Manuell och maskinell formning av plåt och profiler — Grunder

Inledning

Jurisdiktion: Sverige. Den här aiMOOC-modulen heter Manuell och maskinell formning av plåt och profiler — Grunder och är avsedd för yrkesinriktade lärande inom smide, konstsmide, metallhantverk och närliggande verkstadsteknik. Kursen behandlar kall formning på grundnivå: hur plåt och profiler kan bockas, rundas, sträckas, krympas och riktas med handverktyg, manuella maskiner och maskindriven utrustning.

Säkerhetsprincip: Praktiskt arbete med plåtformningsmaskiner, roterande valsar, pressar, klämverktyg eller slagverktyg ska ske i en riskbedömd verkstad och under den handledning som utbildningsanordnaren eller arbetsplatsen kräver. Kursen ger inte i sig behörighet att använda en viss maskin. Gällande svenska regler, maskinens bruksanvisning och arbetsplatsens instruktioner har alltid företräde framför denna kurs. För minderåriga gäller dessutom särskilda svenska regler om introduktion, handledning, riskbedömning och förbjudna arbetsuppgifter.

Fält	Innehåll
Jurisdiktion	Sverige
Modul	Grunder
Målgrupp	Yrkesstuderande inom smide, konstsmide och metallhantverk
Förkunskaper	Grundläggande verkstadsvana, mätning och säkerhetsintroduktion enligt lokal utbildning
Säkerhetsnivå	Praktiska moment endast enligt handledarens riskbedömning och lokala instruktioner
Källkontroll	Officiella och erkända svenska källor kontrollerade 4 september 2026
Öppen licens	Kursens nyproducerade text är avsedd för CC BY-SA 4.0; inbäddade medier behåller respektive licens och villkor
Granskningsstatus	Färdig för fackgranskning före lokal implementering

Det görs ingen sammanblandning av Sverige, Finland och Åland i denna modul. Någon automatisk likvärdighet mellan ländernas regler, utbildningsvägar, standarder, yrkestitlar eller certifieringar påstås inte.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna förklara skillnaden mellan elastisk och plastisk deformation, beskriva återfjädring och bockradie, skilja mellan vanliga manuella och maskinella formningsmetoder, välja en rimlig metod utifrån material och geometri på konceptnivå samt känna igen vanliga kvalitetsfel.

Du ska också kunna identifiera riskzoner vid formning, förklara varför tekniska skydd och säkra arbetsmetoder prioriteras framför personlig skyddsutrustning, planera en enkel formningssekvens, kontrollera en färdig detalj mot ritning eller mall och resonera om materialhushållning, ergonomi och återvinning.

Svensk utbildnings- och regelkontext

Yrkesutbildning i Sverige

För gymnasial utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2025 gäller Gy25 med ämnen och nivåer. Skolverket anger att det tidigare Hantverksprogrammet har upphört. Smed förekom som yrkesutgång i det äldre systemet, men den beteckningen ska därför inte beskrivas här som en aktuell nationell Gy25-väg. För plåt- och maskinbearbetning finns närliggande innehåll i det nuvarande industritekniska programmet, bland annat inom inriktningarna produkt och maskinteknik samt svetsteknik. Exakt utbildningsupplägg, ämneskombination och lokal profil ska alltid kontrolleras hos Skolverket och den ansvariga huvudmannen.

Kursen kan också användas inom vuxenutbildning, företagsutbildning eller hantverksinriktad fortbildning, men den motsvarar inte automatiskt en examen, yrkesbehörighet eller certifiering. Vid övergång till annan utbildning eller annat land ska aktuell behörig instans göra bedömningen.

Arbetsmiljö och maskinsäkerhet i Sverige

Arbetsmiljöverkets aktuella struktur omfattar bland annat AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön och AFS 2023:11 om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. För maskiner som produkter är AFS 2023:4 aktuell i september 2026. Arbetsmiljöverket anger att EU:s maskinförordning 2023/1230 börjar tillämpas den 20 januari 2027 och att AFS 2023:4 då upphör att gälla. Därför ska rättsläget kontrolleras på nytt när kursen används efter detta datum.

AFS 2023:11 kräver bland annat att riskerna vid användning av arbetsutrustning undersöks och riskbedöms, att utrustning används för avsett ändamål och att berörda arbetstagare får begripliga instruktioner. Om en arbetsutrustning medför särskild risk ska arbetet organiseras så att bara de som har till uppgift att använda den gör det, och arbetsgivaren ska ha dokumentation över praktiska och teoretiska kunskaper för sådan användning när reglerna kräver det.

För minderåriga anger AFS 2023:2 särskilda krav på riskbedömning, introduktion och ledning eller tillsyn av en lämplig vuxen med kunskap om arbetet. Riskfyllda uppgifter i föreskriftens bilaga får inte utföras som ensamarbete av minderåriga. Undantag för vissa uppgifter kan gälla i undervisning eller handledarledd praktik, men undantag ska aldrig tolkas som ett allmänt tillstånd att arbeta självständigt.

Standardisering och ackreditering i Sverige

Standardisering är inte samma sak som myndighetsföreskrifter. Swedac beskriver SIS, SEK och ITS som de tre svenska standardiseringsorganen inom sina respektive områden. För maskinsäkerhet och metallteknik är Svenska institutet för standarder, SIS, normalt det relevanta organet. Swedac är Sveriges nationella ackrediteringsorgan och granskar bland annat organ som arbetar med certifiering, kontroll och provning.

SIS anger exempelvis SS-EN ISO 12100:2010 för allmänna principer om riskbedömning och riskreducering av maskiner samt SS-EN ISO 14120:2015 för fasta och öppningsbara skydd. Standarder kan ge viktig teknisk vägledning och i vissa sammanhang bidra till att visa överensstämmelse, men en standard ersätter inte lag, föreskrift, tillverkarens instruktion eller arbetsplatsens riskbedömning. Kontrollera alltid aktuell utgåva och status innan en standard åberopas.

Officiella och erkända kontrollkällor

Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1: Systematiskt arbetsmiljöarbete och skriftlig riskbedömning.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:2: Bland annat minderårigas arbetsmiljö, introduktion och handledning.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:10: Bland annat buller, vibrationer och belastningsergonomi.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:11: Säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning.
Arbetsmiljöverket: AFS 2023:4: Produktregler för maskiner och övergången till EU:s maskinförordning.
Skolverket: Industritekniska programmet: Aktuell programinformation för Gy25.
Skolverket: förändringar i Gy25: Bland annat att Hantverksprogrammet har upphört.
SIS: maskinsäkerhet: Standardisering och standarder inom maskinsäkerhet.
Swedac: standarder: Officiell information om standarder i ackreditering och certifiering.

Grundbegrepp i formning

Elastisk och plastisk deformation

När metall belastas lite ändrar den form elastiskt och går i huvudsak tillbaka när kraften tas bort. När belastningen passerar materialets elastiska område uppstår plastisk deformation: en bestående formförändring. Praktisk bockning bygger på att materialet deformeras plastiskt i en kontrollerad zon utan att spricka, buckla eller få oönskad vridning.

Efter bockningen går materialet ändå tillbaka en liten del. Den rörelsen kallas återfjädring. Hur stor den blir beror bland annat på material, hållfasthet, tjocklek, bockradie och metod. Därför arbetar yrkesutövaren ofta med provbit, maskinens etablerade data och mätning av första detaljen i stället för att anta att inställd och färdig vinkel alltid blir samma.

Bocklinje, bockradie och neutral zon

Bocklinjen anger var bockningen ska ligga i arbetsstycket. Bockradien är radien på den böjda insidan. För liten radie i förhållande till material och tillstånd kan öka risken för sprickor eller kraftiga märken. På utsidan av bocken sträcks materialet, på insidan trycks det samman och däremellan finns en zon där längdförändringen är mindre. Den brukar beskrivas som den neutrala zonen.

Vid tillverkning efter mått behöver du förstå att den färdiga längden påverkas av bockens geometri. I verkstaden används begrepp som bocktillägg och bockavdrag för att koppla samman utbredningsmått och färdig detalj. På grundnivå är huvudregeln att du ska följa ritning, etablerad beredning, maskinens tabeller eller handledarens metod och därefter verifiera med mätning.

Plåt jämfört med profiler

Plåt är ett tunt, plant ämne där formningen ofta beskrivs genom bockar, radier, falsar, sickar och dubbelkrökta ytor. Profiler har en bestämd tvärsektion, exempelvis plattstång, vinkelprofil, U-profil, rundstång, rör eller fyrkantsprofil. När en profil bockas måste både centrumlinjens radie och tvärsnittets form kontrolleras.

Vanliga fel vid profilformning är vridning, tillplattning, lokal veckning och osymmetrisk radie. Rätt verktyg eller rullar ska stödja profilen så att kraften fördelas kontrollerat. För långa profiler måste du dessutom bedöma hela deras svepområde: änden kan röra sig långt och skapa en riskzon även på avstånd från själva maskinen.

Materialens olika beteende

Lågkolhaltigt stål, rostfritt stål, aluminium, koppar och mässing kan alla förekomma i metallhantverk, men de beter sig olika. Legering, leveranstillstånd, tjocklek, yta och valsriktning påverkar formbarheten. Kallbearbetning kan också ge deformationshårdnande, vilket innebär att materialet blir hårdare och mindre formbart efter upprepad plastisk deformation.

En tät bock som fungerar i en mjuk aluminiumkvalitet behöver inte vara lämplig i ett höghållfast stål. För vissa plåtar minskar risken för sprickbildning när den kritiska bocken orienteras gynnsamt i förhållande till valsriktningen, men exakt rekommendation ska hämtas från materialdata, ritning och etablerad beredning. Gissa aldrig material eller värmebehandling från utseendet.

Verktyg och formningsmetoder

Manuell formning av plåt

Vanliga verktyg i hantverksmässig plåtformning är handplåtsax, klubba av trä eller plast, plåtslagarhammare, mothåll eller så kallad dolly, formstäd, skruvstycke med lämpliga backar, falstång, bockjärn och enkla mallar eller jiggar. Verktygets slagyta och arbetsstyckets stöd påverkar om metallen sträcks, planeras, får märken eller får en lokal radie.

Vid handriktning och hammarteknik är många lätta, kontrollerade slag normalt bättre för kvaliteten än få hårda slag. Ett hårt slag kan sträcka materialet mer än avsett och skapa en bula som sedan kräver ytterligare korrigering. I konstsmide är synliga hammarmärken ibland en medveten estetisk effekt, men de ska då vara planerade och inte resultat av okontrollerad bearbetning.

Kantvik och kantpress

En kantvik eller kantmaskin klämmer vanligen plåten och bockar den med en roterande bockbalk. Den lämpar sig särskilt för raka flänsar och kan vara manuell eller driven. En kantpress formar plåt mellan ett öververktyg och ett underverktyg och kan skapa precisa bockar med hög repeterbarhet. Moderna kantpressar kan vara CNC-styrda och ha bakanslag, skyddssystem och programmerade bocksekvenser.

Kantpressens kläm- och krossrisk är betydande. Händer ska inte placeras mellan verktygen eller i andra riskzoner, och skyddssystem får aldrig kringgås. Inställning, verktygsbyte och körning får endast göras av personer som arbetsplatsen tillåter och som har den kunskap som krävs. Den här kursen beskriver principen men ersätter inte maskinspecifik utbildning.

En svensk processfilm om manuell kantvikning kan användas för observation före en lärarledd demonstration:

Rundvalsning och profilvalsning

Vid rundvalsning passerar plåt mellan valsar så att en jämn radie byggs upp över flera pass. Vid profilvalsning eller ringvalsning formas profiler mellan rullar som passar tvärsnittet. Arbetet kan användas för bågar, ringar, räcken, beslag och dekorativa komponenter.

Riskerna omfattar indragning mellan valsar, klämning, oväntad rörelse och stora sveprörelser hos långa arbetsstycken. Därför ska skydd, nödstopp, arbetsområde och tillåten matningsmetod vara kända innan arbete börjar. Handskar, lösa kläder, smycken och långt hår kan skapa indragningrisk vid roterande delar; följ alltid maskinens instruktion och den lokala riskbedömningen för klädsel och personlig skyddsutrustning.

Engelskt hjul, sick och krymp-sträck

Ett engelskt hjul formar plåt mellan ett övre hjul och ett välvt mothjul. Genom många kontrollerade pass kan operatören gradvis sträcka plåten och skapa mjuka dubbelkrökta ytor, vanliga i karosseri och konstnärlig metallgestaltning. Ett sickverktyg eller en sick- och falsmaskin kan skapa spår, vulster och kantformer som styvar upp eller dekorerar plåten. En krymp- och sträckmaskin förändrar kantens längd lokalt för att bygga radier och flänsar.

Följande engelskspråkiga expertvideo visar grundprincipen för engelskt hjul. Använd den som observationsmaterial och följ alltid lärarens svenska säkerhetsinstruktioner vid praktiskt arbete:

Risker och riskkontroll

Riskhierarkin i verkstaden

En säker process börjar inte med skyddsglasögon utan med att faran bedöms och minskas så nära källan som möjligt. I praktiken innebär det att välja en säkrare metod när det går, använda maskinens tekniska skydd, avskärma riskzoner, ordna materialstöd och arbetsflöde, begränsa åtkomst till särskilt riskfylld utrustning och ge tydliga instruktioner. Personlig skyddsutrustning används som ett komplement när risker återstår.

AFS 2023:11 anger att gemensamma tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder ska prioriteras framför individuell personlig skyddsutrustning när risker kan undvikas eller begränsas på det sättet. Utrustningen ska dessutom passa användaren och arbetsförhållandena. Det är särskilt viktigt i en inkluderande verkstad där kroppsmått, styrka, rörlighet, syn, hörsel och tidigare erfarenhet varierar mellan deltagare.

Typiska risker vid plåt- och profilformning

Vassa kanter kan ge skärskador. Kläm- och krosszoner finns mellan verktyg, valsar, mothåll, bakanslag och arbetsstycke. Utkast eller uppslag kan uppstå när spänningar frigörs eller ett långt ämne svänger. Buller och vibrationer kan uppstå vid hammarslag och motordrivna verktyg. Belastningsergonomiska risker ökar vid stora plåtar, repetitiva rörelser, obekväma arbetsställningar och kraftkrävande hantering.

Kontrollera därför stabila upplag, rätt arbetshöjd, lyft- eller stödhjälpmedel vid stora detaljer, fri reträttväg och tillräckligt arbetsutrymme. Planera vem som styr maskinen och vem som eventuellt hjälper till med materialet. Om två personer hanterar samma arbetsstycke ska roller, signaler och stoppkommando vara överenskomna innan rörelsen börjar.

Personlig skyddsutrustning och klädsel

Skyddsglasögon är ofta relevanta vid klippning, slag och risk för partiklar, men exakt krav bestäms av riskbedömningen. Hörselskydd väljs när bullerrisken kräver det. Skyddsskor kan minska följderna om material tappas. Skärskyddande handskar kan vara lämpliga vid manuell hantering av vass plåt, men de kan också öka indragningrisken vid vissa roterande maskiner. Därför ska handskar aldrig rekommenderas slentrianmässigt vid valsar eller andra indragande delar; följ maskinens instruktion och handledarens besked.

Arbetskläder ska vara lämpliga för verkstad och inte kunna fastna. Långt hår säkras och smycken tas bort där de kan skapa risk. Personlig skyddsutrustning ska ha rätt storlek och vara individuellt anpassad när det behövs.

Steg-för-steg-demonstration: enkel rak bock i manuell kantvik

Den här demonstrationen är avsedd för en handledarledd övning i en manuell kantvik som utbildningsanordnaren har bedömt som lämplig. Handledaren väljer material, dimension och maskin utifrån riskbedömning och maskinens kapacitet. Beskrivningen får inte användas för att börja arbeta självständigt i en okänd maskin eller för att överföra metoden till en motordriven kantpress.

Läs arbetsordern eller övningsritningen tillsammans med handledaren och identifiera referenskant, bocklinje, önskad fläns och kontrollmått.
Kontrollera materialets identitet och yta. Använd endast det övningsämne som handledaren har godkänt och hantera vassa kanter enligt lokal rutin.
Gå igenom maskinens arbetszon, klämställen, stoppfunktion och tillåtna handpositioner. Kontrollera att arbetsområdet är fritt från obehöriga personer och lösa föremål.
Märk bocklinjen med den metod som verkstaden använder. Gör hellre en provbit än att börja på den slutliga detaljen när material eller inställning är ny.
Placera plåten mot rätt referens och håll händerna utanför klämzonen. Använd materialstöd om detaljens storlek kräver det.
Spänn fast plåten med maskinens avsedda funktion. Lägg inte in improviserade hävarmar, lösa distanser eller andra tillbehör som inte ingår i den godkända metoden.
Bocka lugnt med maskinens avsedda handtag medan handledaren övervakar. Stanna om materialet rör sig oväntat, om onormalt motstånd uppstår eller om någon går in i arbetszonen.
Återställ maskinen till säkert läge innan detaljen tas ut. Mät vinkel, flänslängd och eventuell skevhet och jämför med övningsritningen.
Dokumentera resultatet. Om justering behövs ska den göras enligt handledarens instruktion och med hänsyn till återfjädring, inte genom okontrollerad överbelastning.
Avsluta med kantkontroll, städning och återföring av verktyg. Rapportera skada, fel på maskinen eller tillbud enligt verkstadens rutin.

Förenklad processbild	Fråga att kontrollera
Plan plåt → referens och bocklinje	Vet du vilket mått som är styrande?
Säker placering → fastspänning	Är händer och medhjälpare utanför klämzonen?
Kontrollerad bockning → återfjädring	Behöver vinkeln verifieras på en provbit?
Uttag i säkert läge → mätning	Stämmer vinkel, fläns, radie och skevhet?
Dokumentation → nästa detalj	Är resultatet tillräckligt bra för att upprepas?

Vanliga fel och hur de förebyggs

Fel i geometri

Fel bockläge uppstår ofta när man mäter från fel referenskant eller inte tar hänsyn till bockens geometri. Fel vinkel kan bero på återfjädring, fel verktyg eller bristande kontroll av första detaljen. Kumulativa fel uppstår när flera bockar mäts vidare från en tidigare avvikelse. Förebygg genom tydliga referenser, provbit, mätning efter kritiska steg och en planerad bocksekvens.

Sprickor, veck och märken

Sprickor kan bero på olämplig radie, materialtillstånd, valsriktning, ytskada eller för stor lokal deformation. Veck och bucklor kan uppstå när materialet trycks ihop utan tillräckligt stöd. Verktygsmärken kan komma från smutsiga eller skadade kontaktytor. Stoppa och analysera orsaken i stället för att försöka dölja ett strukturellt fel med ytterligare slag eller pressning.

Vridna profiler och asymmetri

En profil kan vrida sig om den matas snett, får ojämnt stöd eller belastas asymmetriskt. Vid konstsmide kan en avsiktlig vridning vara ett formspråk, men oavsiktlig vridning är ett kvalitetsfel när detaljen ska följa ritning eller mall. Kontrollera därför både radie och orientering i flera plan.

Kvalitetskriterier

En godkänd detalj bedöms mot ritning, mall, funktionskrav och eventuell estetisk specifikation. Centrala kriterier är rätt mått, rätt bockvinkel, jämn och avsedd radie, korrekt placering av bocklinjer, tillräcklig planhet, liten eller specificerad vridning samt jämn repeterbarhet mellan flera detaljer.

Ytan ska vara fri från oönskade djupa verktygsmärken, sprickor, skarpa grader och skador på ytbehandling. Vid konstnärligt metallarbete kan spår av hammare eller verktyg vara en del av uttrycket, men de ska då vara medvetna, konsekventa och förenliga med konstruktionens funktion. Kvalitet är alltså både mätbar precision och kontrollerad gestaltning.

En enkel förstadetaljskontroll kan omfatta material, referensmått, flänslängd, vinkel, radie, skevhet, yta och passning mot mall eller angränsande del. Mätverktyg väljs efter tolerans: stållinjal, skjutmått, vinkelmätare, radietolk eller mall kan vara aktuella.

Hållbarhet, materialhushållning och ergonomi

Formning kan ofta skapa styva och komplexa former utan att flera delar behöver sammanfogas. Rätt metod kan därför minska antal komponenter, svetsning och efterbearbetning. Kall formning kräver normalt mindre processenergi än att först värma hela arbetsstycket, men den verkliga miljönyttan beror på material, maskin, kassation, transport och produktens livslängd.

Planera ämnesformat och bocksekvens så att skrot och omtag minimeras. Skydda ytor så att användbara detaljer inte kasseras på grund av repor. Sortera stål, rostfritt, aluminium, koppar och mässing enligt verkstadens återvinningssystem; renare fraktioner kan ha högre återvinningsvärde. Återanvänd provbitar som inställnings- eller utbildningsmaterial när det är säkert och lämpligt.

Hållbarhet omfattar också arbetsmiljö. En detalj som kräver onödigt stor handkraft, upprepade tunga lyft eller många korrigeringsslag är ofta ett tecken på att metod, fixtur, arbetshöjd eller materialstöd kan förbättras. God ergonomi, tillgängliga instruktioner, justerbara stöd och möjlighet till säkra arbetsställningar gör verkstaden mer inkluderande och kan samtidigt höja kvaliteten.

Reflektion och transfer

Fundera på skillnaden mellan ett handformat konstsmidesobjekt och en serieproducerad plåtdetalj. I det första fallet kan små variationer ge karaktär, medan den andra ofta kräver hög repeterbarhet. Båda kräver dock kontrollerad materialförståelse, säker arbetsmetod och ett tydligt kvalitetsmål.

Ställ dig tre frågor inför en ny uppgift: Vilken del av formen måste vara exakt? Vilka märken eller variationer är estetiskt tillåtna? Vilken metod ger önskad form med minst risk, minst materialspill och rimlig arbetsbelastning? När du kan motivera svaren har du börjat arbeta som en yrkesperson snarare än att bara följa en rörelse.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vad beskriver plastisk deformation bäst? (En bestående formförändring efter att kraften har tagits bort) (!En tillfällig formförändring som alltid går tillbaka helt) (!Enbart en förändring av metallens färg) (!En mätmetod för bockvinkel)

Vad menas med återfjädring efter en bockning? (Materialet går tillbaka en del mot sin ursprungliga form) (!Materialet smälter lokalt i bockzonen) (!Plåten blir automatiskt tjockare över hela ytan) (!Maskinen återgår till sin startposition)

Vilken beskrivning passar bäst för en manuell kantvik? (Plåten kläms fast och bockas med en roterande bockbalk) (!Plåten kapas med en roterande slipskiva) (!Profilen värms tills den smälter) (!Plåten formas enbart genom dragprovning)

Vilken åtgärd ska normalt prioriteras före personlig skyddsutrustning när en risk kan minskas vid källan? (En teknisk eller gemensam skyddsåtgärd) (!En varningsetikett som enda åtgärd) (!Snabbare arbetstakt) (!Att låta alla välja egen metod)

Varför används en provbit ofta före en viktig bockning? (För att verifiera materialbeteende inställning och återfjädring) (!För att göra ritningen onödig) (!För att undvika all mätning efteråt) (!För att öka maskinens högsta tillåtna kapacitet)

Vilken extra risk är särskilt viktig vid bockning av långa profiler? (Profilens ände kan svepa över ett stort område) (!Profilen kan inte längre mätas) (!Materialet blir alltid magnetiskt) (!Alla bockar får automatiskt samma radie)

Vad används ett engelskt hjul främst till? (Gradvis formning av mjuka och ofta dubbelkrökta plåtytor) (!Kapning av tjocka stålprofiler) (!Borrning av hål i plåt) (!Mätning av hårdhet)

Vilket är ett relevant kvalitetskriterium för en bockad detalj? (Rätt vinkel mått radie och kontrollerad yta) (!Största möjliga antal verktygsmärken) (!Att detaljen alltid är tyngre efter formning) (!Att alla material bockas med samma inställning)

Vilket påstående om svensk yrkesutbildning är korrekt för utbildningar som startar efter juni 2025? (Gy25 använder ämnen och nivåer och det tidigare Hantverksprogrammet har upphört) (!Alla äldre yrkesutgångar blev automatiskt nya nationella program) (!Svenska utbildningar gäller automatiskt som samma behörighet i Finland) (!Maskinanvändning kräver aldrig lokal introduktion i skolan)

Vad har företräde om kursens generella beskrivning skiljer sig från en aktuell svensk regel eller arbetsplatsinstruktion? (Den aktuella regeln och arbetsplatsens godkända instruktion) (!Kursens text oavsett när den skrevs) (!En äldre maskinvideo på internet) (!Den snabbaste metoden i verkstaden)

Memoryspel

Återfjädring	Elastisk återgång som gör att den färdiga bockvinkeln förändras efter avlastning
Bockradie	Radien på den böjda insidan av en bock
Kantvik	Maskin där fastspänd plåt bockas med en rörlig bockbalk
Engelskt hjul	Verktyg för gradvis sträckning och mjuk dubbelkrökning av plåt
Mothåll	Stöd bakom plåten vid kontrollerad manuell formning
Profilvals	Maskin som formar profiler till bågar eller ringar mellan rullar

Dra och släpp

Matcha rätt begrepp med rätt förklaring.	Plåt- och profilformning
Plastisk deformation	Bestående formförändring i materialet
Teknisk skyddsåtgärd	Skydd som minskar risken vid eller nära riskkällan
Återfjädring	Delvis återgång efter att formningskraften tagits bort
Bocklinje	Planerad linje där en rak bock ska placeras
Profilvridning	Oönskad rotation av profilens tvärsnitt under formning
Förstadetaljskontroll	Mätning och bedömning innan en serie fortsätter

Korsord

Återfjädring	Vad kallas materialets delvisa återgång efter en bockning?
Kantvik	Vilken maskin klämmer plåt och bockar den med en rörlig bockbalk?
Mothåll	Vad kallas stödet bakom plåten vid manuell hammarteknik?
Bockradie	Vad kallas radien på insidan av en bock?
Profilvals	Vilken maskin formar profiler till bågar och ringar mellan rullar?
Repeterbarhet	Vad kallas förmågan att få liknande resultat detalj efter detalj?

Öppna uppgifter

Enkel

Defektjakt i formad plåt: Studera lärarens säkra provbitar eller foton och markera sprickor, veck, verktygsmärken, fel vinkel och vridning utan att använda någon maskin.
Verktygskarta för plåtformning: Skapa en svensk bildkarta med kantvik, kantpress, engelskt hjul, profilvals, plåtsax och mothåll samt en kort säker användningsprincip för varje verktyg.
Bocksekvens i papper: Bygg en pappersmodell av en enkel L- eller U-profil och visa i vilken ordning bockarna bör göras för att underlätta mätning och åtkomst.
Säkerhetsrond vid avstängd maskin: Gå med handledaren runt en frånkopplad eller säkert stoppad formningsmaskin och dokumentera riskzoner, skydd, nödstopp och säkra materialvägar.

Standard

Handledd provbockning: Genomför en enkel provbock endast i den manuella kantvik och med det material som handledaren har godkänt, mät resultatet och dokumentera återfjädringen.
Materialjämförelse efter lärardemonstration: Jämför tre lärarberedda provbitar i olika material eller tillstånd och beskriv skillnader i vinkel, yta, sprickrisk och kraftbehov utifrån observerade resultat.
Intervju med metallhantverkare: Intervjua en smed, konstsmidare, plåtslagare eller verkstadstekniker om hur personen väljer mellan handformning och maskinformning samt hur kvalitet och säkerhet följs upp.
Kvalitetsprotokoll: Skapa och använd ett protokoll för att kontrollera mått, vinkel, radie, planhet, vridning, yta och kanter på lärarens färdiga provdetaljer.

Avancerad

Processplan för konstsmidesdetalj: Planera tillverkningen av en enkel dekorativ plåt- eller profildetalj och motivera material, formningsmetod, bocksekvens, riskkontroller, kvalitetsmått och materialhushållning utan att utföra riskfyllda moment självständigt.
Fullskalig prototyp utan metallrisk: Bygg en skalenlig prototyp i kartong eller annat säkert modellmaterial för en böjd panel eller profil och använd den för att diskutera radier, passning och monteringsordning.
Instruktionsfilm om säker processanalys: Gör en kort film vid en avstängd eller säkert spärrad maskin där du på svenska förklarar riskzoner, kontrollpunkter och kvalitetskriterier; ingen maskin ska köras för filmen om inte lärare organiserar momentet separat.
Fackgranskning av kursen: Jämför kursens svenska arbetsmiljö-, utbildnings- och standardiseringsuppgifter med aktuella källor från Arbetsmiljöverket, Skolverket, Swedac och SIS och föreslå dokumenterade uppdateringar där något har ändrats.

Länkade lärandeområden

Plåt- och profilformning — grunder

Ordlista

Bocklinje: Den planerade linje där en rak bock ska placeras.

Bockradie: Radien på insidan av den böjda zonen.

Bocktillägg: Den längd i en bock som används när utbredningsmått beräknas eller bestäms enligt vald metod.

Deformationshårdnande: Ökad hårdhet och hållfasthet som kan uppstå när metall kallbearbetas plastiskt.

Engelskt hjul: Hand- eller maskinmanövrerat formningsverktyg med övre hjul och mothjul för mjuka, ofta dubbelkrökta plåtformer.

Kantpress: Pressmaskin som bockar plåt mellan över- och underverktyg.

Kantvik: Maskin som klämmer fast plåt och bockar den med en rörlig bockbalk; kallas också kantmaskin i verkstadsspråk.

Krympning: Lokal minskning av materialets längd, ofta längs en kant, för att skapa eller förstärka en krökning.

Mothåll: Stöd eller formyta bakom plåten vid manuell formning; i vissa verkstäder används även låneordet dolly.

Neutral zon: Område genom plåttjockleken där längdförändringen vid bockning är mindre än på drag- och trycksidan.

Plastisk deformation: Bestående formförändring efter att formningskraften tagits bort.

Profilvals: Maskin som formar profiler, rör eller stänger till bågar och ringar mellan rullar.

Repeterbarhet: Förmågan att uppnå liknande resultat vid upprepade tillverkningscykler.

Sick: Inpressat spår eller vulst i plåt som kan styva upp, forma eller dekorera ytan.

Sträckning: Lokal ökning av materialets yta eller kantlängd genom plastisk deformation.

Återfjädring: Materialets delvisa elastiska återgång efter att formningskraften har tagits bort.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Weitere, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache