Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Grunder

Inledning

Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Grunder är en introduktionsmodul för yrkeselever inom smide, konstsmide och konstnärligt metallarbete. Du lär dig att förstå hur handverktyg i smedjan är uppbyggda, hur material och geometri påverkar funktionen, hur verktyg kontrolleras och underhålls samt hur ett enkelt smidesverktyg kan tillverkas i en handledarledd verkstadssituation.

Jurisdiktion: Sverige. Regler, utbildningsansvar och standardiseringshänvisningar i denna modul gäller Sverige. Finland och Åland behandlas inte här, och kursen påstår inte att svenska utbildningar, behörigheter, yrkestitlar eller säkerhetskrav automatiskt motsvarar sådana i andra länder.

Säkerhetsprincip: Praktiskt arbete med ässja, heta arbetsstycken, slipmaskiner, borrmaskiner, slående verktyg, värmebehandling eller annan riskfylld utrustning genomförs endast efter lokal riskbedömning, introduktion och under direkt tillgänglig handledning. Officiella regler, arbetsgivarens riskbedömning, maskinernas bruksanvisningar och arbetsplatsens instruktioner har alltid företräde framför denna kurs.

Öppen och inkluderande kurs: Den nyskrivna kurstexten är avsedd för återanvändning och bearbetning under Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0. Wikimedia Commons-filer följer respektive fils licens och externa videor följer källplattformens villkor. Uppgifter kan genomföras med text, foto, skiss, muntlig redovisning eller video efter överenskommelse, så att olika sätt att visa yrkeskunnande kan användas utan att säkerhetskraven sänks.

Smidesverktyg är inte bara hjälpmedel. De överför kraft, håller heta ämnen, formar ytor, klipper eller stansar material och bestämmer ofta om ett arbetsmoment blir kontrollerat eller osäkert. Därför hör verktygskännedom, riskmedvetenhet, materialförståelse, underhåll och kvalitetskontroll ihop.

Lärandemål

Efter modulen ska du kunna:

identifiera centrala smidesverktyg och beskriva deras funktion med yrkesmässiga svenska termer,
skilja mellan verktyg där seghet, hårdhet, slitstyrka eller formstabilitet är särskilt viktiga,
förklara varför dokumenterad materialkvalitet behövs när ett verktyg ska värmebehandlas,
använda skyddshierarkin för att resonera om risker i en smedja,
genomföra en systematisk kall inspektion av hammare, tänger, dornar, mejslar och andra handverktyg,
beskriva en handledarledd arbetsgång för att tillverka en enkel smidestång av lämpligt material,
känna igen vanliga fel som sprickor, glapp, svampning, vassa grader och felaktig käftpassning,
bedöma grundläggande kvalitetskriterier för ett reparerat eller nytillverkat verktyg,
föreslå resurseffektiva underhållsåtgärder som förlänger verktygens livslängd,
dokumentera avvikelser och veta när ett verktyg ska tas ur bruk i stället för att användas vidare.

Yrkesmässig ram i Sverige

Arbetsmiljö, utbildningsansvar och standardisering

I Sverige är Arbetsmiljöverket behörig myndighet för arbetsmiljöregler. För gymnasial yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande är Skolverket en central behörig myndighet. SIS är ett av de nationella standardiseringsorgan som regeringen har utsett och verkar inom bland annat maskinsäkerhet.

Kursens aktuella ram har kontrollerats den 4 september 2026 mot följande svenska officiella källor och organ:

Arbetsmiljöverket, AFS 2023:2 om grundläggande skyldigheter vid planering och organisering av arbetsmiljöarbete, inklusive regler för minderåriga,
Arbetsmiljöverket, AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, bland annat buller och vibrationer,
Arbetsmiljöverket, AFS 2023:11 om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning,
Skolverket, elevernas arbetsmiljö vid apl, praktik och prao,
SIS, standarder samt SS-EN ISO 12100:2010 om principer för riskbedömning och riskreducering vid maskinsäkerhet.

Arbetsmiljöverkets vägledning följer en tydlig princip: risker ska i första hand förebyggas vid källan genom tekniska och organisatoriska åtgärder. Personlig skyddsutrustning är ett kompletterande skydd och ersätter inte säkrare utrustning, avskärmning, ventilation, arbetsorganisation eller underhåll.

Vid apl har skolan och arbetsplatsen ansvar för att elevens arbetsmiljö är säker. Skolverket anger att risker ska bedömas före placeringen och att eleven ska ha en utsedd handledare. För personer under 18 år finns särskilda regler om arbetsuppgifter, introduktion och handledning. Exakt vad en minderårig får göra beror på arbetsuppgiften, utbildningssituationen och den aktuella riskbedömningen.

Standarder är i normalfallet frivilliga att använda, men de kan få bindande betydelse genom lagstiftning, föreskrifter, avtal eller upphandling. Därför ska du aldrig behandla ett standardnummer som en ersättning för arbetsplatsens faktiska riskbedömning eller maskinens bruksanvisning.

Viktigt: Regler kan ändras. Kontrollera alltid den senaste lydelsen hos Arbetsmiljöverket, Skolverket och SIS innan kursmaterial används för beslut om arbetsmiljö, utbildningsupplägg, utrustning eller standarder.

Yrkesrollen och ansvarsfördelningen

I en smedja kan samma person behöva vara hantverkare, kvalitetskontrollant och verktygsvårdare. En yrkeselev ska däremot inte förväntas fatta ensamma beslut om farliga arbetsmoment. Läraren eller handledaren bestämmer arbetsmetod, material, utrustning och säkerhetsram. Du som elev ansvarar för att följa instruktionerna, rapportera fel och avbryta när något avviker från det planerade arbetet.

Ett professionellt beteende är att märka upp och lägga undan ett defekt verktyg i stället för att tänka att det fungerar en gång till. Det gäller särskilt spruckna eller lösa hammarhuvuden, skadade skaft, deformerade slagändar och verktyg som kan splittras vid slag.

Verktygsfamiljer och funktion

Ett smidesverktyg bedöms efter funktion, material, geometri, skick och hur det används tillsammans med andra verktyg. Verktygsfamiljerna nedan återkommer i både traditionellt smide och konstsmide.

Verktygsfamilj	Vanlig funktion	Viktig kontrollpunkt
Smideshammare	Formar material genom slag mot städ eller annat underlag	Slagytans skick, skaftets infästning och sprickfrihet
Slägga	Överför större slagenergi, ofta i samarbete mellan smeder	Tydlig kommunikation, säker slagzon och oskadat skaft
Smidestång	Håller och styr heta arbetsstycken	Käftpassning, nit eller led, glapp och handgrepp
Dorn	Formar, vidgar eller kalibrerar hål	Rätt konicitet, slät arbetsyta och oskadad slagände
Mejsel	Delar eller skär varmt eller kallt material beroende på verktygstyp	Rätt egggeometri, rätt värmebehandling och sprickfri slagände
Sättverktyg	Formar en lokal yta, skuldra, radie eller övergång	Formytans geometri och säker slagyta
Sänkblock	Ger olika profiler, radier och hål som underlag för formning	Stabil placering och rena formytor
Smidesskruvstycke	Håller material vid böjning, vridning, kapning eller bearbetning	Fast förankring, oskadade backar och korrekt inspänning

Autentiskt exempel: Om du ska smida en kvadratisk stång med en tång vars käftar bara träffar i två små punkter blir greppet instabilt. En välpassad tång omsluter arbetsstycket tillräckligt för att styra det utan att du behöver klämma onödigt hårt. Samma princip gäller när en tång anpassas till rundstång eller plattjärn: käftarnas geometri ska svara mot arbetsstyckets form.

Städets delar och stödverktyg

Banan är den plana arbetsytan. Hornet används för böjning och radier. Avsatsen ger en mjukare kantzon för vissa operationer. Hardyhålet är det fyrkantiga hålet för underverktyg med passande skaft, medan pritchelhålet är ett mindre runt hål som bland annat kan ge frigång vid stansning. Ett underverktyg ska passa stabilt utan att kilas fast på ett sätt som skadar städ eller verktyg.

Material och värmebehandling

Välj material efter verktygets arbete

Det finns inget enda stål som är bäst för alla smidesverktyg. Materialet ska väljas efter den belastning verktyget får.

Tänger och vissa enkla hållverktyg kan ofta tillverkas av ett segt lågkolstål eller annat konstruktionsstål som inte behöver härdas. Det gör dem tåliga mot böjning och relativt lätta att justera.

Hammare, dornar, mejslar och vissa sättverktyg kräver ofta ett dokumenterat verktygsstål eller annat stål med egenskaper som kan balansera hårdhet och seghet efter korrekt värmebehandling. Exakt stålsort, smidestemperatur, härdning och anlöpning ska hämtas från materialleverantörens datablad eller en fastställd verkstadsprocess.

Okänt skrotstål är dåligt som utbildningsmaterial för ett värmebehandlat slagverktyg när stålsorten inte kan fastställas. Utan materialdata vet du inte hur stålet reagerar på uppvärmning, kylning eller slagbelastning. Återbruk är värdefullt, men spårbarhet och säker funktion går först.

Grundprincipen i värmebehandling

Värmebehandling är ett sätt att styra stålets mikrostruktur och därmed egenskaper som hårdhet, slitstyrka och seghet. För verktygsstål kan arbetsgången, beroende på stålsort och verktyg, innehålla normalisering eller annan spänningsreducerande behandling, härdning och anlöpning.

Härdning kan ge hög hårdhet men också ökad sprödhet om processen inte följs rätt. Anlöpning efter härdning används för att minska sprödheten och ställa in en mer användbar balans mellan hårdhet och seghet. Ett slagverktyg behöver normalt tåla upprepade stötar och ska inte bara vara så hårt som möjligt.

Färgbedömning av glödgat stål är en traditionell processindikering, men omgivningsljus och ytskikt påverkar upplevelsen. För kritisk värmebehandling ska färg därför inte användas som enda beslutsgrund. Följ materialdata, temperaturkontroll och verkstadens fastställda metod.

Släckmedel väljs efter stålsort och process. Olja, vatten, polymerlösning eller luft kan ge helt olika kylförlopp. Ett felaktigt släckmedel kan orsaka sprickor, deformation eller brandrisk. Du genomför därför inte värmebehandling på eget initiativ.

Videostudie: Följ verktygsgeometri och arbetsordning i filmen nedan. Filmen används som analysmaterial, inte som ersättning för svensk riskbedömning eller lokal handledning. Den verifierade videon är av den svenske smeden Torbjörn Åhman och är huvudsakligen visuell med engelskspråkig titel och beskrivning.

Riskkontroll i smedjan

En smedja kombinerar hetta, slag, buller, vibrationer, skarpa kanter, tunga föremål och ibland motordrivna maskiner. Säkerhet byggs därför in i arbetsflödet, inte läggs till efteråt.

Skyddshierarkin i praktiken

Ta bort onödiga riskmoment: välj till exempel en kall kontroll eller filning om uppgiften inte kräver varm bearbetning.
Minska risken tekniskt: använd fungerande skydd, stabila arbetsplatser, rätt ventilation eller punktutsug och lämplig utrustning.
Organisera arbetet: avgränsa het zon, planera materialflödet, skilj gångvägar från slagzoner, använd tydlig kommunikation och begränsa exponeringstid.
Använd personlig skyddsutrustning enligt riskbedömningen som sista skyddslager, inte som enda åtgärd.

Riskkälla	Exempel på kontroll
Hett material och glödskal	Märkt het zon, säker avläggningsplats, passande tång, tydliga rutiner för vad som är varmt och obrännbar ordning runt arbetsplatsen
Flygande partiklar vid slag	Friska verktyg utan sprickor eller svampning, rätt slagteknik, ögonskydd och vid behov kompletterande ansiktsskydd enligt riskbedömning
Buller	Minska bullret vid källan, underhåll utrustning, skilj bullrig verksamhet från annan verksamhet och använd hörselskydd enligt riskbedömning
Hand- och armvibrationer	Välj lämplig utrustning, håll verktyg i gott skick, begränsa exponering och följ deklarerade vibrationsdata för maskiner
Slipning och roterande maskiner	Använd rätt skydd och tillsatser, följ bruksanvisning, kontrollera maskin och slipskiva före start och stäng av säkert före justering
Förbränningsgaser och rök	Säkerställ fungerande ventilation eller utsug och ändra inte gas- eller bränslesystem utan behörig arbetsplatsprocess
Klämning och fallande gods	Planera grepp och lyft, använd rätt hållverktyg och håll golv samt arbetsytor fria från materialspill
Släckning och heta vätskor	Använd endast beslutat släckmedel, rätt kärl och brandberedskap enligt verkstadens instruktion; undvik improviserade blandningar

Klädsel och personlig skyddsutrustning väljs efter uppgiften. I smide används ofta täckande arbetskläder av material som inte lätt smälter mot huden, skyddsskor, ögonskydd och vid behov hörselskydd, ansiktsskydd eller särskilda handskydd. Handskar är inte automatiskt rätt lösning i alla moment: de kan påverka grepp och finmotorik. Följ därför arbetsplatsens riskbedömning och använd utrustning som passar användaren och uppgiften.

Minderåriga och apl i Sverige: En elev under 18 år omfattas av särskilda regler. Arbetsuppgifter ska riskbedömas och anpassas, och handledning ska finnas. Denna kurs ger aldrig tillstånd att göra en arbetsuppgift som arbetsplatsen eller gällande regler förbjuder.

Handledarledd demonstration: tillverka en enkel smidestång

Den här demonstrationen visar hur funktion, geometri, material och kvalitetskontroll binds ihop. Projektet väljs eftersom en enkel tång kan göras av dokumenterat lågkolstål och normalt inte kräver härdning. Genomför inte arbetsgången ensam. Läraren eller handledaren väljer dimensioner, stålsort, smidestemperatur, maskiner och metod efter verkstadens utrustning och riskbedömning.

Förberedelser: färdig ritning eller provtång, känt stål, kontrollerad ässja, städ, lämpliga hammare, befintliga hållverktyg, nitmaterial, mätverktyg samt den personliga skyddsutrustning som riskbedömningen kräver.

Gå igenom uppgiften, riskerna, stoppreglerna och var heta arbetsstycken får läggas.
Kontrollera kalla verktyg, städets stabilitet, arbetsplatsens ordning och att ventilations- samt brandskyddsrutinerna är klara.
Identifiera stålsorten och markera enligt handledarens ritning var käft, ledparti och skänklar ska formas.
Värm första tånghalvan enligt den temperatur och metod som handledaren anger för materialet; håll händer och kropp utanför slag- och klämzonen.
Forma käften och ledpartiet med kontrollerade slag och jämför fortlöpande mot ritning eller mall i stället för att korrigera stora fel sent.
Forma skänkeln så att den ger ett bekvämt grepp och inte korsar eller nyper användarens hand när tången öppnas och stängs.
Tillverka den andra tånghalvan så att delarna blir ett fungerande par; använd mätning och mall för symmetri.
Gör ledhålen med den godkända metod som handledaren väljer, till exempel handledd varm stansning eller bearbetning i avsedd maskin efter separat maskinintroduktion.
Montera leden med lämplig nit och justera så att tången rör sig fritt utan störande sidoglapp.
Anpassa käftarna till ett bestämt provämne så att arbetsstycket hålls stabilt utan att onödig handkraft krävs.
Ta bort vassa grader och lokala störningar med handfil eller godkänd maskinbearbetning; slipmaskin används endast enligt separat säker arbetsinstruktion.
Låt handledaren genomföra slutkontroll av käftpassning, led, skänklar, sprickfrihet, kanter och kontrollerad provanvändning innan tången tas in i verktygsbeståndet.

Videostudie: Den verifierade filmen nedan visar tillverkning av en första smidestång med enkla verktyg. Använd den för att analysera arbetssekvens, inte som tillstånd för självständig varm bearbetning. Videon är av Torbjörn Åhman och har engelskspråkig titel och beskrivning.

Ett bra elevresultat är inte den tång som blev klar snabbast. Det är den tång där arbetsgången kunde förklaras, riskerna kontrollerades, passningen är stabil och eventuella avvikelser dokumenterades.

Underhåll, felbilder och kassationsbeslut

Inspektion före användning

Gör inspektionen när verktyget är kallt och rengjort så att sprickor, grader och deformationer syns. Det är en yrkesvana att kontrollera verktyget innan du behöver lita på det i en het arbetssekvens.

Hammare och släggor:

kontrollera att huvudet sitter fast och att skaftet inte har sprickor, grova skador eller lös infästning,
kontrollera att slagytan inte har flisor, sprickor eller skarpa skadade kanter,
byt eller åtgärda enligt verkstadens fastställda metod; improviserade kilar, tejp eller svetslagningar ersätter inte en korrekt reparation.

Dornar, mejslar och sättverktyg:

kontrollera arbetsänden för sprickor, överdriven deformation och felaktig geometri,
kontrollera slagänden för svampning och vassa utpressade kanter,
ta verktyget ur bruk om sprickor misstänks eller om säker reparation kräver kompetens som inte finns på plats.

Smidestänger:

kontrollera att leden rör sig men inte har farligt glapp,
kontrollera att käftarna möter arbetsstycket på avsett sätt,
leta efter sprickor vid ledpartiet och kraftiga böjar som visar att tången har överbelastats,
håll leden ren och smörj endast enligt verkstadens rutin när tången är kall.

Vanliga fel och bättre åtgärder

Vanligt fel	Varför det är problem	Professionell åtgärd
För vassa kanter på en hammarslagyta	Kan lämna oönskade märken och lokala spänningskoncentrationer	Återställ avsedd radie och yta enligt verkstadsmetod, därefter kontroll
Svampad slagände på dorn eller mejsel	Utpressade flikar kan lossna vid slag	Ta ur bruk och dressa på säkert sätt enligt fastställd rutin innan fortsatt användning
Sprucket hammarskaft	Huvudet kan lossna eller användaren kan tappa kontroll	Märk verktyget ur bruk och byt skaft med rätt dimension samt korrekt infästning
Tång som bara greppar i små punkter	Arbetsstycket kan vrida sig eller falla	Anpassa käftarna till avsett tvärsnitt eller välj annan tång
Överdriven slipning	Förändrar geometri, kan överhetta ytan och förkortar verktygslivet	Avverka så lite som behövs, kyl och kontrollera enligt metod samt följ materialkrav
Härdning av okänt stål	Egenskaper och sprickrisk kan inte förutsägas tillräckligt	Identifiera materialet eller använd dokumenterad stålsort med känd värmebehandling
Svetsreparation på kritiskt slagverktyg utan fastställd procedur	Svetszon och värmepåverkad zon kan få olämpliga egenskaper	Kassera eller låt kompetent person bedöma och reparera enligt validerad metod

Kvalitetskriterier och provning

Kvalitet betyder att verktyget gör sitt jobb säkert, repeterbart och med rimlig livslängd. En blank yta är inte samma sak som ett bra verktyg.

Kriterium	Fråga vid kontroll
Funktion	Håller, formar, skär eller slår verktyget som avsett utan att skapa onödig risk?
Geometri	Stämmer radier, vinklar, käftar, hål och arbetsytor mot ritning, mall eller referens?
Integritet	Är verktyget fritt från sprickor, flisor, lösa delar och skadliga grader?
Material och värmebehandling	Är stålsorten känd och har eventuell värmebehandling följt dokumenterad process?
Rörliga delar	Har tångleden tillräcklig rörlighet utan störande eller farligt glapp?
Ergonomi	Kan verktyget hållas och styras med rimlig kraft, lämplig arbetsställning och säkert avstånd till värme?
Spårbarhet	Går det att identifiera verktyget, materialet eller underhållsåtgärden när det behövs?

En grundkontroll kan omfatta visuell inspektion, mätning mot ritning, passningsprov med kallt provämne och en kontrollerad funktionsprovning under handledning. Om hårdhet eller sprickfrihet behöver verifieras med mätinstrument eller oförstörande provning ska det göras av personer som kan metoden och tolkar resultatet korrekt.

Undvik verkstadsmyter som enda kontrollmetod. Ljudet från ett städ, gnistbilden från ett stål eller glödfärgen kan ge erfarenhetsbaserad information, men ersätter inte dokumenterad materialidentifiering, riskbedömning och mätning när resultatet är säkerhetskritiskt.

Hållbarhet och resurseffektivitet

Ett väl underhållet smidesverktyg sparar material, energi och arbetstid. Hållbar verktygsvård börjar därför innan verktyget går sönder.

Förvara verktyg torrt och organiserat så att rost, slag och onödigt sökande minskar.
Rengör och inspektera ofta, så att små fel åtgärdas innan de utvecklas till kassationsskador.
Slipa eller dressa bara så mycket som funktionen kräver; överdriven avverkning förbrukar både verktyg och slipmaterial.
Planera smidessekvenser och materialdimensioner för att minska onödiga uppvärmningar och spill.
Återbruka stål när materialidentitet och skick är tillräckligt kända för den nya funktionen; använd inte osäkert skrot i säkerhetskritiska slagverktyg.
Sortera metallskrot och förbrukningsmaterial enligt verkstadens avfallsrutiner.
Hantera använda oljor och andra processvätskor enligt arbetsplatsens miljö- och avfallsinstruktioner.
Reparera ett verktyg när reparationen är tekniskt säker och rimlig, men kassera när sprickor, materialosäkerhet eller kostnaden för en säker reparation gör fortsatt användning olämplig.

Inkluderande arbetssätt och ergonomi

Yrkeskunskap i smide bygger på kontroll, rytm, observation och planering, inte på en enda kroppstyp eller maximal styrka. Arbetsplatsen kan ofta anpassas utan att säkerhetsnivån sänks.

Anpassa arbetshöjd, räckvidd och verktygsvikt till uppgiften och användaren där utrustningen tillåter det.
Välj en hammare som ger tillräcklig effekt utan onödig belastning och öka inte verktygsvikten bara för att arbeta snabbare.
Organisera verktyg för höger- eller vänsterhänt arbete så att korsande räckningar över heta zoner undviks.
Använd lyft- och hållhjälpmedel när arbetsstycken eller verktyg är för tunga för säker manuell hantering.
Kombinera muntliga signaler med tydliga visuella rutiner när buller försvårar kommunikation.
Variera arbetsuppgifter och planera pauser för att minska ensidig belastning, buller- och vibrationsexponering.
Låt bedömningen fokusera på yrkesresultat och säker process: en elev kan till exempel visa planering med ritning, muntlig genomgång, inspektionsprotokoll eller en handledd praktisk demonstration.

Reflektion och överföring

Fundera över följande innan du går vidare till de interaktiva uppgifterna:

Vilket fel på ett smidesverktyg tycker du är lättast att missa vid en snabb kontroll, och hur kan en rutin göra det synligt?
När är det bättre att reparera ett verktyg och när bör det kasseras?
Hur påverkar käftpassning eller slagytans geometri både kvalitet och arbetsmiljö?
Vilken information behöver du ha innan du får besluta om värmebehandling av ett verktygsstål?

Skriv gärna en kort reflektion som kopplar minst en av frågorna till en verklig eller simulerad verkstadssituation.

Interaktiva uppgifter

Quiz: testa dina kunskaper

Vilken jurisdiktion används för regler och utbildningsansvar i denna modul? (Sverige) (!Finland) (!Åland) (!Alla nordiska länder samtidigt)

Varför ska personlig skyddsutrustning inte vara den första åtgärden mot en risk? (Risken ska i första hand minskas vid källan med tekniska och organisatoriska åtgärder) (!Skyddsutrustning får bara användas utomhus) (!Skyddsutrustning gör verktygsunderhåll onödigt) (!Skyddsutrustning ersätter alltid riskbedömning)

Vad är den säkraste grundprincipen om stålsorten är okänd och verktyget ska härdas? (Identifiera materialet eller använd ett dokumenterat stål) (!Härda alltid i vatten) (!Välj högsta möjliga temperatur) (!Bedöm stålet endast efter dess färg)

Vad är viktigast för en smidestångs käftar? (De ska passa arbetsstyckets form så att greppet blir stabilt) (!De ska vara så smala som möjligt) (!De ska alltid vara härdade) (!De ska alltid vara längre än skänklarna)

Vad är ett huvudsyfte med anlöpning efter härdning av ett verktygsstål? (Att minska sprödheten och ställa in en användbar balans mellan hårdhet och seghet) (!Att göra stålet helt mjukt) (!Att ta bort allt kol ur stålet) (!Att ersätta behovet av materialdata)

Vad gör du med en dorn som har svampad slagände med vassa utpressade kanter? (Tar den ur bruk tills den har åtgärdats enligt säker verkstadsrutin) (!Fortsätter använda den tills en bit lossnar) (!Kyler den i vatten och använder den direkt) (!Slår hårdare så att kanterna försvinner)

Vad är ett grundläggande kvalitetskriterium för ett nytillverkat smidesverktyg? (Det ska fungera som avsett och vara fritt från säkerhetskritiska skador) (!Det ska vara så blankt som möjligt) (!Det ska väga mer än ett fabriksverktyg) (!Det ska sakna all dokumentation)

Vad gäller vid arbetsplatsförlagt lärande i Sverige? (Skolan och arbetsplatsen behöver samverka om en säker arbetsmiljö och eleven ska ha handledning) (!Eleven ansvarar ensam för all riskbedömning) (!Arbetsmiljöregler gäller inte under utbildning) (!Handledare behövs bara efter en olycka)

Hur ska svenska standarder betraktas i denna modul? (De är normalt frivilliga men kan bli bindande genom exempelvis regler avtal eller upphandling) (!De ersätter alltid lagstiftning) (!De gäller automatiskt i alla länder) (!De behöver aldrig kontrolleras mot aktuell utgåva)

Vilket är ett bra första steg före varm användning av ett handverktyg? (Att göra en kall visuell kontroll av verktygets skick) (!Att slå verktyget hårt mot städet för att prova ljudet) (!Att värma verktyget utan att veta materialet) (!Att tejpa över synliga sprickor)

Memoryspel

Smidestång	Verktyg som håller och styr ett arbetsstycke
Dorn	Verktyg som formar eller kalibrerar ett hål
Anlöpning	Värmebehandling som efter härdning kan minska sprödhet och ställa in egenskaper
Glödskal	Oxidskikt som bildas på het stålyta
Slagyta	Del av hammare eller slägga som träffar arbetsstycket
Sänkblock	Underlag med profiler och hål för formning

Dra och släpp

Matcha rätt åtgärd med observationen.	Verktygskontroll
Märk verktyget ur bruk och byt skaftet enligt verkstadsrutin	Sprucket hammarskaft
Ta ur bruk och dressa säkert före fortsatt användning	Svampad slagände med vassa flikar
Anpassa käftarna eller välj en annan tång	Instabilt grepp om arbetsstycket
Identifiera materialet eller välj dokumenterad stålsort	Okänt stål inför värmebehandling
Minska exponeringen vid källan och organisera arbetet	För hög bullerbelastning
Dokumentera avvikelsen och låt kompetent person bedöma	Misstänkt spricka i värmebehandlat slagverktyg

Korsord

Anlöpning	Vilken värmebehandling efter härdning används för att minska sprödhet och anpassa egenskaper?
Smidestång	Vilket verktyg håller ett hett arbetsstycke på avstånd från handen?
Dorn	Vilket koniskt eller format verktyg används för att forma och kalibrera hål?
Slagyta	Vad kallas den del av hammaren som träffar arbetsstycket?
Glödskal	Vad kallas oxidskiktet som bildas på het stålyta?
Verktygsstål	Vad kallas stål som är avsett att få egenskaper för exempelvis skärande eller slående verktyg?

Öppna uppgifter

Alla uppgifter som kan beröra hetta, maskiner, slagverktyg eller värmebehandling genomförs endast efter handledarens godkännande. Ingen uppgift kräver att du publicerar personuppgifter eller bilder på personer.

Enkel

Verktygskarta: Rita eller fotografera ett urval kalla smidesverktyg och märk ut namn, funktion och en viktig kontrollpunkt för varje verktyg.
Riskrunda i smedjan: Gå tillsammans med handledare genom en avstängd eller säker verkstadszon och markera var heta ämnen, gångvägar, slagzoner, brandskydd och avläggningsplatser finns.
Inspektionskort: Skapa ett en-sides kort för kall kontroll av hammare, tång, dorn och mejsel med tydliga beslut som godkänd, åtgärda eller ta ur bruk.
Städdiagram: Gör en egen svensk skiss av städets bana, horn, avsats, hardyhål och pritchelhål och skriv en mening om varje dels funktion.

Standard

Tånganalys: Jämför två kalla smidestänger för olika materialprofiler och förklara hur käftgeometri, led och skänklar påverkar grepp och ergonomi.
Underhållsplan: Ta fram ett veckoschema för kontroll, rengöring, förvaring och felrapportering av en liten uppsättning smidesverktyg.
Materialspårbarhet: Använd ett lärarvalt datablad för en dokumenterad stålsort och sammanfatta vilka uppgifter som måste vara kända innan värmebehandling planeras, utan att själv genomföra behandlingen.
Handledardemonstration på film: Planera och spela in en kort instruktionsfilm av en handledares godkända kalla verktygsinspektion med svensk berättarröst eller textning och utan identifierbara personer om samtycke saknas.

Avancerad

Kvalitetsprotokoll: Utforma ett protokoll med funktion, geometri, integritet, ergonomi och spårbarhet och använd det på ett kallt verktyg under handledning.
Resurseffektiv verktygscykel: Kartlägg vägen från materialval till tillverkning, användning, underhåll, reparation och återvinning och föreslå tre sätt att minska material- eller energispill.
Expertintervju med smed: Intervjua en yrkesverksam smed, lärare eller verkstadsansvarig om vanliga verktygsskador, kassationsbeslut och skillnaden mellan traditionell vana och dokumenterad säker arbetsmetod.
Förbättrad smidesarbetsplats: Skapa en skalenlig skiss eller digital modell av en arbetsplats där du motiverar verktygsplacering, het zon, gångväg, bulleråtgärd, ergonomi och inkluderande åtkomst utifrån skyddshierarkin.

Länkade lärandeområden

Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Grunder

Den här modulen fungerar som grund för vidare arbete med specialtänger, dornar, mejslar, sättverktyg, underverktyg, hammare och mer avancerad värmebehandling. Vid fortsatt utbildning ska varje nytt moment få en egen riskbedömning och handledningsnivå.

Ordlista

Anlöpning: Kontrollerad uppvärmning efter härdning som används för att minska sprödhet och anpassa balansen mellan hårdhet och seghet.
Bana: Städets huvudsakliga plana arbetsyta.
Dorn: Verktyg som formar, vidgar eller kalibrerar ett hål eller en invändig profil.
Glödskal: Oxidskikt som bildas på stål vid uppvärmning och kan lossna som flagor under smide.
Hardyhål: Fyrkantigt hål i städet för underverktyg med passande skaft.
Härdning: Värmebehandling som, med rätt stålsort och kylförlopp, kan öka hårdheten genom förändrad mikrostruktur.
Käftpassning: Hur en tångs käftar ligger mot det arbetsstycke som ska hållas.
Normalisering: Värmebehandling som för vissa stål och processer används för att jämna ut struktur och minska ogynnsamma effekter efter smidning.
Pritchelhål: Mindre runt hål i städet som bland annat kan ge frigång vid stansning.
Sänkblock: Kraftigt block med formade hål och profiler som används som stöd vid smidning.
Slagyta: Hammarens eller släggans arbetsyta som överför slaget.
Smidestång: Tång avsedd att hålla och styra arbetsstycken vid smide.
Svampning: Utpressning och utbredning av en slagen verktygsände som kan skapa vassa flikar och farliga brottanvisningar.
Verktygsstål: Stål utvecklat för verktygsfunktioner där exempelvis hårdhet, seghet, slitstyrka eller temperaturtålighet behöver styras.
Spårbarhet: Möjligheten att i efterhand identifiera exempelvis material, verktyg, underhåll eller processdata.

För expertgranskning: Kursen är utformad som en grundmodul och ska innan lokal användning granskas mot skolans eller arbetsplatsens utrustning, aktuella riskbedömningar, elevgruppens ålder och de senaste officiella svenska reglerna. Saknas dokumenterad metod för ett riskfyllt moment ska momentet inte improviseras.

aiMOOC-projekt

Diesen aiMOOC als Battle spielen: Physik, Klasse 5-6, G-Niveau

Inhalte werden geladen ...

Mediathek wird aus dem Wiki geladen ...

Frag mich zum aktuellen Lerninhalt oder wähle eine kurze Hilfe.

Textmodus bereit

Sprache

Swedish:Tillverkning och underhåll av smidesverktyg — Grunder