lämpar sig bäst för en handledd grundövning utan att värma materialen.
Reflektionslogg om handledning: Skriv en kort reflektion om varför varm metall, ässjor och bränslen kräver handledning, riskbedömning och lokala instruktioner.

Standard

Processfilm om grundsmide: Planera ett bildmanus och, om läraren godkänner det, spela in en kort textad film av ett handledt grundmoment; undvik personuppgifter och visa även förberedelse och säker avläggning.
Kvalitetsmätning av provbit: Mät en helt avsvalnad provbit och dokumentera längd, tvärsnitt, rakhet, yta och synliga avvikelser i en enkel kontrollrapport.
Yrkesintervju med smed: Intervjua med samtycke en smed, yrkeslärare eller verkstadshandledare om ässjetyper, materialval och riskkontroll och sammanfatta svaren utan onödiga personuppgifter.
Hållbarhetsgranskning av verkstad: Kartlägg tillsammans med handledare var material, energi och sliparbete kan sparas i skolans verkstad och föreslå tre realistiska förbättringar som inte försämrar säkerheten.

Avancerad

Arbetsberedning för smidesmoment: Skriv en arbetsberedning för en enkel handledd smidesövning med materialidentitet, arbetsordning, risker, skyddsåtgärder, stoppkriterier och kvalitetskontroll; låt ansvarig lärare granska den före praktiskt arbete.
Tillgänglig säkerhetsinstruktion: Skapa en svensk illustrerad affisch eller textad kortfilm om säker förflyttning och avläggning av het metall med tydlig kontrast, textalternativ och språk som fungerar för nya elever; låt en fackperson granska innehållet.
Kvalitetsmatris för smide: Bygg en bedömningsmatris som väger samman form, mått, yta, materialspårbarhet, processdisciplin och resurshushållning och prova den på fotografier eller kalla övningsbitar.
Fackgranskning mot svenska källor: Kontrollera kursens påståenden om arbetsmiljö, brandfarlig gas, utbildning, standardisering och yrkesmeriter mot aktuella svenska originalkällor och skriv en ändringslogg; uppgiften kräver inget praktiskt hetarbete.

Länkade lärandeområden

Hantering av ässjor och smidbara material

Ordlista

Begrepp	Förklaring
Ässja	Plats eller utrustning där metall värms för smide.
Smidesvärme	Det arbetsområde där materialet har tillräcklig plasticitet för det avsedda smidesmomentet.
Städ	Stabilt mothåll med arbetsytor för formning av metall.
Smidestång	Tång utformad för att hålla arbetsstycket säkert under smide.
Sträckning	Bearbetning som gör ämnet längre och minskar dess tvärsnitt.
Stukning	Bearbetning som gör en del kortare och ökar dess tvärsnitt.
Glödskal	Oxidskikt som bildas på stålytan vid uppvärmning i syrehaltig miljö.
Smidbarhet	Materialets förmåga att deformeras plastiskt genom smide utan oacceptabla skador.
Riskbedömning	Systematisk bedömning av faror, exponering och vilka åtgärder som krävs före och under arbetet.
Processventilation	Ventilation som fångar in luftföroreningar nära den plats där de bildas.
Materialspårbarhet	Möjlighet att koppla ett ämne till känd materialtyp eller dokumentation så att rätt process kan väljas.
Avläggningsplats	Markerad och säker plats där varm metall läggs så att den inte förväxlas med kallt material.
Kallveck	Ytfel där material har vikts in utan att bindas samman på ett kvalitativt sätt.
Stoppkriterium	Förutbestämd situation som innebär att arbetet ska avbrytas och göras säkert innan det får fortsätta.