Swedish:Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Säkert arbete

Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Säkert arbete
Inledning
Vald jurisdiktion: Sverige. Den här modulen behandlar säkert arbete vid tillverkning och underhåll av smidesverktyg för yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallhantverk. Regler, utbildningsvägar, standarder och yrkesbenämningar som nämns avser Sverige. Finland och Åland har egna system; kursen hävdar ingen automatisk likvärdighet mellan länder.
Gällande officiella regler, arbetsplatsens riskbedömning, lokala arbetsinstruktioner och tillverkarens bruksanvisningar har alltid företräde framför denna kurs. Praktiskt arbete med ässja, upphettat stål, slipmaskiner, borrmaskiner, lufthammare, fjäderhammare eller andra kraftdrivna maskiner ska endast ske i en utrustad utbildnings- eller arbetsmiljö, efter riskbedömning och under kompetent handledning. Kursen är inte en behörighet eller certifiering.
| MOOCwiki-metadata | Uppgift |
|---|---|
| Modul | Säkert arbete |
| Huvudområde | Tillverkning och underhåll av smidesverktyg |
| Målgrupp | Yrkesstuderande inom smide och konstnärligt metallhantverk |
| Jurisdiktion | Sverige |
| Språk och region | Svenska, Sverige |
| Kursformat | aiMOOC för yrkesutbildning |
| Öppen licens | Nyskriven kurstext: CC BY-SA 4.0. Inbäddade Commons-medier följer respektive fils licensvillkor; externa videor följer respektive plattforms och rättighetshavares villkor. |
| Granskningsstatus | Förberedd för sakkunnig granskning av lärare, erfaren smed och arbetsmiljökompetens innan lokal användning |

Säker verktygstillverkning bygger på samma yrkesskicklighet som gott smide: du planerar arbetet, känner materialet, väljer ett verktyg som passar arbetsstycket, håller ordning på värme och slagzon, upptäcker fel tidigt och dokumenterar sådant som påverkar fortsatt användning. Ett välgjort verktyg ska inte bara fungera; det ska kunna användas, kontrolleras, underhållas och tas ur bruk på ett förutsägbart sätt.
Lärandemål
Efter modulen ska du kunna beskriva hur riskbedömning och åtgärdshierarki används före praktiskt smidesarbete; identifiera vanliga risker vid tillverkning, användning och underhåll av handverktyg och maskinbundna smidesverktyg; skilja mellan tekniska, organisatoriska och personliga skyddsåtgärder; välja en säker arbetsgång för ett lärarlett verktygsprojekt; bedöma synliga fel på exempelvis smideshammare, smidestänger, mejslar och dornar; förklara varför känt material, rätt passning och kontrollerad värmebehandling är kvalitets- och säkerhetsfrågor; dokumentera kontroll, avvikelse och avställning; samt resonera om hållbarhet, reparation och när ett verktyg ska kasseras.
Svensk regel-, utbildnings- och standardiseringsram
Källkontroll för denna kurs: 4 september 2026. Regler och standarder kan ändras, därför ska du alltid kontrollera aktuell lydelse inför ett verkligt arbete.
I Sverige är Arbetsmiljöverket central myndighetskälla för arbetsmiljöregler. Den nuvarande föreskriftsstrukturen omfattar bland annat AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön och AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär i praktiken att arbetsgivaren organiserar, undersöker, riskbedömer, åtgärdar och följer upp arbetsmiljön. Föreskrifterna om risker omfattar exempelvis buller, vibrationer, kemiska riskkällor och belastning. Föreskrifterna om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning innebär bland annat att personlig skyddsutrustning inte ska ersätta möjliga tekniska och organisatoriska åtgärder.
För yrkesutbildning gäller svensk utbildningsstruktur. Skolverket införde Gy25 med ämnesbetyg på gymnasial nivå från den 1 juli 2025. Det tidigare Hantverksprogrammet startas inte längre enligt den äldre programstrukturen. Yrkesutbildning inom metall, hantverk och närliggande områden kan därför ligga i andra program, ämneskombinationer, kommunal vuxenutbildning eller lokalt utformade upplägg. Skolverkets information om Gy25 och Skolverkets information om yrkespaket inom komvux är officiella utgångspunkter. För eftergymnasiala smala hantverksområden beskriver Myndigheten för yrkeshögskolan olika utbildningsformer och lärlingsinriktningar; det betyder inte att denna kurs motsvarar en viss nationell smidesexamen eller en aktuell utbildningsplats. Se MYH:s områdesanalys om hantverk och lärling.
I svensk standardisering är SIS nationellt standardiseringsorgan inom sina områden. Standarder är normalt frivilliga, men kan få särskild betydelse genom föreskrifter, avtal eller upphandling. För verkstadsarbete kan exempelvis standarder om hörselskydd, ögon- och ansiktsskydd samt maskiners riskbedömning vara relevanta. Kontrollera alltid aktuell utgåva i SIS tjänst för standarder och blanda inte ihop en standard med lagtext. Som aktuella exempel finns SS-EN 458:2026 om val och användning av hörselskydd och SS-EN ISO 16321-1:2022 med senare tillägg om ögon- och ansiktsskydd för yrkesbruk.
Sverige: detta är kursens enda juridiska och utbildningsmässiga referensram. Finland och Åland: deras lagstiftning, utbildningsvägar, certifikat och yrkestitlar behandlas inte här och ska kontrolleras hos deras egna behöriga organ. Ingen svensk kvalifikation eller standardhänvisning ska antas vara automatiskt likvärdig i ett annat land.
Videon ovan är Arbetsmiljöverkets svenska introduktion till att arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete. Använd den för att koppla kursens verkstadsrisker till rutinen undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp.
Riskbilden i en smedja
I en smedja uppträder flera risker samtidigt. En tång som passar dåligt kan göra att ett hett arbetsstycke vrider sig; samma händelse kan samtidigt innebära brännrisk, flygande glödskal och en reflexmässig rörelse som belastar kroppen. Därför räcker det sällan att fråga vilken skyddsutrustning du ska bära. Du behöver förstå hela arbetsförloppet och välja åtgärder som hindrar att faran uppstår eller når någon.
| Riskkälla | Typiskt exempel vid smidesverktyg | Första frågor i riskbedömningen |
|---|---|---|
| Het metall och strålningsvärme | Uppvärmt ämne, varmt verktyg, glödskal | Kan arbetszonen avgränsas, varm detalj märkas eller placeras säkert och onödig exponering tas bort? |
| Slag och projektiler | Glödskal, flisor från skadat verktyg, felriktat slag | Är verktyget oskadat, arbetsstycket stabilt och slagzonen fri från andra personer? |
| Kläm- och krossrisk | Lufthammare, fjäderhammare, skruvstycke, tapp och nit | Finns skydd, säker manöverplats och metod som hindrar oväntad rörelse? |
| Buller och vibrationer | Hammarslag, slipning, maskinsmide | Kan processen ändras, buller spridas mindre och exponering begränsas innan hörselskydd används? |
| Kemiska riskkällor | Slipdamm, rök, förbränningsprodukter, okänd ytbeläggning | Kan materialet identifieras, farlig källa tas bort och processventilation användas? |
| Belastning och ergonomi | För tung hammare, dåligt tånggrepp, långvarig statisk ställning | Kan verktygsvikt, arbetsställning, arbetshöjd eller arbetsfördelning ändras? |
| Skär- och snubbelrisk | Vassa grader, sladdar, ämnen på golv | Är arbetsplatsen ordnad och fria gångvägar bibehållna? |

= Riskkontrollens ordning
Arbetsmiljöverkets princip är att risker i första hand ska tas bort eller begränsas genom andra åtgärder än personlig skyddsutrustning. För smidesarbete kan du använda följande beslutsordning som en praktisk modell.
| Prioritet | Åtgärdsnivå | Exempel i smidesverkstaden |
|---|---|---|
| Högst | Ta bort eller ersätt risken | Välj känt, obelagt material i stället för okänt skrot som kan avge skadliga ämnen vid upphettning. |
| Nästa | Tekniska skydd | Använd avskärmning, processventilation, maskinskydd och lämplig arbetsplatsutformning. |
| Nästa | Organisatoriska åtgärder | Avgränsa slagzon, planera arbetsföljd, begränsa exponering och säkerställ handledning och kommunikation. |
| Kompletterande | Personlig skyddsutrustning | Använd skydd som valts genom riskbedömning, exempelvis lämpligt ögon- eller ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och arbetskläder. |
| Alltid | Följ upp | Kontrollera att åtgärderna fungerar, rapportera avvikelser och ändra metoden om riskbilden förändras. |
Handskar är inte en universallösning. Valet beror på arbetsmoment, värme, grepp, maskinrisk och övrig utrustning. Vid vissa roterande eller rörliga delar kan fel handske öka risken att fastna. Följ därför den lokala riskbedömningen. Om tättslutande andningsskydd krävs ska arbetsgivaren se till att rätt skydd väljs, provas ut och används enligt aktuella krav; andningsskydd ersätter inte fungerande ventilation när tekniska åtgärder är möjliga.
Verktyg och material
Vanliga smidesverktyg omfattar smideshammare, släggor, smidestänger, mejslar och huggverktyg, dornar, drivare, sättverktyg, räckhammare, sänken, städverktyg för fyrkantshålet samt mallar och mätdon. I verktygstillverkningen kan också borrmaskin, slipmaskin, bandslip, kaputrustning, svetsutrustning och maskinhammare förekomma. Varje maskin kräver sin egen riskbedömning, skyddsanordning och arbetsinstruktion.

Ett verktygs material är en del av säkerhetsfunktionen. För en övningstång kan känt lågkolhaltigt stål vara lämpligt eftersom det är smidbart och normalt inte behöver en hård egg. Slående eller skärande verktyg kan kräva andra stålsorter och kontrollerad värmebehandling. Valet ska därför baseras på ritning, materialdata, lärarens eller arbetsplatsens metod och den funktion verktyget ska ha. Okänt skrot bör inte användas i säkerhetskritiska slående verktyg, och målat, galvaniserat, pläterat eller annars okänt belagt material ska inte upphettas innan ytbehandling och kemiska risker har identifierats och hanterats.
För ett verktyg som ska härdas och anlöpas är temperatur, hålltid, släckmedium och efterkontroll materialspecifika. Färgbedömning i smedjan kan vara ett yrkesmässigt hjälpmedel, men får inte ensam bära en säkerhetskritisk värmebehandlingsbedömning. Följ dokumenterad materialinformation och handledarens fastställda process.
Lärarledd demonstration: tillverkningsflöde för en enkel smidestång
Demonstrationen visar arbetslogik och kontrollpunkter, inte en fristående instruktion för ensamarbete. Den praktiska delen genomförs endast under direkt handledning med den utrustning, temperaturstyrning och maskinsäkerhet som utbildningsplatsen har godkänt.
- Startgenomgång: läraren går igenom arbetsmoment, riskbedömning, larm- och brandskydd, slagzon, kommunikation och vad som ska hända vid avvikelse.
- Materialkontroll: använd ett känt och spårbart stål som är godkänt för övningen; kontrollera att ytan inte har en okänd beläggning.
- Verktygskontroll: inspektera hammare, tänger, städverktyg, maskinskydd, ventilation och vald personlig skyddsutrustning innan uppvärmning startar.
- Planera geometrin: markera vilka delar som ska bli käftar, ledparti och skänklar och jämför med det arbetsstycke tången ska hålla.
- Lärarledd uppvärmning och formning: forma delarna i den ordning som den lokala arbetsmetoden anger; håll händer och andra personer utanför slagzonen och behandla allt nyligen upphettat stål som varmt.
- Ledparti och hål: gör hål och passning endast med den metod och maskinuppställning som handledaren har godkänt; säkra arbetsstycket mot rotation och oväntad rörelse.
- Montering: sammanfoga tånghalvorna med en lämplig led och kontrollera att rörelsen är fri utan så stort glapp att greppet blir instabilt.
- Kontrollerad efterbearbetning: avgrada och justera bara med skyddad utrustning och fungerande damm- och gnistkontroll; kylning och eventuell värmebehandling följer den fastställda processen.
- Kall passningskontroll: prova först tången på kallt material av rätt dimension och kontrollera käftkontakt, linjering, handutrymme och stabilt grepp.
- Dokumenterad frisläppning: märk eller registrera material och kontroll där arbetsplatsens rutiner kräver det; ett första prov med varmt arbetsstycke sker endast under handledning efter godkänd kall kontroll.
En bra smidestång håller arbetsstycket stabilt utan att kräva onödigt stor handkraft. Käftarna ska möta arbetsstycket på avsedd yta, skänklarna ska ge rimligt handutrymme och leden ska röra sig utan kärvning eller överdrivet glapp. Ett verktyg som inte passar ska bytas eller justeras innan arbetet fortsätter, inte kompenseras med ett hårdare grepp eller en osäker kroppsställning.
Underhåll, avställning och säker återgång i bruk
Underhåll börjar med kontroll. Om du ser en spricka, lös del, kraftig deformering, svampad slagnacke, ovanligt glapp eller annat fel som kan påverka säkerheten ska verktyget tas ur bruk enligt arbetsplatsens rutin. Märk eller separera det så att ingen tar det av misstag. Rapportera felet och låt reparationen utföras av någon som har rätt kompetens och mandat.
| Verktyg eller utrustning | Kontrollpunkt | Exempel på avvikelse | Åtgärd |
|---|---|---|---|
| Smideshammare | Huvud, skaft, kilning och slagyta | Lös skalle, sprucket skaft, skadad slagyta | Ta ur bruk och bedöm reparation eller kassation. |
| Smidestång | Käftpassning, led och skänklar | Sned käft, för stort ledglapp, spricka | Ta ur bruk tills passning och hållfasthet har bedömts. |
| Mejsel eller dorn | Arbetsände och slagnacke | Svampning, flisor, spricka eller felaktig geometri | Stoppa användning; omarbeta endast enligt godkänd metod och kontrollera igen. |
| Städverktyg | Passning mot städ och arbetsyta | Vickning, spricka eller skadad kant | Avställ verktyget och utred orsaken före reparation. |
| Slip- eller borrmaskin | Skydd, skiva eller verktyg, fastspänning och nödstopp | Saknat skydd, skadad skiva, osäker fastspänning | Använd inte utrustningen förrän felet är åtgärdat enligt instruktion. |
| Maskinhammare | Skyddszon, manöverdon och rörliga delar | Oväntad rörelse, skadat skydd eller oklar energiisolering | Stoppa och säkra maskinen; underhåll sker enligt arbetsplatsens avställnings- och energiisoleringsrutin. |
Vid underhåll av kraftdriven utrustning är det särskilt viktigt att förhindra oväntad start eller frigöring av lagrad energi. Följ maskintillverkarens och arbetsplatsens metod för frånkoppling, avställning och kontroll innan någon går in i riskområdet. Improvisera inte en egen låsmetod.
Vanliga fel och hur de förebyggs
| Vanligt fel | Varför det är problematiskt | Säkrare yrkesvana |
|---|---|---|
| Man förlitar sig på skyddsglasögon men lämnar en skadad slagnacke i drift | Projektilrisken finns kvar vid källan | Ta verktyget ur bruk och åtgärda grundorsaken före fortsatt användning. |
| Tången är för stor för arbetsstycket | Greppet blir instabilt och kräver onödig kraft | Välj eller anpassa tång efter arbetsstyckets form och dimension under handledning. |
| Ett hett verktyg lämnas bland kalla verktyg | Nästa person kan ta i det utan att känna till temperaturen | Använd den fastställda platsen och markeringen för heta detaljer. |
| Okänt skrot värms direkt | Material och beläggning kan ge okänd mekanisk eller kemisk risk | Identifiera material och yta före uppvärmning; välj känt material när det är möjligt. |
| En spricka slipas bort utan orsaksanalys | Skadan kan gå djupare eller återkomma | Avställ, bedöm material och belastningshistoria och följ godkänd reparationsmetod. |
| För stor mängd material slipas bort för att rädda geometrin | Verktyget kan bli för tunt, få ny spänningskoncentration eller ändrad funktion | Jämför med minsta godtagbara dimension och kassera om säker geometri inte kan återställas. |
| Maskinunderhåll börjar medan energi kan finnas kvar | Oväntad start eller rörelse kan orsaka allvarlig kläm- eller krosskada | Följ energiisolerings- och avställningsrutinen och verifiera säkert tillstånd. |
| Färg på varmt stål används som enda temperaturmått | Belysning, yta och erfarenhet påverkar bedömningen | Följ material- och processdata och den kontrollerade metod som arbetsplatsen har fastställt. |
Kvalitetskriterier för smidesverktyg
Kvalitet och säkerhet överlappar. Ett konstnärligt uttryck på ett handsmitt verktyg är möjligt, men funktionella ytor, hållfasthet och ergonomi får inte offras för dekoration.
| Kriterium | Fråga vid kontroll |
|---|---|
| Material | Är stålsorten eller materialgruppen känd och lämplig för verktygets belastning och eventuell värmebehandling? |
| Geometri | Är arbetsytor, radier, kanter och sektioner utformade så att verktyget arbetar som avsett utan tydliga spänningskoncentrationer? |
| Passning | Håller tång, sänke eller städverktyg arbetsstycket eller städet stabilt utan onödigt tvång? |
| Slagytor | Är hammarytor och slagnackar hela, utan sprickor, farlig svampning eller lösa delar? |
| Yta | Är grader, skarpa oavsiktliga kanter och slipdefekter borttagna utan att säker dimension förloras? |
| Värmebehandling | Finns en materialanpassad och dokumenterad process där verktygets funktion kräver härdning eller anlöpning? |
| Ergonomi | Kan verktyget hållas och manövreras med rimlig kraft, lämpligt handutrymme och stabil arbetsställning? |
| Kontrollbarhet | Går det att inspektera, underhålla och vid behov identifiera verktygets material eller historik? |
Ett verktyg är inte godkänt bara för att det ser snyggt ut eller överlever ett enstaka slag. Bedömningen ska utgå från avsedd användning, material, geometri, skick, passning och den lokala kontrollrutinen. Vid tveksamhet ska verktyget hållas avställt tills en kompetent person har fattat beslut.
Hållbarhet och resurshushållning
Hållbart verktygsarbete betyder inte att varje gammalt verktyg måste räddas. En säker reparation kan förlänga livslängden, men ett verktyg med okänt material, allvarlig spricka eller otillräcklig kvarvarande dimension kan vara bättre att materialåtervinna. Hållbarhetsarbete i smedjan kan omfatta att välja rätt ämnesdimension så att spill minskar, samordna uppvärmningar, underhålla ässja och ventilation så att energi används effektivt, sortera metallspill, köpa spårbart material, återanvända verktyg endast efter säker kontroll och dokumentera reparationshistorik när det är relevant.
Undvik att skapa nya kemiska risker i återbrukets namn. Belagda, oljiga eller okända metallprodukter ska inte gå direkt till ässjan. Materialåtervinning och återbruk är olika beslut: återbruk kräver att du kan bedöma att materialet och verktyget är lämpliga för sin nya funktion.
Reflektion och yrkesmässigt omdöme
Innan ett praktiskt moment kan du pröva ditt beslut mot fem frågor: Vad kan skada någon? Kan risken tas bort i stället för att bara skyddas mot? Vad händer om verktyget eller greppet sviktar? Hur upptäcks och rapporteras en avvikelse? Vilken information behöver nästa användare för att kunna arbeta säkert? Diskutera svaren med handledaren. Om ni inte kan beskriva en rimlig kontroll för en väsentlig risk ska momentet planeras om innan det genomförs.
Faktakällor och sakkunnig granskning
Kursen ska lokalt expertgranskas innan den används som arbetsinstruktion. Granskaren bör kontrollera aktuell svensk arbetsmiljölagstiftning och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, aktuell utbildningsplan hos Skolverket eller utbildningsanordnaren, relevanta SIS-standarders senaste utgåvor, maskintillverkarens instruktioner, brandskydd, ventilation, bullerförhållanden och de specifika materialen och verktygen i den aktuella smedjan.
Centrala officiella svenska källor är Arbetsmiljöverkets föreskrifter, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Svenska institutet för standarder. Kursens formuleringar ersätter inte myndigheternas originaltexter eller arbetsgivarens skyldigheter.
Interaktiva uppgifter
Quiz: testa dina kunskaper
Vilken jurisdiktion används för regler och utbildningsinformation i kursen? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder gemensamt)
Vilken åtgärd ligger högst i riskkontrollens ordning? (Ta bort eller ersätt risken) (!Börja med personlig skyddsutrustning) (!Acceptera risken om arbetet går snabbt) (!Öka arbetstakten)
Vad ska du göra om en smideshammare har lös skalle? (Ta den ur bruk och rapportera felet) (!Slå försiktigare tills skiftet är slut) (!Doppa den i vatten och fortsätt) (!Använd bara tjockare handskar)
Vad är säkrast när ett metallstycke har okänd ytbeläggning? (Identifiera material och beläggning före uppvärmning) (!Värm det snabbt för att se vad som händer) (!Slipa lite på ytan och anta att resten är ofarligt) (!Använd det endast till stora verktyg)
Vilken roll har personlig skyddsutrustning i åtgärdshierarkin? (Den kompletterar tekniska och organisatoriska åtgärder) (!Den ersätter alltid processventilation) (!Den gör riskbedömning onödig) (!Den används bara efter en olycka)
Vilket tecken visar bäst att en smidestång passar arbetsstycket? (Käftarna ger stabil kontakt utan onödig handkraft) (!Skänklarna måste pressas ihop maximalt) (!Arbetsstycket kan rotera fritt i käftarna) (!Tången är tyngre än arbetsstycket)
Vad krävs före underhåll inne i riskområdet på en kraftdriven maskin? (Säkra mot oväntad start enligt fastställd rutin) (!Lägg hammaren på golvet) (!Byt till en längre tång) (!Öppna ett fönster)
Vad innebär det att genomföra denna aiMOOC? (Du tränar kunskap men får ingen automatisk behörighet eller certifiering) (!Du blir automatiskt certifierad smed i Sverige) (!Du får automatiskt samma behörighet i Finland) (!Du får rätt att arbeta ensam med alla maskinhammare)
Varför är spårbarhet viktig för ett säkerhetskritiskt verktyg? (Den hjälper dig att koppla verktyget till material och kontrollhistorik) (!Den gör alla stålsorter likvärdiga) (!Den ersätter inspektion före användning) (!Den gör värmebehandling onödig)
Hur ska en SIS-standard normalt förstås i kursen? (Som en standard som måste sättas i rätt juridiskt och avtalsmässigt sammanhang) (!Som automatiskt identisk med svensk lag) (!Som automatiskt giltig i alla länder) (!Som en ersättning för arbetsplatsens riskbedömning)
Memoryspel
| Riskbedömning | Systematisk bedömning av faror, sannolikhet, konsekvens och nödvändiga åtgärder |
| Smidestång | Handverktyg som håller och styr arbetsstycket under smide |
| Slagnacke | Den ände på ett verktyg som är avsedd att ta emot hammarslag |
| Processventilation | Teknisk utsugning som fångar föroreningar nära källan |
| Avställning | Åtgärd som hindrar ett felaktigt verktyg från fortsatt användning |
| Spårbarhet | Möjlighet att koppla ett verktyg till relevant material- och kontrollinformation |
Dra och släpp
| Matcha avvikelsen med rätt första åtgärd. | Säker hantering |
|---|---|
| Lös hammarskalle | Ta verktyget ur bruk och rapportera felet |
| Okänd ytbeläggning | Identifiera materialet före uppvärmning |
| För stor tångkäft | Byt eller anpassa tången under handledning |
| Maskinunderhåll | Säkra mot oväntad start enligt fastställd rutin |
| Slipdamm | Prioritera teknisk utsugning enligt riskbedömningen |
| Impulsbuller | Följ bulleråtgärder och använd rätt valt hörselskydd |
Korsord
| Riskbedömning | Vad kallas den systematiska bedömningen av faror och nödvändiga åtgärder? |
| Slagnacke | Vad heter den del av ett slaget verktyg som tar emot hammarslaget? |
| Ventilation | Vilken teknisk funktion för bort rök och damm från arbetsmiljön? |
| Tång | Vilket handverktyg används för att hålla ett arbetsstycke under smide? |
| Buller | Vilken riskkälla kan skada hörseln vid upprepade hammarslag? |
| Spårbarhet | Vad kallas möjligheten att följa material och kontrollhistorik för ett verktyg? |
Öppna uppgifter
Enkel
- Verktygsinventering: Inventera fem av handledaren utvalda kalla verktyg och gör en bild- eller skissbaserad kontrollista över namn, funktion och synliga kontrollpunkter utan att använda verktygen i varmt arbete.
- Riskkarta för smedjan: Rita tillsammans med handledaren en enkel zonkarta över gångvägar, slagzon, varmzon, släckutrustning och materialflöde och förklara två förbättringar.
- Tångpassning: Jämför under handledning två tänger mot ett kallt övningsämne och dokumentera vilken som ger stabilast käftkontakt och varför.
- Skyddshierarkin: Skapa en tillgänglig svensk affisch som visar ordningen ta bort risk, tekniska skydd, organisatoriska åtgärder, personlig skyddsutrustning och uppföljning med ett smidesexempel till varje nivå.
Standard
- Underhållsprotokoll: Utforma ett inspektionsprotokoll för smideshammare, smidestång och mejsel och prova det på kalla verktyg som handledaren har frisläppt för kontroll.
- Materialspårning: Följ ett känt stålämne från leverantörs- eller materialuppgift till tänkt verktygsfunktion och redovisa vilka uppgifter som måste vara kända innan eventuell upphettning.
- Intervju med smed: Intervjua med samtycke en erfaren smed eller verkstadslärare om hur de upptäcker, rapporterar och beslutar om skadade verktyg och sammanfatta svaren utan personuppgifter som inte behövs.
- Säker demonstrationsvideo: Producera i grupp en kort svensk video om förberedelse och kall förkontroll av ett verktyg; inga heta eller maskindrivna moment får iscensättas utan direkt handledning och lokal riskbedömning.
Avancerad
- Riskbedömning av verktygstillverkning: Gör en skriftlig riskbedömning för ett lärargodkänt tillverkningsflöde för smidestång och föreslå åtgärder enligt hierarkin; genomför inte det praktiska momentet utan separat handledning och godkännande.
- Kvalitetsgranskning av verktyg: Jämför två av handledaren utvalda kalla smidesverktyg med avseende på materialuppgift, geometri, passning, ytfel, ergonomi och möjlig kontrollbarhet och motivera vilket som bör frisläppas, repareras eller avställas.
- Hållbar verktygsplan: Skapa en livscykelplan för ett smidesverktyg från materialval till underhåll, reparation, avställning och materialåtervinning och visa var säkerhet sätter gräns för återbruk.
- Expertgranskning av säkerhetsmodul: Presentera kursens centrala kontrollpunkter för lärare, skyddsombud eller motsvarande arbetsmiljökompetens och erfaren smed, samla invändningar och revidera en lokal arbetsinstruktion utan att påstå att kursen ersätter myndighetskrav.
Länkade lärandeområden
Ordlista
- Avställning
- Att ta ett verktyg eller en maskin ur användning och hindra återbruk tills säker status har fastställts.
- Dorn
- Verktyg för att forma eller kalibrera ett hål eller en öppning.
- Glödskal
- Oxidskikt som bildas på het stålyta och kan lossna under smide.
- Härdning
- Materialanpassad värmebehandling som används för att öka hårdheten i vissa stål och som kräver kontrollerad process.
- Anlöpning
- Värmebehandling efter härdning som används för att anpassa kombinationen av hårdhet och seghet.
- Processventilation
- Teknisk ventilation som fångar upp damm, rök eller gas nära den plats där föroreningen uppstår.
- Riskbedömning
- Systematisk bedömning av riskkällor, möjliga konsekvenser och vilka åtgärder som behövs före arbetet.
- Slagnacke
- Den del av ett mejsel-, dorn- eller annat slaget verktyg som är avsedd att ta emot hammarslaget.
- Smideshammare
- Handhammare avsedd för kontrollerad formning av metall vid smide och som ska ha säkert huvud, skaft och slagyta.
- Smidestång
- Tång vars käftar och geometri är anpassade för att hålla och styra ett arbetsstycke under smide.
- Spårbarhet
- Möjlighet att koppla ett verktyg till relevant information om exempelvis material, tillverkning, reparation eller kontroll.
- Svampning
- Plastisk utbredning och deformering av en slagnacke efter upprepade slag; kan skapa vassa kanter eller flisrisk.
- Åtgärdshierarki
- Principen att i första hand ta bort eller begränsa risken vid källan och använda personlig skyddsutrustning som kompletterande skydd.
- Värmebehandling
- Kontrollerad uppvärmning och kylning för att påverka materialegenskaper enligt en bestämd process.
aiMOOC-projekt
MOOCwiki · Deutsch
Nach dem Lernen ist vor dem Lernen
Entdecke direkt den nächsten Lernkurs. Weitere Inhalte erscheinen, wenn Du weiter nach unten scrollst.
Zur MOOCwiki-HauptseiteMediathek wird aus dem Wiki geladen ...
Keine passenden Inhalte gefunden. Bitte ändere Suche oder Filter.
NEWSLernweltNOAH fragen