Die Druckversion wird nicht mehr unterstützt und kann Darstellungsfehler aufweisen. Bitte aktualisiere deine Browser-Lesezeichen und verwende stattdessen die Standard-Druckfunktion des Browsers.

Dekorativ ytgestaltning — Planering och förberedelse

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här aiMOOC-kursen är modulen Planering och förberedelse inom Dekorativ ytgestaltning och är skriven för yrkeselever inom smide, konstsmide och konstnärligt metallhantverk. Fokus ligger på hur du planerar, provar, dokumenterar och kvalitetssäkrar en dekorativ yta innan en riskfylld eller irreversibel behandling påbörjas.

Företräde för regler och instruktioner: Gällande svenska regler, arbetsgivarens riskbedömning, maskinernas bruksanvisningar, säkerhetsdatablad och lokala arbetsplatsinstruktioner har alltid företräde framför den här kursen. Kursen ersätter inte handledning, yrkesintroduktion, behörighetskrav eller arbetsledning. Riskfyllda moment ska inte utföras utan kompetent handledning och ett godkänt arbetssätt.

Kursen utfärdar ingen certifiering och innebär ingen automatisk yrkesbehörighet. Den ger inte heller någon automatisk likvärdighet med utbildningar, regler, standarder eller yrkestitlar i Finland eller på Åland.

Öppen och inkluderande lärresurs: Texten och kursstrukturen är avsedda för öppen användning och vidare expertgranskning i MOOCwiki. Wikimedia Commons-bilder används enligt licensen på respektive filsida. YouTube-videor är externa inbäddningar och deras rättigheter styrs separat. Arbetsberedningar, instruktioner och personlig skyddsutrustning ska anpassas till individens erfarenhet, kroppsmått, språkbehov och eventuella funktionsnedsättning utan att säkerhetsnivån sänks.

Lärandemål

Efter kursen ska du kunna:

beskriva skillnaden mellan underlag, yttillstånd, ytprofil, dekorativt uttryck och skyddande ytbehandling
ta fram en arbetsberedning med designavsikt, materialidentitet, processordning, riskkontroller och kvalitetskriterier
välja lämpliga provbrickor och referensprov innan du arbetar på den färdiga detaljen
identifiera vanliga föroreningar och ytfel som valshud, glödskal, rost, fett, grader, svetssprut och oönskade slipspår
förklara hur verktygsval och slipriktning påverkar det visuella uttrycket
planera riskkontroller enligt svenska arbetsmiljöprinciper och arbetsplatsens instruktioner
dokumentera ett resultat så att det kan jämföras, upprepas och expertgranskas
resonera om hållbarhet, reparerbarhet, materialhushållning och lång livslängd

Från idé till ytspecifikation

Dekorativ ytgestaltning börjar inte med en slipmaskin eller en burk ytbehandling. Den börjar med att du bestämmer vad ytan ska kommunicera, vilket underlag du faktiskt har och vilka egenskaper som måste bevaras. I konstsmide är hammarslag, glödskal, valsstruktur, filspår eller polerade högdagrar ofta medvetna estetiska element. En alltför aggressiv rengöring kan därför förstöra det uttryck som beställaren eller formgivaren vill ha.

Kärnbegrepp i arbetsberedningen:

Designavsikt: en tydlig beskrivning av önskat visuellt och taktilt uttryck, till exempel råsmidd, jämnt borstad, sidenmatt eller med polerade högdagrar
Underlag: materialet och dess dokumenterade identitet, till exempel låglegerat konstruktionsstål, rostfritt stål eller kopparlegering
Yttillstånd: det du möter före behandling, exempelvis valshud, glödskal, ytrost, fett, färgrester, svetssprut eller tidigare beläggning
Ytprofil: ytans topografi efter bearbetning; profil och slipbild påverkar både utseende och hur en senare beläggning fäster
Provbricka: en representativ materialbit där processordning och uttryck provas innan den färdiga detaljen behandlas
Referensprov: ett godkänt prov som används som visuell och taktil jämförelse vid kvalitetskontroll
Spårbarhet: möjligheten att koppla resultatet till material, verktyg, processordning, produkt och datum

Processdiagram för planering
Uppdrag	→	Material och yttillstånd	→	Provbricka	→	Godkänd ytspecifikation
Beställarens funktion och uttryck	→	Identifierat underlag och dokumenterade föroreningar	→	Kontrollerad metod och riskbedömning	→	Referensprov, processkort och kvalitetskriterier

Ett autentiskt uppdrag kan vara en smidd innergrind där beställaren vill behålla tydliga hammarslag men få en lugn, mörk helhet. Ett annat kan vara ett ljusställ där upphöjda kanter ska bli ljusare än fördjupningar. I båda fallen behöver du först bestämma vilka spår som är avsiktliga och vilka som är fel innan material avverkas.

Material, yttillstånd och dekorativt uttryck

Stål som har valsats, smitts, svetsats eller lagrats kan bära flera skikt och spår samtidigt. Valshud är ett oxidiskt skikt från varmvalsning. Glödskal bildas när stål oxiderar vid uppvärmning. Ytrost kan uppstå vid fukt. Fett, märkfärg, svetsstänk och sliprester kan dessutom förändra både utseende och vidhäftning.

I planeringsskedet ska du identifiera underlaget innan du väljer metod. Okänt skrot, målade delar, pläterade eller galvaniserade material får inte värmas eller bearbetas på ett sätt som kan frigöra farliga ämnen förrän material och beläggning har identifierats och arbetsplatsens riskbedömning medger arbetet. Detta är särskilt viktigt i utbildningsmiljö, där handledaren ska godkänna materialet innan bearbetning.

För dekorativt smide är det ofta bättre att tänka i bevarandenivå än i "så blankt som möjligt". Exempel:

Önskat uttryck	Vad som ofta bevaras	Vad som normalt behöver hanteras i planeringen
Råsmidd yta	Hammarslag och kontrollerad smidesstruktur	Lösa oxidskikt, fett, skarpa grader och oavsiktliga märken
Borstad yta	En riktad eller korsad slipbild	Ojämn riktning, kvarvarande föroreningar och oavsiktliga djupa spår
Polerade högdagrar	Små upphöjda partier som fångar ljus	För stor materialavverkning och avrundning av skarpa formdetaljer
Målad eller klarlackad yta	Den avtalade ytprofilen under beläggningen	Föroreningar, dålig kantberedning och otillräcklig förbehandling
Patinerad yta	Kontrollerad färgvariation	Okänd kemi, ojämn rengöring och bristande provning

Verktyg, material och riskkontroller

Planering handlar lika mycket om vad du inte ska göra som om vilket verktyg du väljer. Handverktyg kan ge långsammare men mer kontrollerad avverkning. Maskinella metoder kan vara effektiva men kan snabbt ändra geometri, kasta partiklar, skapa damm och buller samt ge oönskad värme eller slipbild.

Vanliga verktygs- och materialgrupper i förberedelsen är handstålborstar, filar, skrapor, slipduk och slipnät, icke-vävda slipmaterial, roterande stålborstar, slipmaskiner, punktutsug, belysning för släpljus, lupp, skjutmått, maskeringsmaterial, rena torkdukar, provbrickor och dokumentationskort. Kemiska rengörings- eller ytbehandlingsprodukter får bara användas enligt säkerhetsdatablad, leverantörsanvisning och arbetsplatsens beslutade metod.

Närbild av en roterande stålborste avsedd för maskinell rengöring.

En roterande stålborste kan avlägsna lösa oxider men kräver rätt maskin, skydd, kontroll av borsten och kompetent användare.

Riskkontroll ska följa en tydlig ordning:

ta bort eller undvik onödiga risker, till exempel genom att välja känt material och en mindre aggressiv metod
använd tekniska skydd som maskinskydd, utsug, avskärmning och säker fastspänning när det är relevant
organisera arbetet så att bara personer med rätt uppgift och kunskap använder riskfylld utrustning
använd personlig skyddsutrustning som sista skyddsnivå när riskerna inte kan reduceras tillräckligt på annat sätt

För roterande utrustning ska du särskilt planera för intrassling, lossnande borsttrådar eller abrasiv, gnistor, buller, vibrationer och kast av arbetsstycket. Lösa kläder, smycken och osäkrat långt hår hör inte hemma nära rotation. Handskar är inte automatiskt lämpliga vid roterande utrustning; följ maskinens bruksanvisning och arbetsplatsens riskbedömning. Vid arbete med damm eller kemikalier ska ventilation, utsug och eventuellt andningsskydd väljas utifrån den dokumenterade risken. Tätsittande andningsskydd behöver individuell utprovning för att ge avsedd skyddseffekt.

Inkluderande arbetsberedning innebär att arbetsstyckets höjd, räckvidd, belysning, verktygsgrepp, lyfthjälpmedel och arbetscykel anpassas så att personen kan arbeta med gynnsamma ställningar. Instruktioner ska vara begripliga och kan behöva kombineras med bilder, demonstration och muntlig återkoppling.

Teknikexempel, USA: Videon visar olika stålborstar i en smedja och är på engelska. Använd den för att observera verktygstyper och yteffekt, inte som regelkälla för svensk arbetsmiljö. Svenska regler, maskinens instruktioner och din arbetsplats riskbedömning gäller.

Demonstration: planera och förbered en provbricka

Den här demonstrationen stannar vid en förberedd och dokumenterad provbricka. Den innehåller inga recept för patinering, kemisk betsning eller upphettad ytbehandling. Om utbildningen senare går vidare till sådana moment ska de ske som separat, handledd aktivitet med egen riskbedömning.

Förutsättning: handledaren tillhandahåller en liten, känd och obelagd stålbit som kan bearbetas kallt med godkända handverktyg.

Tolka uppdraget. Skriv en mening om önskat uttryck, till exempel "bevara hammarslag men ta bort löst glödskal och fett".
Identifiera materialet. Anteckna materialuppgiften från handledaren och markera om det finns tidigare beläggning, rost, grader eller okända rester. Oklarheter stoppar arbetet tills de är utredda.
Gör riskbedömningen. Lista vassa kanter, partiklar, belastning och eventuella kemikalier. Välj endast de metoder som handledaren har godkänt.
Förbered arbetsplatsen. Säkerställ bra belysning, stabil arbetsställning, ordning på arbetsytan och rätt skydd enligt instruktion.
Rengör enligt godkänd metod. Använd arbetsplatsens valda rengöringssystem och följ produktens instruktion. Blanda inte egna kemikalier.
Avgrada kontrollerat. Bearbeta endast vassa grader med godkänt handverktyg så att avsiktlig smidesstruktur inte försvinner.
Skapa jämförelsezoner. Låt en liten yta vara referens, bearbeta en zon med handstålborste och en annan med ett godkänt fint handabrasiv. Maskinell bearbetning ingår inte i elevens självständiga demonstration.
Inspektera i släpljus. Vrid provbrickan under samma belysning och beskriv riktning, glans, kvarvarande oxider och eventuella repor.
Fotografera och märk. Ta översiktsbild och närbild tillsammans med zonernas namn. Anteckna verktyg, ordning och datum i ett processkort.
Godkänn innan nästa steg. Jämför med designavsikten och låt handledare eller beställarrepresentant välja referenszon. Först därefter får nästa modul planeras.

Kontrollpunkt	Godtagbart tecken	Stoppsignal
Materialidentitet	Material och tidigare yta är kända	Okänt, pläterat eller målat material utan godkänd bedömning
Ytans uttryck	Avsiktlig struktur finns kvar	Oavsiktlig utplaning eller djupa slipspår
Renhet	Ingen synlig lös smuts eller fettfilm enligt vald kontroll	Kvarvarande förorening som kan påverka nästa steg
Kanter	Säkra att hantera och enligt ritning	Vassa grader eller oförklarlig geometriändring
Dokumentation	Provbricka och processkort går att koppla ihop	Resultatet kan inte återskapas eller jämföras

Vanliga fel och hur de förebyggs

Att börja på den färdiga detaljen. Utan provbricka kan en liten förändring i slipmedel eller borste ge ett helt annat uttryck. Förebygg genom att godkänna referensprov först.

Att slipa bort smidets karaktär. Om verktyget tar mer material än planerat kan kanter, hammarslag och övergångar bli anonyma. Förebygg genom att definiera vad som ska bevaras och välja minsta nödvändiga avverkning.

Att behandla alla mörka ytor som smuts. Glödskal, valshud och en avsiktlig smidesyta är inte samma sak som lös rost eller fett. Bedöm funktion och design innan rengöring.

Att blanda verktyg mellan material. En borste eller ett abrasiv som använts på vanligt kolstål kan förorena rostfritt material. Planera separata, märkta verktyg där materialkraven kräver det.

Att bedöma ytan i dåligt ljus. En yta kan se jämn ut framifrån men visa djupa repor i släpljus. Använd samma ljus och samma betraktningsriktning vid jämförelser.

Att hoppa över processkortet. Ett resultat som inte går att koppla till verktyg, material och processordning är svårt att upprepa. Dokumentera direkt medan uppgifterna är färska.

Kvalitet, hållbarhet och reparerbarhet

Kvalitet i dekorativ ytgestaltning är inte alltid samma sak som hög glans eller fullständig visuell likformighet. I ett handsmitt arbete kan kontrollerad variation vara ett kvalitetskriterium. Därför behöver kriterierna vara skrivna före arbetet.

Ett användbart kvalitetsunderlag innehåller minst: godkänt referensprov, vilket underlag som används, vilka ytegenskaper som ska bevaras, vilken förorening som måste avlägsnas, tillåten variation i färg och slipbild, vilka kanter och håligheter som ska kontrolleras, hur belysningen ska vara vid slutkontroll samt hur resultatet dokumenteras.

Hållbar planering innebär att undvika onödig materialavverkning, använda provbitar från lämpliga spillbitar när det går, välja processer som ger önskad livslängd, minimera omarbete, planera underhåll och skilja avfall enligt arbetsplatsens rutiner. En yta som är lätt att inspektera och underhålla kan ge längre brukstid än en spektakulär yta som inte går att reparera. Välj kemiska produkter med hänsyn till funktion, säkerhetsdatablad, arbetsmiljö och miljökrav, inte enbart efter färgeffekt.

Materialexempel, Sverige: Videon är inspelad vid svensk stålproduktion men är på engelska. Använd den som material- och processkontext. Den visar varför materialspårbarhet och processkontroll är viktiga, men den ersätter inte specifik utbildning i dekorativ ytbehandling.

Svensk jurisdiktion, utbildning och standardisering

Uppgifterna i detta avsnitt kontrollerades mot aktuella svenska källor den 4 september 2026. Kontrollera alltid om en senare version har kommit innan kursen används i skarp verksamhet.

Arbetsmiljö, Sverige: Arbetsmiljöverkets AFS 2023:1 kräver att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsmiljön och dokumenterar riskbedömningar skriftligt. AFS 2023:11 reglerar säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning; där framgår bland annat att tekniska och organisatoriska skydd ska prioriteras före personlig skyddsutrustning och att arbetstagare ska få nödvändiga instruktioner. AFS 2023:10 innehåller krav för bland annat kemiska riskkällor, belastningsergonomi, buller och vibrationer. Tillämpningen beror på den faktiska arbetsuppgiften.

Yrkesutbildning, Sverige: Skolverkets Gy25 gäller för gymnasial utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2025. Hantverksprogrammet har upphört. Industritekniska programmet har bland annat inriktningen produkt och maskinteknik, där elever arbetar med verktyg, industriutrustning och material. Den här aiMOOC-modulen är ett kompletterande lärmaterial och ska inte beskrivas som en nationell examen, ett gesällbrev eller en yrkescertifiering.

Standardisering, Sverige: Kommerskollegium beskriver SIS, SEK Svensk Elstandard och ITS som de svenska standardiseringsorganisationerna. För ytbehandling och korrosionsskydd av stål är SIS det relevanta standardiseringsorganet. SIS är av regeringen utsett att representera Sverige i ISO och CEN. SS-EN ISO 8501-1:2007 är fortfarande angiven som gällande och används för visuell bedömning av stålytors renhet före målning. Den är inte en allmän estetisk regel för allt konstsmide; använd den när kontrakt, specifikation eller vald beläggningsprocess gör den relevant. Standarder ersätter inte lag, föreskrift, arbetsgivaransvar eller lokala instruktioner.

Ackreditering och certifiering, Sverige: Swedac är Sveriges nationella ackrediteringsorgan. Ackreditering, certifiering, utbildningsbevis och en standard är olika saker. Den här kursen medför ingen automatisk certifiering.

Officiella och nationella källor för expertgranskning:

Land	Hur kursen ska användas
Sverige	Jurisdiktion för regler, utbildningsuppgifter och standardiseringshänvisningar i denna modul.
Finland	Inte behandlat i denna modul. Kontrollera finska behöriga myndigheter och utbildningsorgan separat. Ingen automatisk likvärdighet antas.
Åland	Inte behandlat i denna modul. Kontrollera åländska och tillämpliga finländska behöriga organ separat. Ingen automatisk likvärdighet antas.

Reflektion och expertgranskning

Ställ dig följande frågor före ett verkligt uppdrag: Vilka spår berättar om smidesprocessen och ska bevaras? Vilka ytfel riskerar att försämra funktion eller senare beläggning? Hur vet du att provbrickan är representativ? Vilka beslut är estetiska och vilka är säkerhets- eller funktionskrav? Vem har mandat att godkänna referensprovet? Hur kan detaljen underhållas om fem eller tjugo år?

För expertgranskning bör en yrkesverksam smed eller ytbehandlare kontrollera terminologi och arbetsflöde, en arbetsmiljökunnig kontrollera riskavsnittet, och en yrkeslärare kontrollera att uppgifter, bedömning och språk passar den aktuella elevgruppen. Ändringar ska dokumenteras så att kursens versionshistorik kan följas.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vad ska du fastställa innan du väljer metod för ytberedning? (Material, designavsikt och risker) (!Endast vilket verktyg som går snabbast) (!Endast vilken färg slutytan ska ha) (!Endast hur blank ytan kan bli)

Vad är glödskal? (Ett oxidiskt skikt som bildas på stål vid uppvärmning) (!En skyddsfilm av olja efter polering) (!Ett mätvärde för materialets hårdhet) (!En typ av maskeringstejp)

Varför används en provbricka? (För att verifiera uttryck och process innan den färdiga detaljen behandlas) (!För att ersätta all dokumentation) (!För att göra riskbedömning onödig) (!För att slippa identifiera materialet)

Vilken skyddsprincip ska prioriteras före personlig skyddsutrustning? (Att minska risken genom tekniska och organisatoriska åtgärder) (!Att alltid börja med tjockare handskar) (!Att arbeta snabbare för kortare exponering) (!Att låta varje elev välja helt själv)

Vad gör du om materialet har en okänd beläggning? (Stoppar och identifierar material och beläggning innan bearbetning) (!Värmer det tills beläggningen försvinner) (!Slipar direkt tills metallen blir blank) (!Täcker beläggningen med vax)

Hur gör du en rättvis visuell jämförelse mellan två provytor? (Använder samma belysning och samma referensprov) (!Bedömer en yta i dagsljus och den andra i mörker) (!Byter verktyg utan att dokumentera det) (!Tittar bara på ytan rakt framifrån)

Vad är syftet med maskering i ytberedningen? (Att skydda eller avgränsa områden som inte ska behandlas) (!Att öka stålets kolhalt) (!Att mäta ytans hårdhet) (!Att ersätta rengöring)

Vad gör ett processkort användbart? (Det kopplar resultatet till material verktyg ordning och datum) (!Det visar bara vem som fotograferade detaljen) (!Det anger endast detaljens vikt) (!Det ersätter ett godkänt referensprov)

Hur ska en standard användas i ett konstsmidesuppdrag? (När den är relevant för specifikationen utan att ersätta regler och arbetsplatsinstruktioner) (!Som automatisk lag för alla dekorativa ytor) (!Som ersättning för handledning) (!Som garanti för att alla länder har samma krav)

Vad gäller om en svensk utbildningsmodul jämförs med Finland eller Åland? (Ingen automatisk likvärdighet får antas) (!Alla regler och yrkestitlar är automatiskt identiska) (!Svenska föreskrifter gäller automatiskt i båda områdena) (!Samma certifiering uppstår utan särskild prövning)

Memoryspel

Ytprofil	Ytans topografi efter bearbetning
Glödskal	Oxidskikt som kan bildas på upphettat stål
Provbricka	Representativ materialbit för att prova process och uttryck
Referensprov	Godkänt jämförelseprov för kvalitetskontroll
Maskering	Avgränsning som skyddar ytor som inte ska behandlas
Spårbarhet	Samband mellan resultat material process och dokumentation

Dra och släpp

Matcha rätt begrepp med rätt förklaring.	Planering och förberedelse
Designavsikt	Beskrivning av önskat visuellt och taktilt uttryck
Underlagskontroll	Identifiering av material yttillstånd och föroreningar
Riskbedömning	Dokumentation av risker och beslutade skyddsåtgärder
Processordning	Bestämd följd av rengöring bearbetning kontroll och dokumentation
Provbricka	Säker kontroll av metod innan den färdiga detaljen behandlas
Kvalitetskontroll	Jämförelse med referensprov under överenskommen belysning

Korsord

Glödskal	Vilket oxidiskt skikt kan uppstå på stål efter uppvärmning?
Avfettning	Vad kallas rengöring som avlägsnar olja och fett före fortsatt ytberedning?
Maskering	Vad kallas avgränsning som skyddar en del av ytan från behandling?
Provbricka	Vad kallas en representativ bit där en planerad yta testas först?
Ytprofil	Vilket ord beskriver ytans topografi efter bearbetning?
Spårbarhet	Vad kallas möjligheten att koppla resultatet till material och processdata?

Öppna uppgifter

Enkel

Ytinventering: Fotografera tre säkra och kalla metallföremål och markera synliga hammarslag, rost, valshud, glödskal eller slipspår utan att bearbeta föremålen.
Ytordlista: Skapa ett bildkort med minst åtta yrkestermer från kursen och förklara hur varje term påverkar planeringen.
Riskkarta: Rita en svensk märkt skiss över en tänkt arbetsplats och markera var partiklar, buller, dålig arbetsställning och obehörig åtkomst kan bli problem.
Kvalitetschecklista: Skriv en enkel checklista för materialidentitet, referensprov, belysning, kanter, renhet och dokumentation.

Standard

Smedintervju: Intervjua en yrkesverksam smed eller yrkeslärare om hur de bestämmer vilka smidesspår som ska bevaras och sammanfatta svaren utan att publicera personuppgifter.
Provbricka med handverktyg: Genomför under handledning den säkra provbricksdemonstrationen med endast de kalla handmetoder som läraren har godkänt och dokumentera zonerna.
Ytjämförelse: Jämför två handbearbetade provytor i samma släpljus och skriv hur riktning, glans och synliga repor skiljer sig.
Hållbar processplan: Föreslå hur spillbitar, minskad materialavverkning, återanvändbara prov och planerat underhåll kan minska resursanvändningen.

Avancerad

Processkort för beställning: Utforma ett professionellt processkort för en smidd grinddetalj med designavsikt, material, riskkontroller, provbricka, kontrollpunkter och godkännande.
Felanalys av yta: Analysera ett fotografi av en ojämn dekorativ yta och skilj mellan möjliga materialfel, processfel och avsiktlig handgjord variation.
Tillgänglig arbetsberedning: Gör om en arbetsstation på ritning så att höjd, räckvidd, lyfthjälp, belysning och instruktioner fungerar för fler kroppsmått och förutsättningar utan lägre säkerhet.
Expertgranskning: Producera en kort svensk video eller presentation där du försvarar en ytspecifikation inför en lärare eller yrkessmed och reviderar den efter deras återkoppling.

Länkade lärandeområden

Dekorativ ytgestaltning

Ordlista

Arbetsberedning: Planerad beskrivning av hur ett arbete ska genomföras med material, ordning, riskkontroller och kvalitetskrav.
Avfettning: Kontrollerad rengöring som avlägsnar olja och fett inför fortsatt ytberedning.
Designavsikt: Det visuella, taktila och funktionella uttryck som ytan ska uppnå.
Glödskal: Oxidskikt som kan bildas på stål vid uppvärmning.
Kantberedning: Planerad bearbetning av kanter för säkerhet, geometri och en efterföljande ytbehandlings funktion.
Maskering: Skydd eller avgränsning av ytor som inte ska behandlas.
Provbricka: Representativ materialbit som används för att prova metod och utseende.
Referensprov: Godkänt prov som används som jämförelse vid kontroll.
Släpljus: Ljus som träffar ytan i låg vinkel och gör repor, vågor och struktur tydligare.
Spårbarhet: Möjligheten att följa sambandet mellan material, verktyg, process, datum och resultat.
Valshud: Oxidiskt ytskikt som bildas vid varmvalsning av stål.
Ytprofil: Ytans topografi efter bearbetning, inklusive riktning och struktur.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Kunst, Klasse 5-6, G-Niveau

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache